Detta var ett studiebesök att pränta in i dagboken. Tänk att halvvägs till himmelen ha hela den fagra skattkammarön Hisingen för sina fötter och att få uppleva det annars så imponerande Ramberget som en liten utsträckt behändig kulle i Karlatornets omedelbara närhet.

De flesta byggare har drömmar om att uppföra en egen unik skapelse till eftervärlden. Så var det exempelvis säkert när Lars Gullstedt formade infracity i Upplands-Väsby eller när Percy Nilsson satsade stort i Hyllie.

För många år sedan uttryckte Alingsåssonen Ola Serneke att ”Det är en svindlande tanke, att få bygga Nordens högsta byggnad”, en skön vision som fick spridning 2004. År 2013 utlystes en arkitekttävling, som 2014 vanns av den amerikanska arkitektbyrån Skidmore, Owings & Merrill, som bland annat har ritat några av världens högsta byggnader, till exempel John Hancock Center i Chicago 1969, Sears Tower i Chicago 1973 och Burj Khalifa i Dubai 2010.

Nu är Serneke där, hans dröm reser sig, likt Jakobs steg, meter för meter, och inte nog med detta han har samtidigt fått sin namnskylt synlig över hela Göteborg – ja, kanske ända till Alingsås.

Nu handlar det i och för sig inte bara om Karlatornet, det totala projektet omfattar så mycket mer, nämligen en helt ny stadsdel, Karlastaden, uppfört i Sveriges näst största stad, ett nyskapat område med bostäder, handel, kontor, restauranger, hotell, förskola och en spektakulär utsiktsplatå, vid våning 69. Hela härligheten är uppdelad i flera fastigheter och kvarter. En kuriositet är att flera fastigheter, kvarter 5 och kvarter 7, är imponerande höga tornfastigheter på 43 respektive 36 våningar, men de kommer naturligtvis i skuggan av Karlatornet som färdigt ska mäta 246 meter över havet.

När Byggmästareföreningen gästade tornet stod den aktuella höjdmätaren på cirka 200 meter eller våning 62 om man så vill. Sernekes personal säger Level 72. Noterbart är att det finns två våningar under mark, men för att slippa ha våningar med minustecken före siffran, har man valt att döpa plan 0 till level 10. Level 9 är således en våning under mark och level 8 är två våningar under mark. Under grundläggningsarbetet använde man sig av grävpålar och förankrade i berg.

Karlatornet är uppdelat i fyra bostadsrättsföreningar och projektet är uppdelat i totalt 35 fastigheter. I tornet finns bostadsrätter och äganderätter. I våning 70-73, Karlatornet Penthouse, finns 12 lägenheter som upplåts med äganderätt. Karlatornet Penthouse benämns i försäljningsmaterialet som att äga en villa 240 meter upp i luften. Takhöjden är extra hög och precis som i övriga Karlatornet sträcker sig alla fönster från golv till tak.

Våning 69 utgör ett så kallat observationsdäck och här kommer också erbjudas goda utsiktsmöjligheter för den som vill se Göteborg lite från ovan. På våning 69 kommer Karlatorget Skybar att finnas – här kanske Gröna hissen kommer att bli favoritdrinken (en gissning från skribenten)?

Studiebesöksdeltagarna möttes den 22 november vid Sernekes kontor på Polstjärnegatan, där vi bjöds en utförlig och generös presentation av projektet av Jörgen Österlund, projektledare för Karlatornets stomme. Han redogjorde för historien, de tekniska svårigheterna, de särskilda kraven vid gjutningsarbetet – det han inte visste om tornets armering och betong är inte värt att veta. Han berättade bland annat om hur man under gjutningen pumpar in betong i fastigheten till aktuellt våningsplan. Under arbetet är det 4 kubikmeter i pumpröret och pumpen klarar att pumpa 500 meter (det vill säga längre än sträckan in i fastigheten och upp till fastighetens topp).

Efter säkerhetsdressingen, det vill säga iklädandet av hjälm, rosa skyddsväst, skor, handskar och glasögon, var det dags att stiga in i den utanpåliggande bygghissen. En av undertecknads reskamrater i den brandgula gallerburen berättade att hon var höjdrädd och jag funderade då på om hon verkligen valt rätt studiebesök. Hissen tog oss till våning 58, där man byggt upp en särskild etablering för blåfolket för att spara tid och höja effektiviteten. Här fanns lunchrum, toaletter etcetera. På så sätt eliminerade man personaltransporter i hissarna. Ett nyckelord i hela projektet är logistik – låt oss förtydliga – logistik, logistik och logistik.

Ett annat logistikbeslut är att man har en hubb i Säve, där man omlastar och samordnar materalet till distributionsbilar som tar materialet till byggarbetsplatsen vid Lindholmen.

Ett bevis på att arbeter fortskrider med hög affektivitet är att när man gjuter i tornets topp, spikar man golvlister i tornets nedre regioner. I de lägre våningarna är det ganska stabilt, men högst upp i huset kommer det vid hård blåst svaja 40 centimeter åt varje håll.

Efter rundvandring i tornet samt besök på tornets topp var det hög tid att besöka några lägenheter längre ner i fastigheten, där Mattias Kano berättade om materialval och finesser, som exempelvis solskydd för de stora fönsterrutorna. De rymliga garderoberna mellan duschrum och sovrum gillades skarpt och det hanns också med några personliga reflektioner: Om man bor högt upp i Karlatornet står säkert en egen hiss på önskelistan till tomten. Om man tänker på de gamla Göteborgsgårdarna i äldre tider så öppnade mammorna köksfönstret och ropade: - Ola, maten är klar. Den tiden är garanterat över i och med alla dessa höga hus.

De första inflyttningarna beräknas ske i augusti 2023 och hela tornet, i full höjd, ska stå stabilt och klart under 2024.

Oavsett om man förordar höga hus eller inte så finns det en tjusning i vad byggnadskonsten kan prestera samt spänning och fascination att få möjligheten att gästa en fastighet, typ Karlatornet. Stort tack för att vi fick besöka Göteborgs nya landmärke.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz