Inför jul- och nyårshelgerna brukar jag delge mina vänner och bekanta lite reflektioner från min vardag och året som gått – i stort och smått.

Jag är numera med katt

Den lilla kattungen var helt oemotståndlig och min kattallergi var plötsligt helt bortglömd, men jag upptäckte den ganska snart igen efter att affären var avslutad och vi kom hem med katten. Den lille sötnosen är av rasen brittisk korthår, en kattras som har ett lugnt och jämt temperament och som passar utmärkt som innekatt – allt enligt säkra källor, det vill säga kattuppfödaren. Den yviga pälsen och de stora ögonen som brittiskt korthår har, även kallad british shorthair, kan nästan ingen kattälskare tacka nej till. Dessutom är deras sätt verkligen älskvärt!

Men som sagt, ganska snart efter att katten hade installerat sig i vårt hem började också min kattallergi installera sig – nu var det för sent att tänka efter. Då fick jag något som jag först uppfattade som en snilleblixt. Jag skulle kanske kunna utveckla kattrasen till en förädlad variant, typ Brittisk snagg.

Jag skulle helt enkelt kunna låna min sambos skäggtrimmer och snagga katten, faktiskt ganska rejält. Detta skulle självfallet ta hårt på kattens hårbeklädnad, men kanske även på kattens psyke och välbefinnande. Kanske skulle han då känna sig förlägen och inte trivas lika bra som nakenkatt. Jag såg framför mig hur han blygt skulle stryka sig längst väggarna och försöka gömma sig bakom hyllor, möbler och gardiner. Han skulle säkert krypa under våra sängar och han skulle eventuellt till och med känna sig tvingad att hala sig fram under våra mattor. Som sagt man måste tänka efter före, och det gjorde jag denna gång – Brittisk snagg är fortfarande en outforskad ras.

Katterna på Lorensberg

Det finns mycket att berätta om kattligan på Lorensberg. Liga kan tyckas vara ett väl drastiskt val av namn på denna speciella grupp av släkten Felis. Det finns några centrala gestalter inom denna grupp. Det var bland annat Trikå Hertz. Smeknamnet Trikå hade han fått efter sin rastillhörighet – han var nämligen en Kinesisk KampKatt.

Andra profiler i gruppen var Calle Carlander, en intelligent misse av rasen Russian blue med silkesmjuk päls med silvrig lyster, hemmahörande på Lyckans Väg, samt Malcom Metcalfe vid Skyttegatan, en muskulös gynnare av rasen American curl. Det låter faktiskt rasmässigt som att alla dessa jamare utgjorde delar av en församling katter från förenta nationerna.

Många är de händelser och strapatser som dessa tre musketörer tillsammans har upplevt med alla sina vänner i Lorensbergs kvarter och höjder. Ibland var det drabbningar med Exotickatterna från Landala eller Gibraltar som exempelvis när de räddade den lilla söta och storögda kyrkkattan från Johannebergskyrkan som Gibraltargänget hade kidnappat och låst in i Landala kapell.

Eller när de gladde alla kvarterets kattungar och gav dem en riktigt vit jul. De ”lånade” och transporterade flera liter god och nyttig grädde från Hvitfeltdska gymnasiets matsal till det lilla buskaget vid Konstmuseet och Hasselbladstiftelsen vid Ekmansgatan. Den gången låg alla kattungar på rygg under det stora trädet och kippade efter andan. De hade nästan förätit sig på den goda och fluffiga vispgrädden.

På senare tider har drabbningar främst handlat om konflikter med råttor och jättemöss. Nu handlar det inte om några små söta skogsmöss, nej detta är bastanta gnagare som väckts till liv som ett resultat av alla utgrävningar vid Korsvägen och Olof Wijksgatan. Detta är inte direkt några vetenskapliga arkeologiska utgrävningar med fynd från vikingatid. Detta är kommunikationsmässiga hål och gropar med spårbygge för framtiden.

Bland katterna i Lorensberg talas det fortfarande om kattligans alla strapatser, exempelvis när man i Lorensberg hösten 2023 jagades av en brokig samling råttor från planteringen vid muren väster om Riksarkivet, via Ekmansgatan, och upp för trapporna mot Högåsplatsen.

Den listige Malcom Metcalfe valde att svänga vänster precis före trapporna för att i stället springa in vid The Royal Bachelors Clubs garage och de trappor som leder upp till fastighetens trädgård – på så vis räddade han bokstavligen sitt skinn. Kalle Carlander fick två elaka råttbett, ett i svansen som numera är något kortare och kluven likt lejonsvansen på Göteborgs vapen, och ett bett i höger öra, som fortfarande är lite stukat och hänger som ett skrynkligt löv på en hängbjörk.

Första advent 2023 var råttorna åter på plats för att djävlas, men katterna lyckades från Bachelors höga mur vid Skyttegatan hälla varm tjära och iskallt vatten över de objudna gästerna. Katterna sköt sedan ärtor med skarpladdade ärtrör mot råttorna som tog till flykten och sprang längs Dicksongatan. I hörnet Dicksongatan och Lyckans Väg svängde hela skaran stridande däggdjurssoldater av mot trapporna som leder ner mot Olof Wijksgatan och Näckrosgatan.

Detta var i samband med dagarna då det hade snöat och då det var hala trappor. Ett stort antal råttor halkade i trapporna och det snurrade runt och studsade ner mot byggarbetsplatserna. De fiffiga katterna valde i stället att glida på magen uppe på den stora muren som inhägnar trappan. När hastigheten blev för hög så körde de helt enkelt ner klorna i den kalla snön. Råttorna försvann in vid den begränsade växligheten som finns kvar vid Fågelsången och bergsskrevorna mitt över Artisten.

Katterna avslutade sin magglidning på muren med en tjusig och backhoppsliknande luftfärd mot humanistiska bibliotekets stora gräsmatta. Här hade Derome byggt upp en stor etablering som i betraktarens ögon liknade en gammal riddarborg, med sin nederdel i grått och övre del i grönt. Katterna hittade en ingång i den gråa plasten och av någon helt oförklarlig anledning fanns här ett stort utrymme, fyllt med bästa tänkbara kattfoder – en något tidig julklapp till våra kära vänner, katterna. Därmed var katternas jul räddad.

Uppsummering

Det finns många att tänka på inför jul- och nyårshelgerna, många fler än några inne- och utekatter. I fjolårets julhälsning önskade jag, på förekommen anledning i en orolig värld, fred på jorden. I år är orosmolnen i världen nästan ännu värre än i fjol så önskan om fred på jorden kvarstår precis som att jag vill tacka Byggmästareföreningens styrelse, medlemmar och partner för ett gott samarbete under det år som nu närmar sig sitt slut. Jag vill också önska denna samling individer …

… en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Gabriella Lörnbo
Vd, Göteborgs Byggmästareförening

Den 19 december arrangerade Göteborgs Byggmästareförening tillsammans med Fastighetsägarna ett framtidsseminarium med fokus på ämnet ”Hållbarhet för fastighet och drift med hjälp av AI”.

AI:s intåg inom de flesta branscher är ett högaktuellt debattämne. Precis som vanligt när det gäller förändringar och utveckling diskuteras både möjligheter och utmaningar, vilket självfallet gäller även såväl bygg- som fastighetsbranschen.

Under seminariet framkom att ganska många av de församlade precis hade startat eller påbörjat sin digitaliseringsresa, men få använde sig av AI-styrning i sin vardag, och få hade tillgång till visualiserad data. Detta gällde även anställda och hyresgäster. Det ska nog bli ändring på dessa siffror i framtiden, ty engagemanget var stort under seminariet och frågorna var både många och initierade.

Liam Håkansson från AFRY, resultatet av sammanslagningen mellan klassiska ÅF och Pöyry, redogjorde för begreppet PropTech, en förkortning för Property Technology. Detta är en teknik inom fastighetsbranschen där man använder informationsteknik eller nya affärsmodeller för att hjälpa individer och företag att undersöka, köpa, sälja, hantera, övervaka och styra de byggnader som de driver eller äger. Man använder bland annat digitalisering för en bättre, hållbarare och effektivare fastighetssektor. Här tillhör timers, olika typer av sensorer och appar självfallet den grå vardagen.

Liam berättade att fastighetsbranschen står för 30 procent av världens årliga växthusgasutsläpp och dessutom förbrukar 40 procent av världens energi.

Fördelarna med PropTech och AI är att de kan bidra till förbättrad energistyrning, underlätta integration av förnybar energi, exempelvis solceller och värmepumpar, möjliggöra visualisering och bättre överblick samt bidra till förbättrade metoder för byggnad och skötsel, exempelvis när det gäller dokumenthantering. När det gällde förbättrade metoder redogjorde Liam för digitala tvillingar, som möjliggör att man genom simulation kan testa utan att behöva prova skarpt i verkligheten. Stora språkmodeller tillåter hantering av dokument och historiska data på ett helt nytt sätt.

Några goda råd till den som vill starta med AI:

• Att börja med AI kan verka skrämmande, men tröskeln är lägre än många tror
• Digitalisering ger nya möjligheter till insamling och bearbetning av data
• Steg ett är att förstå sin data för att hitta både möjligheterna och utmaningarna

Liams kollega Gustav Antonsson Ljungqvist redogjorde för ett antal inspirerande exempel från projekt som utförts i samarbete med fastighetsbolaget Tornet, där man nyttjat digitala lösningar och AI för att minska klimatpåverkan från energianvändning i bostäder. Bostadsfastighetsbolaget Tornet har varit i framkant när det gäller flexibla energisystem under en längre tid och de är väl medvetna om framtidens
energiförsörjningsutmaningar.

Gustav beskrev bland annat ett forskningsprojekt om personliga hållbarhetstips i en boendeapp i samarbete med Tornet, RISE och Göteborgs universitet – finansierat av Energimyndighetens program E2B2.

Han presenterade även konceptet nudging, som handlar om att designa valsituationen med hjälp av insikter från psykologi och beteendevetenskap för att ge en vänlig knuff i rätt riktning.

I det ovan nämnda projektet fick boende i några av Tornets fastigheter ”nudgar” i form av hållbarhetstips i en mobilapp. Syftet var att hjälpa de boende ställa om till en mer hållbar och miljövänlig livsstil. AI användes för att personanpassa tipsen, för att de boende skulle få information som var speciellt intressant och relevant för dem.

Projektet befinner sig nu i avslutningsfasen och står i forskningens framkant. Resultaten tyder på att de boende har reagerat positivt på de råd och tips som de har fått för energieffektivitet. En tidig analys visar att många boende har minskat sin energikonsumtion i någon utsträckning, och intressant nog uppgav 32 procent av deltagarna att de har ändrat sina beteenden och vanor i enlighet med de föreslagna åtgärderna.

Gabriella Lörnbo, vd vid Göteborgs Byggmästareförening, avslöjade att det planeras fler seminarier kring AI och byggbranschen, närmare bestämt redan onsdagen den 24 januari 2024 – mer information kommer efter årsskiftet.

Text: Lars O. Carlsson
Bild: Stefan Hollertz

Ett drygt 20-tal vetgiriga och kunskapshungrande medlemmar ur Göteborgs Byggmästareförenings medlemskår samlades torsdagen den 7 december för att ta del av aktuell forskning som visar att ledare som har en omtänksam och inkluderande attityd lyckas bättre med att rekrytera och behålla duktiga medarbetare.

Budbäraren som generöst delade med sig av sina stora kunskaper i ämnet var Gabriela Jones, psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi. Om inte detta cv räckte så kan Gabriela snart även lägga till titeln författare, då hon under 2024 på välrenommerade förlaget Liber kommer att ge ut sin bok ”Compassion – på jobbet”.

Grundprincipen för ett compassion på jobbet beskrev Gabriela på följande sätt:

Ledare framträder inom alla områden i livet och på alla nivåer av en organisation genom sin förmåga att motivera andra, inte genom sin titel.

En annan tänkare och författare är psykologiprofessorn Paul Gilbert, en av världens främsta compassionforskare och mannen bakom compassionfokuserad terapi. Gilbert lär vara mest känd för sin forskning kring av hur vi kan bryta våra negativa tankemönster. Hans compassiondefinition lyder:
”En känslighet att uppmärksamma lidande/otillfredsställelse hos sig själv och andra med en motivation till handling att mildra eller förebygga det.”

Nyckelord kring detta är Visdom, Mod, Styrka samt Dedikation.

Det är nyttigt med en återhämtning och resiliens och Gabriela rekommenderade ett dagligt övande kring compassions egna kostcirkel, där nyfikenhet, medmänsklighet och tacksamhet var några av pusselbitarna. Att på kvällen fundera igenom några händelser och handlingar från dagen som man är tacksam över. Dessa kan skrivas ner i en form av tacksamhetsdagbok. Detta kan på sitt sätt likna den gamla klassiska aftonbönen, med eller utan inslag av religion.

Gabriela bjöd på en hel del forskningsresultat men också på flera diskussionsövningar samt spännande citat, till exempelvis från den legendariske amerikanske arkitekten Frank Lloyd Wright: ”Vi skapar våra byggnader och sedan skapar de oss” samt ”En arkitekt definieras inte av vad han har i sin hjärna – utan vad han har i sitt hjärta.”

Här kommer ett nytt citat från LOC: ”Om du är riktigt dålig på att leda på din arbetsplats så upplever dina medarbetare mycket leda på sitt arbete”.

Gabriela Jones förklarade att det inte handlar om att vara den starkaste vinnaren – nu handlar det om att ta hand om varandra – ordet compassion skulle därför bäst översättas till medkännande.

Det finns en hel del organisatoriska fördelar med compassion på jobbet, bland annat ökad kreativitet, högre engagemang och högre grad av lojalitet hos medarbetare, högre produktivitet samt förbättrad finansiell avkastning, bara för att nämna några. Compassion bidrar, enligt forskningen, även till välmående.

Det bör väl tilläggas att det förekom en hel del frågor och diskussioner under seminariet med stort engagemang bland seminariedeltagarna.

Gabriela avslutade med en bild över goda råd hur man kommer i gång med compassion på jobbet:

En slutsats som efter seminariet känns ganska naturlig är att de som hittills inte har praktiserat omtanke i sitt ledarskap bör tänka om …

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz