Dame Ellen MacArthur adlades den 8 februari 2005, dagen efter att hon slagit rekord som ensamseglare jorden-runt. År 2010 slutade hon sin kappseglingskarriär och satte ny kurs för att bidra till att ställa om hela vår ekonomi – från linjär till cirkulär ekonomi.

Hennes stiftelse, Ellen MacArthur Foundation, sammanställer regelbundet initierade rapporter som citeras och kommenteras av politiker och debattörer över hela världen.

Onsdagen den 8 maj 2019 samlades ett 20-tal intresserade seminariedeltagare för att få veta mer om cirkulär ekonomi för hållbart byggande. Majoriteten av de närvarande var kanske inte helt representativa för det svenska folket, ty det tycktes som om de besatt en betydligt större kunskap kring begreppet än vad som är vanligt inom de svenska folkhemmen i allmänhet.

Oavsätt om man var påläst eller inte så fick, med all säkerhet, samtliga intresserade under seminariet ett stort antal nya kunskaper och inte minst en mängd goda exempel att fördjupa sig kring. Dessa serverades av Tobias Jansson från Circular Economy samt Eva Törnberg från Sequoia Solutions AB.

Tobias är en omvärldsbevakare, men också en ofta anlitad föredragshållare. Han har också en bakgrund som kommunikatör och reklamman vilket märktes i framförandet då mycket av hans resonemang och många av hans bilder var såväl tydliga som konkreta.

En del av tankegångarna var exempelvis hämtat från Ellen MacArthur Foundation, annat från boken Cradle to Cradle av William McDonough och Michael Braungart, medan mycket självfallet var Tobias Janssons egna slutsatser efter studier och forskning, nationellt och internationellt.

Ellen MacArthur Foundations rapporter har för avsikt att både sprida kunskap och skapa engagemang. Ett exempel på ett sådant uttalande handlade om plast. Plastförbrukningens ökningstakt har varit enorm och mycket av plasten hamnar i havet, där det tar hundratals år innan plasten bryts ner. Det var exempelvis bara någon månad sedan svensk TV berättade om att man i en död val på Filippinerna hittat 40 kilo plast i magen. I en MacArthur-rapport skriver man att det år 2050 kommer att finnas mer plast än fisk i haven om vi inte vidtar kraftfulla åtgärder.

Självfallet skapar den typen av uttalanden debatt. En del är kritiska mot slutsatserna, medan andra kräver omedelbara åtgärder – men det är viktigt att vi alla tänker till.

Ett område som torde vara värt en ordentlig eftertanke är MacArthurs tankegångar kring att designa ekonomi – nog låter det intressant att kunna återskapa värde. Det är väl att återskapa värde när Volvo Flen återbrukar gamla motorer och gör dem till (nästan) nya.

Många stora internationella och välkända koncerner har också valt att engagera sig i Ellen MacArthur Foundations arbete med att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Bland dessa kan nämnas Google, Nike, Philips, Renault, Unilever, men också svenska H&M.

I linje med det nya och hållbara synsättet, berättade Tobias, kommer IKEA att hyra ut möbler, exempelvis till företag och studenter. I den gamla linjära ekonomin ville många äga saker och ting, men i den cirkulära ekonomin är det mera av att få tillgång. Detta uttrycktes också utmärkt på en av Tobias bilder:

”Det är inte borrmaskinen jag är ute efter, det är hålet”  

Tobias Jansson berättade att många pratar om ”Peak Oil”, men problemet är större än så – snart kanske vi pratar om ”Peak Everything”.

Efter Tobias Janssons presentation tog Eva Törnberg vid. Eva är ekonom och humanekolog.  Hon beskrev sig själv som resultatorienterad med följande formulering:

”Värderar avkastningsgrad mer än avkastning i sig. Inspireras av att skapa tydlighet och förståelse för att undvika onödigt svinn.”

Eva såg cirkulär ekonomi som medel längs vägen mot en mer hållbar utveckling.

Eva valde att sammanfatta sin presentation på följande sätt:

”Att tänka cirkulärt kan skapa dubbel nytta:

• I form av extern nytta genom att sänka hastigheten på förbrukningen av jordens resurser
• I form av intern nytta genom att säkerställa fortsatta avkastningsmöjligheter genom att förbereda sig inför framtidens utmaningar.”

Under frågestunden berättade Tobias Jansson att Danmark och Holland ligger långt före Sverige i dessa tankegångar, vilket han trodde berodde på dessa länders kultur och handlingskraft.

Föredragshållarnas presentationer, som bland annat innehåller många spännande exempel från byggbranschen, kommer att publiceras här på Göteborgs Byggmästareförenings hemsida. Det går också utmärkt att fördjupa sina kunskaper genom att studera föredragshållarnas hemsidor och/eller Ellen MacArthur Foundations dito.

Lars O. Carlsson

Jo visst, rubriken är lånad från Grevinnan och betjänten, men det finns en ganska logisk förklaring. Årsmötesförhandlingarna inom Göteborgs Byggmästareförening brukar inte bjuda på några dramatiska överraskningar, stipendieutdelningen skapar glädje samt framtidstro och middagen liknar mest av allt en väl genomtänkt nyårssupé – inte helt olik den som Miss Sophie och James avnjuter varje år. Men där slutar liknelsen och låt oss i stället ta det hela lite mer från början.

Det var torsdagen den 25 april 2019 klockan 17.00 som ett 40-tal medlemmar i Göteborgs Byggmästareförening samlades i Byggarnas Hus för att blicka bakåt i form av att granska hur föreningens styrelse, under ledning av ordförande Stephan Woodbridge, hanterat sitt uppdrag under 2018, ett uppmärksammat år då GBF firade sina första 125 höstar – jo, första sammanträdet hölls den 1 november 1893 – imponerande.

Under vd Christina Lööfs trivsamma presentation av styrelsens årsredovisning noterades att medlemsaktiviteterna varit rikliga och av hög kvalitet, att föreningens tillgångar, i form av kassa, aktier och fastighet förvaltats på ett ansvarsfullt och utmärkt sätt, vilket också revisorn Bengt Kron summerade med all önskad tydlighet då han rekommendera mötet att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen. Det rådde i och för sig ingen tvekan i rummet, men det kraftfulla ”Ja!” på frågan om ansvarsfrihet, fick ändå styrelsen att avge en hörbar ”suck” i lokalen.

Ytterligare ett bevis på medlemmarnas och valberedningens förtroende och nöjsamhet med styrelsens arbete framkom med all önskvärd tydlighet, då det var dags för de olika personvalen. Mats Johansson, som agerade som valberedningens talesman, eftersom Thomas Saxborn var på upptäcktsresa, föreslog omval på alla poster – och så blev det.

Egentligen var det väl bara två frågor som bröt det sedvanliga mönstret. Ralf Hanson, plikttrogen och uppskattad föreningsrevisor från F O Peterson & Söner Byggnads AB, stod på grund av pensionering inte för omval. Nu valdes istället på förslag från valberedningen Dag Bergäng, Ivar Kjellberg Byggnads AB, att axla detta viktiga förtroendeuppdrag.

Det framfördes också en önskan om att stipendiekommittén skulle kompletteras med två yngre förmågor. Några unga herrar markerade sin tjänstvillighet redan vid mötet och det är väl bara att avvakta och se hur många kandidater som hinner anmäla sitt intresse innan styrelsen vid kommande möte skall avgöra frågan. Kanske kan det till och med hända att en ung kvinna sällar sig till de hugade aspiranterna.

Därefter fick Byggmästareföreningens medlemmar möjlighet att blicka framåt, och detta med hjälp av de ungdomar som denna kväll gästade GBF för att motta Stipendiet Byggmästaren. Varje utvalt arbete belönades med blommor, diplom samt 20 000 kronor per examensarbete. Den obligatoriska fotograferingen av stipendiekommittén samt stipendiaterna tillsammans med ordförande och vd, gick smärtfritt och galant. Det var fem belönade arbeten, varav två fick möjlighet att i korta ordalag ge en liten aptitretande introduktion till sina examensuppsatser.

Dessa två redovisande grupper var Lisa Sandahl och Linnea Sernemyr för arbetet ”Implementering av digitala hjälpmedel i byggproduktionen” samt Jennifer Eriksson och Hanna Johansson för sin studie kring bristen på kvinnliga arbetsledare, rubricerad ”Arbetsledare – en oattraktiv roll?”.

De övriga tre grupperna var Klara Olsson och Mattias Olsson som undersökt relationen mellan beställare och entreprenörer under rubriken ”Samverkan i större anläggningsprojekt”, Edwina C Molina och Alexander Nolin som funderat på möjligheterna att förbättra arbetsmiljöarbetet genom exempelvis ”Digitalisering av tillbudsrapportering på byggarbetsplats” samt Assar Sjöblom och Tor Sjöblom som belönats för sitt examensarbete ”Möjligheter och utmaningar för industriellt byggande i en förtätad stadsmiljö”.

Efter dessa genomgångar kunde alla närvarande konstatera att byggbranschen tycks gå en ljus framtid till mötes, vilket också ordförande Stephan Woodbridge uttryckte under kvällen.

Med såväl tillbakablickar och framtidsvisioner var det hög tid att sätta sig till bord för att njuta för stunden, i det så kallade nuet.

En förföriskt god måltid, signerad Jungman Jansson, att inmundigas i goda vänners sällskap var riktigt härligt. Vit sparris med löjrom och hollandaisesås gav bara en föraning om vad som komma skulle. Den grillade hälleflundran med dess tillbehör var fantastisk och den efterföljande Crème Brùlée behövde heller inte skämmas för sig.

Stephan Woodbridge menade att detta var årets höjdpunkt – å då åsyftade han inte bara på måltiden, utan på helheten. Han tog också tillfället i akt att rätta till de felaktiga uttalanden som påstått att Sverige skulle vara färdigbyggt – tvärt om. Det behövs exempelvis stora investeringar på sjuk- och äldrevård samt infrastruktur – så det är bara att gratulera den unga generation som valt att arbeta inom byggbranschen. Branschens utmaning just nu är att hitta rätt kompetens och rätt resurser. Säkerligen bidrog även dessa uttalade ljusa framtidsutsikter till Edwina C Molinas generösa leende då hon för gästernas räkning tackade för en trevlig eftermiddag och kväll samt en underbar måltid.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Ola Dyrhill

PS: Samtliga examensarbeten finns på Göteborgs Byggmästareförenings hemsida i fliken Stipendier.

Hur kommer det sig att en del lyckas och andra inte? Vad kännetecknar exempelvis en bra chef? Kan man träna upp sitt ledarskap? Ja, detta var några av de många frågor som ventilerades och diskuterades i samband med ett seminarium kring Byggplatschefens säkerhetsledarskap som nyligen genomfördes i Göteborgs Byggmästareförenings regi.

Det var onsdagen den 27 mars 2019 som ett drygt 40-tal kunskapstörstande och utvecklingsintresserade medlemmar och andra inbjudna samlades i Byggarnas Hus för att få ta del av en ny studie, en akademisk avhandling, med titeln: ”Safety Leadership in the Construction Industry – Managing safety at Swedish and Danish construction sites”.

Denna avhandling försvarades för ganska exakt två månader sedan av Martin Grill, i samband med avläggande av medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, och nu fick han möjlighet att försvara, samt förklara, sina forskarrön även inför GBFs församlade skara.

Martin Grill, leg psykolog och doktor i medicinsk vetenskap vid Göteborgs universitet, är en av forskarna bakom studien, vilken bland annat är baserad på intervjuer både i Sverige och i Danmark.

Det övergripande syftet med denna forskning var att identifiera och bedriva väsentliga komponenter i säkerhetsledarskap inom bygg- och anläggningsbranschen i Sverige och Danmark. Forskarna har bland annat genomfört ett stort antal intervjuer utifrån tre olika perspektiv – den enskilde byggplatschefen, hens överordnade samt hens underställda.

Vad kännetecknar då en bra chef?

Ja, hen går ofta före och är också en förebild - hen lever som hen lär. Hen skapar relationer, lyssnar och är öppen för nya idéer från sina medarbetare. Hen är noga med retoriken och kan förmedla tydliga visioner och riktningar. Hen analyserar och tänker efter före…

Självfallet finns det också bakom ett gott säkerhetsledarskap några centrala nyckelord, exempelvis planering, struktur, tydlighet och helhetssyn.

Planering, struktur, tydlighet och helhetssyn

Identifiera säkerhetsbrister och eventuella risker – agera och åtgärda dessa brister och risker.

Tydliga instruktioner kring säkerhet måste finnas – information är viktigt i allmänhet och inom säkerhetsarbetet i synnerhet. Ibland kan det också behövas såväl kurser som resurser.

Planering har alltid varit ett nyckelord i en byggplatschefs vardag och detta gäller självfallet i allra högsta grad också säkerhetsarbetet – exempelvis att finna struktur och minimera störningspunkter såväl i byggets tidplan som på byggets ytor – här är planering och helhetssyn A och O. Det handlar om att skapa strukturer med hänsyn till en ökad säkerhet. Det kan till och med vara aktuellt att belöna arbete som leder till säkerhet.

Man skulle kunna förenklat sammanfatta detta med att ledarens beteende, planering, uppföljningar och förmåga att vara en förebild på arbetsplatsen ökar säkerheten och förbättrar arbetsmiljön för våra byggnadsarbetare!

Ett sätt att öka delaktighet och därmed också engagemang hos byggnadsarbetarna är att uppmuntra medarbetarna att komma med förslag och idéer samt att också ta tillvara de nya och goda förslagen – detta ger en positiv förstärkning. Det är självfallet också viktigt med uppföljning och återrapportering.

Vad kännetecknar då en mindre bra chef?

Ja, en uppenbar brist är handfallenhet och otydlighet – att exempelvis inte vara tillräckligt tydlig, i rädsla för att komma i onåd bland medarbetare och/eller chef.

En annan direkt brist är naturligtvis att blunda för eventuella risker – att tro att det ordnar sig nog, eller att hoppas att någon annan tar ansvar, exempelvis UE. Ouppmärksamhet samt kommunikationsproblem är självfallet väldigt allvarliga brister när det gäller en byggarbetsplats säkerhet.

Det fanns under seminariet flera tillfällen till diskussioner i grupper, något som de närvarande tycktes uppskatta – ty deltagarna hade alla referenser att bidra och stort intresse av att både ta emot och dela med sig av erfarenheter och kunskaper.

Forskningen fortsätter

Martin Grill har nu fått utökat forskningsanslag för att undersöka hur nyanställda platschefer inom byggbranschen och anläggningsindustrin kan utveckla sitt ledarskap.

Det nya forskningsprojektet har fått namnet Säker ledare. Martin Grill kommer att fungera som projektledare, medan Amanda Samuelsson, även hon från GU, kommer att fungera som projektsamordnare. Till sin hjälp har de flera forskare, men också representanter från Svensk Byggindustri och byggbranschen.

Tanken är också att projektet ska kunna bidra till att utveckla ett nytt ledarskapsprogram för just platschefer. Det handlar bland annat om att kunna ge individuell coachning av ledarbeteende på byggplatsen. Amanda Samuelsson efterfrågade företag som ville medverka i projektet och välkomnade dessa att kontakta henne.

För Dig som önskar ta del av ovan nämnda avhandling kan vi avslöja att den finns i tryckt form, utgiven av Göteborgs universitet, med titeln ”Safety Leadership in the Construction Industry – Managing safety at Swedish and Danish construction sites”.

Bild: Stefan Hollertz
Text: Lars O. Carlsson

Tisdagen den 26 februari 2019 samlades ett 25-tal vetgiriga representanter ur Göteborgs Byggmästareförenings stora medlemsskara utanför porten till det helt om- och tillbyggda Kungsportshuset. Syftet var att få veta mer om vad som numera döljer sig bakom väggarna på den gamla anrika byggnad som en gång i tiden inrymt såväl Gamle Port, The Royal Bachelors Club som Klubb Enigheten.

Det var med stor spänning och entusiasm som vi klev in genom porten till det som en gång i tiden varit ett rundat hörn, i korsningen Östra Larmgatan och Trädgårdsgatan, men som numera har byggts om, och byggts på, till ett riktigt hörntorn – och ett för fastigheten utmärkt profilerande sådant.

Det nära nog syndigt röda trapphuset förde oss upp i byggnaden. Väl nedsjunkna i elegant designade sittgrupper bjöds vi på en intressant presentation av hela konceptet, det vill säga The Concept samt KPH (Kungsportshusets matbar) samt inte minst hur själva ombyggnationen genomförts.

Karin Pernsved, förvaltare vid Castellum, redogjorde för fastighetsägarens funderingar, förhoppningar och önskningar om ett spännande och inbjudande kvarter som skall kunna utgöra en naturlig och central del av framtidens inbjudande Göteborg. Det var inte utan att man kunde skönja en ödmjuk stolthet då hon beskrev den ombyggda fastigheten som ett smycke vid Harry Hjörnes Plats.

Projekt- och byggledaren Marcus Zetterberg samt Veidekkes Stefan Svensson gick mera i detalj genom svårigheter respektive lösningar under själva byggnationen, bokstavligen från topp till tå. De har nämligen byggt på huset och skapat ett riktigt tjusigt hörntorn, men också grävt ur själva källaren. Ansiktslyftningen, det vill säga påbyggnaden, skapade kontorsvåningar, medan de egna arkeologiska utgrävningarna skapade ölförråd och andra intressanta förvaringsutrymmen.

För att behålla karaktären på den gamla fastigheten, med anor sedan 1856, bestämde man sig för att bevara fasaden, men också för att renovera och i några fall kopiera några av fasadens detaljer.

Bland de största svårigheterna bör självfallet nämnas akustiken. Vägg i vägg med detta nya nöjespalats finner vi exklusiva och flotta Dorsia Hotel. De hotellgäster som önskar sova i Dorsias dyra lyxiga sängar vill självfallet ha tyst, lugn och ro. Därför måste man förhindra att ljudet fortplantar sig mellan Trädgårdsgatan 2 och Trädgårdsgatan 4. Detta löste man med hjälp av att en stor sågklinga sågade en stor skåra i ytterfasaden. Den observante kan ännu skåda ”ärret” i tegelväggen. Lika viktigt var det för övrigt att klara akustiken i höjdled så att personalen på kontorsvåningarna kunde arbeta ostört, medan resten av huset medarbetare ägnade sig åt nöjesliv.

Ett annat problem var alla bärande tegelväggar som måste avlastas. Detta gjorde man genom att fälla in smide i den gamla murningen och för att dämpa eller eliminera metallklangen brukade man en typ av massa bakom smidet, ungefär som fuktspärr bakom kakel i våtutrymmen.

Ett stort problem vid alla byggnationer i innerstaden är logistiken. Det är trångt, det måste tas hänsyn åt alla håll, städa bort byggdamm och efter kl 10.00 är det gågata utanför fastigheten. Då måste därmed alla transporter vara avslutade – oavsett om det gäller material till fastigheten eller sopor bort från byggnaden.

Själva bygginformationen avslutades av Stephan Woodbridge, regionchef vid Veidekke Bygg, men också ordförande för Göteborgs Byggmästareförening. Han uttryckte en stolthet över vad hans medarbetare åstadkommit, men också en tacksamhet över det förtroende som Castellum givit Veidekke.

Därefter övertog hovmästare Bobbie Tamp kommandot och guidade den samlade truppen genom trappor, matsalar, kök, loger och till och med toaletter, närmare bestämt The Concepts något annorlunda herrtoalett.

En liten ödmjuk rekommendation, från författaren till dessa rader, är att Du som gäst på The Concept, oavsett behov eller inte, om Du är man, besöker urinoaren. Den är annorlunda. Ovanför den klassiska så kallade rännan är hela väggen en stor bildskärm där man har möjlighet att välja motiv. Man kan p-nka i ett akvarium, i en skog, ja till och med mot ett fotbollsspel – där man siktar mot mål. Om det pågår en föreställning i stora salongen blir hela skärmen en tv-monitor, vilket innebär att själva showen kan avnjutas på denna alternativa plats, stående.

The Concept är en underhållningsrestaurang, i princip öppen klockan 19-23, som erbjuder en avsmakningsmeny på 6 serveringar. Konceptet går ut på att få uppleva något hela tiden i form av dans, musik, show, mat och dryck. Helt enligt det som många förknippar med Wallmans i Stockholm.

Serveringen sker i flera våningar och föreställningarna kan följas från balkonger. Inredningen är lite 1920-talsinspirerad och med reservation för författarens bristande designkunskaper, känns det som en blandning mellan kinarött och charleston, med ett litet stänk av Maria Montazami i form av stora mjuka tofsar.

Efter klockan 23.00 övergår verksamheten att bli en lyxig nattklubb med möjligheter till både dans som lounge. Man försöker variera tema för olika helger så som latino, house, pop och RnB.

Efter den intressanta rundvandringen på The Concept, gick vi ut ur huset samt in igen, fast cirka 15-20 meter norrut, i samma byggnad. Nu var vi på restaurangen KPH, en mysig och familjär restaurang där vi avnjöt lite småplock samt någon lämplig och tillhörande dryck.

Det var spännande att höra de övriga medlemmarnas positiva intryck av eftermiddagen och konstaterandet att Byggmästareföreningens VD Christina Lööf ännu en gång hade lyckats arrangera ett intressant och givande studiebesök som förenade nytta med nöje. Tack för detta!

Text: Lars O. Carlsson
Bild: Stefan Hollertz

Tiden rusar och vi kan snart lägga år 2018 i minnenas arkiv. Redan nu bokas möten in för nästa års planering och precis som vanligt kan det vara ett svårlöst pussel att hitta en tid som passar alla deltagare.

Alla möten är kanske inte alltid så effektiva och nödvändiga men i vår uppkopplade och digitala tid är det oerhört viktigt med det personliga mötet. Där har Byggmästareföreningen en tydlig roll att spela, då vi är en central plattform för just möten och erfarenhetsutbyte. Vi har också en fantastisk mötesplats i vår egen fastighet på Ekmansgatan där vi arrangerar exempelvis seminarier och mingel.

Den 8 november minglade föreningens förtroendevalda, medlemmar och nära samarbetsparter på Ekmansgatan inför en festlig 125-årsjubileumsmiddag på Elite Park Avenue. Gästerna gick i fackeltåg och på Götaplatsen bjöds det på en överraskning i form av ett sprakande fyrverkeri. Efter en välsmakande middag och underhållning fick gästerna en gåva i form av en jubileumsbok skriven av Lars O. Carlsson. Bokens olika kapitel beskriver föreningens alla ordförande från starten 1893 och byggandet i Göteborg under samma tid, texterna finns även att studera på GBF:s hemsida.

När man firar ett jubileum är det naturligt att reflektera både framåt och bakåt i tiden. Flera av årets middagsgäster fanns även med på gästlistan då föreningen firade 100-årsjubileum den 5 november 1993. Det kalaset hölls även det på Park Avenue och firandet inleddes med en mottagning på Ekmansgatan.

Även då gav GBF ut en bok och den beskrev föreningens historia och skildrade byggandets utveckling. I bokens förord skrev föreningens dåvarande ordförande Hans Kjellberg några väldigt kloka ord om att trots den djupa lågkonjunktur som rådde i början av 90-talet så fanns anledning att se positivt på framtiden:

Byggandet är nämligen en av mänsklighetens mest grundläggande verksamheter och byggbranschen har även tidigare drabbats av svåra kriser. Våra föregångare har dock inte låtit sig nedslås utan i sann entreprenörsanda anpassat sig till förändrade villkor ...

Och visst vände det uppåt igen efter 1990-talskrisen fram till finanskrisen 2007-2008 då vi åter fick ett hack i kurvan. Ibland säger man att vår bransch är konservativ men mycket har förändrats under de senaste 25 åren. Våra medlemmar har stort fokus på kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet och hälsa. Vi hittar nya samarbetsformer och verktyg för att effektivisera byggprocessen, även om det finns mycket mer att göra inom dessa områden. Vi pratar inte längre bara om energieffektivitet och avfallshantering utan om ett hållbart samhälles alla aspekter. Nya generationer kommer in i branschen och sätter sitt avtryck på företagens strategier och kräver att vi tar ett större ansvar för klimatet.

Så det finns goda förhoppningar för byggandet de kommande 25 åren, vilket därmed skulle kunna resultera i ett praktfullt 150-årsfirande år 2043.

Men det är ju som sagt många år till dess, så först vill jag önska er alla och era familjer:

God Jul och Gott Nytt År!

Christina Lööf

Göteborgs Byggmästareförening vill vara ”en naturlig och lättillgänglig mötesplats för göteborgsregionens byggintressenter”. Ett utmärkt exempel på detta är den årliga mingelkvällen där studenter och företagsrepresentanter möts och förenar nytta med nöje.

Tisdagen den 27 november var det åter dags för Sveriges Byggindustriers och Göteborgs Byggmästare­förenings årliga mingelkväll. Upplägget var lika enkelt som genialt. Fyra ämnesstationer med sakkunniga och serviceinriktade representanter från samhällsbyggarbranschen, buffébord med välsmakande och hälsonyttig mat och därtill passande drycker samt ett stort antal studerande och vetgiriga talanger.

Som en liten extra krydda för studenterna genomfördes också en poängpromenad, kanske mest för att kontrollera att de lyssnat ordentligt under informationspassen.

Kvällen inleddes med lite tilltugg och dryck, varefter Christina Lööf, Göteborgs Byggmästareförening, samt Jeanette Almvång, Sveriges Byggindustrier, hälsade de närvarande varmt (det var väldigt kallt ute denna kväll) välkomna. Det stora antalet studenter delas in i fyra, till antalet likvärda, grupper. Därefter blev dessa utlotsade till de olika stationerna.

Ledarskap och utveckling

Regionchef Mattias Klintbäck och arbetsledare Malin Axelsson från Wästbygg berättade om sina roller och hur de ser på ledarskap.

Mattias lyfte fram det nya ledarskapet, det vill säga mer ledare än chef, där det främst handlar om att coacha, vara öppen, tillgänglig och visa tillit. Prestigelöshet och ansvarstagande var andra nyckelord som Mattias också gärna ville lyfta fram. Insikten om människors lika värde står självfallet i fokus.

Malin kunde beskriva hur hon kommit till Wästbygg som trainee och där hon fått möjlighet att få inblick i en mängd skiftande arbetsuppgifter och rekommenderade de unga framtidshoppen att verkligen plocka på sig alla erfarenheter som bjuds. Beträffande dialogen med medarbetare använde hon sig av TTT, Tidigt, Tydligt, Trevligt!

Hus och bostad

Personalansvarige Moa Mindedal och kalkylator Niclas Oscander representerade AB Tornstaden, som projektutvecklar, bygger och förvaltar fastigheter. De arbetar främst med totalentreprenader.

Moa och Niclas tog tillfället i akt att presentera några av företagets referensbyggen, exempelvis drygt 60-talet studentbostäder vid Volrat Thamsgatan i Johanneberg, bara några minuter från GU och Chalmers. Kallebäcks Torn åt Stena Fastigheter med 168 hyres- och bostadsrätter var ett annat intressant projekt.

Moa och Niclas beskrev också organisationsstegen från arbetsledare, platschef, entreprenadingenjör, kalkylator och avdelningschef samt vad de olika rollerna kräver och innebär. Självfallet tog Niclas, i all ödmjukhet, på att berätta varför han tycker att kalkylatorrollen är så spännande och intressant. Säkerligen fick han en och annan av studenterna att söka ytterligare information kring just den befattningen.

Anläggning och infrastruktur

Malin Krantz, Henrik Johansson och Rikard Hagen från Svevia gjorde sitt allra bästa till att få alla studenter till att bli anläggare.

Som ett praktexempel på ett stort och allomfattande infrastrukturprojekt hade de valt Landvetter flygplats och dess omedelbara närområde – det innebar allt i komplexitet och problemlösande – ju fler tekniska problemområden som uppstod, destomer entusiastisk tycktes Henrik bli – han tycktes personifiera en anläggare som stimuleras av utmaningar, men även av logistiska frågeställningar.

Rikard var just nu ganska fokuserad på det förestående brouppehåll som Svevia skall utföra på Tjörnbron. Detta är ett världsunikt arbete som bland annat innefattar byte av brons 64 kablar och de första 14 byts ut under våren och hösten 2019.

Malin, som under elva månader varit mammaledig, är nu på väg att återgå till anläggarens omväxlande vardag. Hon redogjorde för ett stort antal imponerande referensprojekt som exempelvis väg 155 mot Torslanda och Rv 40, där man bland annat byggde en bro för hasselmöss – något som säkerligen inte alla byggare har på sitt cv. Losshållning vid Ullared, innefattande bortsprängning av 130 ton berg, under pågående handel i dess omedelbara närhet, ställer också krav på planering och logistik.

KMA; Kvalitet, miljö och arbetsmiljö

Peter Gipperth från Peab redogjorde för sitt arbete som KMA-samordnare, ett arbete vars betydelse bara tycks växa.

Många företag pratar om att medarbetarna är bolagets viktigaste resurs, men detta måste också synas på exempelvis arbetsplatserna. Även om det är mycket att göra i branschen så får man aldrig glömma arbetsglädje och välbefinnande, tvärt om. Detta är förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete.

För att hålla medarbetare friska arbetar Peab systematiskt med främjande, förebyggande och rehabiliterande hälsoarbete. Under 2018 har Peab på sina dialoger om säkerhet på arbetsplatserna haft extra fokus på hälsa och friskfaktorer.

Peabs kärnvärden harmoniserar mycket väl med KMA-samordnarens roll: Jordnära, Utvecklande, Personliga och Pålitliga.

Mera mat och pris till alla …

Efter att var och en fått tillfälle att besöka de fyra stationerna fanns det möjlighet för ”enskilda samtal”, mingel samt mera förnödenheter…

När alla var mätta och nöjda var det hög tid att utse den lyckliga och framför allt värdiga vinnaren till en avancerad borrmaskin. Miriam Wal hade alla rätt på poängpromenaden och hade gissat rätt på ”antalet skruvar”och vi gratulerar självfallet henne till denna bedrift. När Miriam fått motta sitt pris fanns det möjligheter för alla de närvarande studenterna att själva förse sig med lämpliga priser, exempelvis böcker, tröjor, tumstockar, mössor, kepsar och så vidare, från det dignande prisbordet.

Tack för ett viktigt arrangemang och en trevlig kväll!

Lars O. Carlsson

En minnesvärd och succéartad kväll i byggmästarnas tecken – kanske en liten blygsam föraning av vad som kan hända när Göteborg ska fira 400 år.

Torsdagen den 8 november 2018 klockan 18.00 utgick ett välorganiserat, och av polismyndigheten, godkänt fackeltåg från Ekmansgatan 1 mot den västsvenska kulturens Mecka. Denna uppfriskande promenad genomfördes efter att föreningens medlemmar dessförinnan fått möjlighet att hälsa på så väl nya som gamla vänner och bekanta inne i Byggarnas Hus.

De nästan 150 fackelbärande och till fest klädda jubileumsdeltagarna tågade ner för Viktor Rydbergsgatan mot Götaplatsen, passerade Konserthuset och därefter, lite förläget och generat, rundade havsguden Poseidons nakna kropp – han tycks ju uppträda utan kläder, oavsett väder …

Efter en liten återhämtande konstpaus hördes ett smatter från Konstmuseets övre platå och ett imponerande fyrverkeri flög till höjden – allt under publikens entusiastiska jubel.

Därefter följde den avslutande vandringsetappen, som ledde till slutmålet, Elite Park Avenue Hotel. Här befriades deltagarna från sina brinnande trästavar och välkomnades in i värmen. Noterbart var att det var på dagen exakt 75 år sedan som Göteborgs Byggmästareförening firade sin 50-årsdag och avnjöt en middag på numera nedrivna Grand Hotel, vid Södra Hamngatan. Och det var nästan på dagen 25 år sedan som samma förening, samt faktiskt också en hel del av dagens festdeltagare, firande GBF:s hundraårsjubileum på Park Avenue Hotel.

Väl inne i värmen, och kanske med en av fackellågan något sotig näsa, var det dags för fotografering, modell Oscarsgalan.

Det var självfallet valfritt hur många som skulle placeras framför linsen. En del ville samla hela företaget på en och samma bild – kanske tänkt som en illustration i kommande årsredovisning. Andra tog tillfället i akt att själva stå i fokus. Det bjöds också på en välkomstdrink för att eventuellt bota den nervositet som en del personer upplever när en paparazzi eller annan fotograf anfaller med sina långa objektiv och smattrande kamerahus.

Kvällens toastmasters Mattis Klintbäck välkomnade medlemmarna till bords samt presenterade ordningsregler samt kvällens program.

Till förrätt bjöds en karamelliserad getostterrin med rödbetor, pulver på svarta vinbär och rostade frön, vilken på ett utmärkt sätt kunde hjälpas ner i strupen med en krispig Sancerre. Kombinationen av en god förrätt och ett gott vin kompletterades på ett utmärkt sätt med ett trevligt välkomsttal, förmedlat av GBF:s ordförande Stephan Woodbridge. Han kunde under sitt tal avslöja att styrelsen, redan före dagens sammankomst, hade beslutat att arrangera nästa jubileumsfest år 2043, troligen någon gång runt den 7-8 november.

När den första tallriken var klar att diskas, presenterade toastmaster Klintbäck kvällens väl utvalda underhållsdetalj, Gyckeljouren, en skönsjungande kamratkrets från Chalmers. De ljuvliga toner de inte hann framföra mellan förrätt och varmrätt, sparades till pausen mellan varmrätt och efterrätt.

Till varmrätt avnjöts ugnsbakad rödtunga med grovmosade vita rotfrukter, krispig jordärtskocka, vitvinssås med forellrom och gräslök, vilket fick sällskap i strupen av en kryddig Bourgogne Blanc.

Efterrätten var precis lika förförisk som såväl förrätten som mellanrätten, eller vad sägs om vit chokladpannacotta med drottningkompott och sorbet samt puffad choklad, vilket fulländades med ett litet glas Cidre de glace. Under denna kulinariska njutning höll också Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier, ett elegant och personligt tal, med en väl avvägd harmoni mellan nutid, framtid och historia.

Ännu mera historia levererades av författaren Lars O. Carlsson, som presenterade den jubileumsbok som sammanställts inför firande och som precis kommit ut ur tryckpressarna. De närvarande fick ett exemplar för att kunna fördjupa sig i föreningens, men också Göteborgs, historia. Några gäster skyndade direkt hem för att läsa boken, andra blev kvar för att festa och umgås ännu en stund.

Stort tack till alla som gjorde detta till en oförglömlig kväll och stort tack till festkommittén som kreerat det innehållsrika programmet. Kommittén bestod av Christina Lööf, Stephan Woodbridge, Mattias Klintbäck, Paula Wirdheim samt Lars O. Carlsson. Det ska självfallet bli spännande att följa vad kvintetten hittar på i november 2043.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Ola Dyrhill

Inför StudBo11, en nationell studentbostadskonferens som arrangerades i Göteborg den 21 och 22 september 2011, utlystes en koncept- och entreprenadtävling kring ”Framtidens Studentboende”. Bakgrunden till tävlingen var bland annat den stora bristen på studentbostäder, kontra den extremt låga nyproduktionen. Det är tydligen inte mycket som förändrats på denna punkt sedan dess.

SGS Studentbostäder i Göteborg hade vid denna tid, via Älvstranden Utveckling AB, fått tillgång till en tomt på Lindholmen. Det var alltså här på Plejadgatan som det var tänkt att det vinnande bidraget skulle uppföras. Målet med tävlingen var att få fram ett modernt och prisvärt huskoncept som skulle vara yt- och kostnadseffektivt samt också ligga i framkant vad det avsåg miljö, energi samt IT-teknik.

Åtta företag deltog i tävlingen, tre gick till final och till slut stod Lindbäcks Bygg ensam kvar som segrare. Det som avgjorde tävlingen var att Lindbäcks förslag var det enda tävlingsbidraget som klarade målet för de uppställda produktionskostnaderna. Det var sedan tänkt att Lindbäcks Bygg tillsammans med White arkitekter skulle få uppföra förslaget på Lindholmen, men av olika anledningar, var av troligen en kan vara väntan på fastställd detaljplan, har projektet blivit rejält försenat.

Torsdagen den 20 september 2018, nära nog på dagen sju år efter tävlingsvinstens offentliggörande, kunde så äntligen Byggmästareföreningens medlemmar få möjlighet att med egna ögon se hur projektet förverkligas. Entreprenaden omfattar tre hus, uppbyggda av moduler och tillverkade på Lindbäcks effektiva fabrik i Piteå. De var färdiga till 75 procent när de lämnade Norrbotten, vilket innebär att exempelvis badrummen fanns klara i sina särskilda moduler, precis som att trapphusen kom färdiga från fabriken. Totalt handlar det om 231 moduler, som monterades på Lindholmen under januari till mars tidigare i år.

Naturligtvis fanns det också en och annan anslutning som kunde göras först då modulerna var monterade. Vatten, ventilation och el var förberett i fabriken, men själva sammanfogningen fick anstå till allt var på plats i Göteborg. Det samma gäller också en del av husens fasader, främst de som vänder sig ut mot gatan och där omsorgsfull gestaltning visar på fin fingertoppskänsla. Det handlar om att bättre smälta in i det enskilda projektets omgivning och att ta hänsyn till områdets historia med exempelvis klassiska landshövdingehus. Därför spikas en del av fasadernas träpanel på plats, en del liggande, andra stående. Den nedersta våningen är dock genomgående putsad.

Platsledningen på Plejadgatan, det vill säga platschefen Paul Dexell (se bild) samt arbetsledarna Erika Karlberg och Mikael Eriksson, har till sin hjälp 20 snickare.

I samband med studiebesöket deltog även från Lindbäcks affärsområdeschef Alf Lindeberg, byggchef Peter Gabrielsson samt projektchef Torbjörn Yderstam.

Inför själva rundvandringen bjöds de närvarande en presentation kring Lindbäcks Leantänkande av Torbjörn Engberg, Senior Lean Management Advisor, inom Lindbäcks Bygg.

Han var besjälad av företagets produktionslina och logistikmetoder. Det geografiska verksamhetsområdet har växt ordentligt, vilket innebär modulleveranser till Sveriges sydligaste, östligaste och västligaste delar. De traditionella lastbilstransporterna har därför fått kompletterats med transporter med hjälp av sjöfarten. Han redogjorde även för företagets historia, nyinvigda modulfabrik och mycket annat.

En hel del av Lindbäcks klokskap och erfarenheter kring företagets arbetsmetodik och tydliga byggprocess finns samlade i skriften, One Way, en titel som verkligen förpliktigar.

Cecilia Johannison, från den ideella organisationen Lean Forum Bygg, fick också möjlighet att informera om föreningens verksamhet och utmärkelsen ”Årets Lean-byggare”.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Christina Lööf, Anita Sjöberg och Lars O. Carlsson

Beethoven, Goethe och Porsche i all ära, men nog är en varm välkryddad bratwurst och en kall Löwenbräu några av tyskarnas absolut starkaste gåvor till mänskligheten.

Torsdagen den 13 september 2018 klockan 17.00, det vill säga ordentligt efter ordinarie kontorstid, öppnades portarna till Byggarnas Hus och denna del av Lilla London förvandlades till Kleines München. I den precis nyrenoverade hallen välkomnades alla gäster av byggmästareföreningens Christina Lööf, klädd i en underbart vacker tyrolerklänning, en dirndl, samt byggindustrins Jeanette Almvång, som var i hatten, typ tyrolermodell i ullfilt.

Från matsalen i källarplan hördes klassisk och stämningshöjande tysk oktoberfestivalsmusik. Tack och lov skulle det visa sig att dessa toner frambringades med hjälp av så kallade diskjockeys och modern teknik. Skönt! Det skulle bli både trångt och kanske lite väl bullrigt med en fysiskt närvarande bleckblåsorkester. Tänk vad en gäng lungstarka och spelglada bayerska musiker med bastuba, trombon, trumpet och andra välklingande instrument hade kunnat åstadkomma …

Om nu, mot förmodan, inte musiken avslöjade var festen höll hus, så var vägen ned till matsalen snitslad med typiska blåvita oktoberfestband. Vi är många i denna stad som tycker att dessa blåvita band är både vackra och extra familjära, även om det varit lite bleka i färgen under 2018, men det kommer självfallet fler säsonger …

Väl framme i den av gulaschsoppan väldoftande matsalen välkomnades alla gäster av Sveriges Byggindustrier Västs ordförande Jörgen Johansson och dess regionchef Anna Lönn Lundbäck samt Göteborgs Byggmästareförenings ordförande Stephan Woodbridge och dess vd Christina Lööf.

Därefter följde mingel, gemyt samt näringsintag, och på den sista punkten krävdes karaktär och självdisciplin för att inte falla in i ångerfullt frosseri.

Buffébordet var rikligt och lockande. En välfylld gulaschsoppa, ty gulasch, denna ungerska nationalrätt, kan avnjutas både som gryta och soppa, smakade mycket bra och kombinationen med pretzel, den vackra kompakta kringlan, var allt annat än fel.

För den som önskade sätta tänderna i kött, fanns både kycklingklubbor, kryddade knackwurst, fyllda käsekrainer samt bratwurst Thüringer och till detta fungerade den välbalanserade potatissalladen alldeles utmärkt.

Men vän av ordning, i vår analytiska läsekrets, kanske funderar på om inte all denna underbara mat ändå kunde frambringa en viss torrhet i munhålan. Jo, men det fanns botemedel mot allt för stora torrhetsbesvär. Bland olika alternativ noterades Hofbräu Oktoberfestbier och/eller Löwenbräu Oktoberfestbier, men självfallet skulle vanligt kranvatten säkerligen ha fungerat nästan lika bra.

Till kaffet, då flera av oss redan ätit tillräckligt, var det dock riktigt gott med wiener äpple och vaniljsås …

Men varför bjuda till detta medlemsmingel? Jo, efter en lång ledighet kan det vara trevligt att träffa både gamla och nya vänner. Gamla bekanta kan utväxla erfarenheter från den rekordtorra sommaren, medan andra personer kan binda nya band till sitt nätverk.

Men varför en oktoberfest i september? Det är faktiskt så det går till i München. Vårt byggarmingel pågick från klockan 17.00 till klockan 19.00, medan de traditionella oktoberfesterna inleds i slutet av september månad varje år, i bayerska München, och sedan pågår de faktiskt lite längre än två timmar. De fortsätter nämligen en bit in i oktober månad. Totalt handlar det om sexton dagar!

Denna tradition startade för övrigt redan år 1810 i samband med ett prins- och prinsessbröllop. Kvinnorna bär, precis som Christina Lööf, en dirndl, medan männen traditionellt bär lederhosen. Dock saknade denna kväll samtliga de närvarande herrarna, i Byggarnas Hus, lederhosen, men tack och lov hade de trots allt andra byxor.

Några kompletterande fakta om festligheterna i München, hämtade från Wikipedia:

• Theresenwiese är 42 hektar Själva festområdet upptar 31 hektar.
• År 2007 dracks det 6,7 miljoner liter av 6,2 miljoner besökare.
• Under festen arbetar totalt 12 000 personer.
• Oktoberfest omsätter omkring 9 miljarder kronor årligen.
• Under de två festveckorna står området för cirka 13 procent av stadens energiförbrukning.
• Det finns 1 800 toaletter och pissoarer på området.

Tack för ett trevligt medlemsmingel och ha en god fortsättning på september månad, långt in i oktober!

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Jeanette Almvång, Janet Larsson och Lars O. Carlsson

Gunnebo, Kråkan, Kvarnbyn och Travet i all ära, men frågan är om inte cityshopping kommer att bli ännu en stark turistmagnet i Mölndal. Och kanske är det den nya gallerian som från och med i höst kommer att väcka mest nyfikenhet.

För ganska exakt två år sedan, torsdagen den 16 juni 2016, fick Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar möjlighet att besöka det nya SCA-Huset som då uppfördes i Mölndal – på ytan mellan Mölndals bro, Broplatsen och Göteborgsvägen – ovanpå spårvagnarnas vändslinga. Sedan dess har delar av det gamla SCA-bolaget namnändrats till Essity, vilket medfört namnändring av den då aktuella byggnaden, i dag benämnd Essity-huset.

Från en av de översta våningarnas balkong/uteplats, med riktning mot Fässbergs kyrka, kunde vi då se byggropar, bottenplattor, bodar, byggställningar och kranar – allt likt en myrstack. Det syntes att hela området, Mölndals innerstad, påbörjat en rejäl ”total makeover”.

Nu, onsdagen den 20 juni 2018, samlades vi åter igen, delar av Byggmästareföreningens vetgiriga medlemsskara, för att beskåda resultatet av flera års idogt byggande när det gäller Nya Mölndal Galleria.

Intresset tycktes vara riktigt stort ty många hade hörsammat inbjudan, men så ingick också ett lättare träningspass, ty det var promenad över stor areal – allt under ledning av NCC:s Lars Holmström, projektchef, men nu verksam vid det nya barnsjukhusbygget i direkt anslutning till Drottning Silvias Barnsjukhus.

Bakom Nya Mölndal Galleria finner vi NCC Property Development i samarbete med Citycon, en välkänd aktör när det gäller att utveckla köpcentrum i Norden och Balticum. NCC Building svarar för själva byggandet som en totalentreprenad, till en entreprenadsumma av 1,3 miljarder kronor, men NCC har också många underentreprenörer på plats.

När byggnationen var som mest intensiv var det 300 personer engagerade på byggarbetsplatsen, som omsatte cirka 3 000 kronor per minut. Betänk att bara en brandövning därmed kostar cirka 100 000 kronor.

Hela uppdraget omfattar 90 000 kvadratmeter, vilket motsvarar 16 fotbollsplaner. Då ingår bland annat gallerian med ett 70-tal butiker, som tillsammans blir totalt 32 000 kvadratmeter. Vidare ingår en bostadsdel för Riksbyggen med 145 lägenheter samt cirka 970 parkeringsplatser, bland annat fördelade på flera våningar i p-hus.

Kanske är just kommunikationerna en extra stark konkurrensfaktor för den nya gallerian som ligger i direkt anslutning till Knutpunkt Mölndalsbro med buss, järnväg och spårväg, men antalet p-platser vittnar också om ett välkomnande till billister. Detta är något som kanske grannkommunen Göteborg just nu inte gjort sig särskilt kända för. Det ska självfallet bli spännande att följa den fortsatta utvecklingen.

Apropå bilar så har naturligtvis transporter och logistik varit en trång sektor under byggnationen. Detta har NCC löst genom att nyttja en sattelitparkering vid Åby Travbana för att därifrån sedan hantera materialflödet.

Helst ska inget gå fel och när det gäller en så stor och trång byggarbetsplats som Mölndal Galleria är naturligtvis säkerhetsarbetet oerhört viktigt, vilket bland annat resulterat i såväl nykterhets- som drogtester.

Fasaderna är ett särskilt spännande kapitel, värt att kommentera. För att skapa dynamik och variation använder man sig av flera olika materialslag och för att förstärka kvarterskänslan låter man den utvändiga fasadbeklädnaden följa med in i gallerian. Detta är en lösning som tycks fungera riktigt bra – man känner helt enkelt inte att det handlar om ett stort gigantiskt komplex, utan man får känslan av ett stort antal byggnader som utgör just egna välbalanserade och unika kvarter.

Arkitekter bakom skapelsen är Rstudio for architecture samt arkitekterna Krook & Tjäder.

Cirka 85 procent av butiksytan är i skrivande stund uthyrd och i takt med att vi närmar oss den 27 september 2018, då gallerian slår upp sina portar för shoppinglystna kunder, blir det nog ännu lättare att hyra ut resterande kvadratmeter. Det är ju alltid enklare att se verkligheten som den är, än att försöka tyda en arkitektritning och butiksuthyrarens välvilliga formuleringar.

Bland alla genomtänkta små detaljer kan vi också nämna att det vid varje ingång till gallerian från gatan finns dubbla matställen. Förhoppningsvis ska det hjälpa till att skapa stämning och folkliv, men det är väl också så att man blir lite sugen på något att äta och dricka när man i shoppingsituationer ändå har plånboken framme.

Tack och ha en bra sommar!

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz