Göteborgs Byggmästareförening tycks ha goda kontakter med högre makter. Byggkonjunkturen seglar stabilt vidare i förlig vind och när det var dags för den årliga skärgårdsturen – ja, då upphörde regnvädret precis i samma ögonblick som förtöjningarna släpptes och ångbåten gled ut från Stenpiren.

Hon är en sann skönhet, S/S Bohuslän, västkustens sista skärgårdsångare. Hon byggdes på Eriksberg år 1914, året då första världskriget bröt ut. Med sina dryga 100 år på nacken, om det heter nacken även på en ångbåt, behandlas hon numera med största respekt och omsorgsfull kärlek. Men för drygt 50 år sedan var hon i princip klar för att huggas upp och bokstavligen bli kaffeved. Några unga entusiaster startade Sällskapet Ångbåten och lyckades sälja 600 andelar à 100 kronor vardera. Detta summerades till 60 000 kronor, vilket lyckligtvis var precis det pris som skrothandlaren satt på fartyget, om hon skulle kunna säljas och räddas från en säker död och nedmontering.

Resten är i och för sig historia, men låt oss avslutningsvis innan vi lämnar den marina delen, rikta ett stort och uppskattande tack till alla de volontärer, så väl kvinnor som män, så väl i styrhytt, maskinrum, på däck som i kök- och serveringsutrymmen, som med stor servicekänsla, helt ideellt och på ett förtjänstfullt sätt offrar stor del av sin lediga tid för att vårda denna K-märkta maritima pärla i vår vackra skärgård – STORT TACK!

Det var ett 40-tal mingelsugna byggintresserade personer i skiftande åldrar och roller som tisdagen den 30 maj 2017 samlades vid Stenpiren för att mönstra på. Här fanns de ärade byggentreprenörerna som likt gamla skeppare var vana att ro de mest komplicerade projekten i land, här fanns livsbejakande byggelever från YRGO Lindholmen som likt skeppsgossar och skeppsflickor brann av kunskapstörst, med drömmar om nya spännande utmaningar längst livets ocean och här fanns kunskapstyngda lärare vars främsta drivkraft tycks vara att se den yngre generationen växa och utvecklas för att inom sinom tid ta över rodret.

Göteborgs Byggmästareförening och Sveriges Byggindustrier stod för värdskapet och det var också den förstnämnda organisationens VD, Christina Lööf, som hälsade de närvarande välkomna genom att gratulera de unga studenterna till ett bra yrkesval, en rätt kurs för framtiden, med en konjunktur och efterfrågan som tycks vara stabil även många år framöver. Detta hade inom sjöfarten betecknats som F F F - full fart framåt!

Därefter uppstod mingel, avnjöts sallad, byttes erfarenheter och kontaktuppgifter, besvarades frågor, inspekterades fartyg, berättades historier samt beskådades Göteborgs underbara skärgård i förförisk sommarkvällsbelysning.

En kall öl kunde också avnjutas, exempelvis vid måltiden, och en sådan dryck kan ju för en del människor ha likartad effekt på munlädret som den nödvändiga smörjningen har för ångmaskinen. Visst ligger det något i uttrycket att allt går som smort…

Om Bohuslän är en pärla så är öarna i Göteborgs södra skärgård ett pärlband av inbjudande rariteter när ångaren tuffar fram och klyver havet i två lika delar. Vi njuter av anblicken av de vackra husen på Styrsö samt gläds över att vi inte behöver nyttja den gamla karantänsanläggningen på Känsö. Vi kan också meddelade att det gamla värdshuset på naturreservatet Vargö tycks vara nyligen målat och numera liknar en väl avvägd lockande bakelse där det ligger vid sin brygga i omedelbar anslutning till Snobbrännan.

Om ni kära läsare ursäktar ett dåligt skämt från en göteborgare så passade jag på att under seglatsen tala med vår käre Anders Olovson, Christina Lööfs företrädare. Han berättade bland annat om hur han bestigit Kebnekaise och att denna bedrift nu kopierats av såväl sonen Niklas som sonsonen Neo, 12 år. Det slog mig då att det kanske inte var så underligt att prata om detta sittandes på S/S Bohuslän, ty strax under oss fanns säkerligen gott om fjäll på havets alla fiskar…

Avslutningsvis får vi självfallet stämma in i YRGOs kunskapsspridare Gunnar Wengströms fina tacktal till arrangörer och ångarens volontärer – STORT TACK, detta har ni inte gjort för sista gången!

Text: Lars O. Carlsson, som fullständigt har blivit inspirerad av Stefan Hollertz fantastiska bilder.

Det låg något laddat i rummet vid Ekmansgatan 1 när Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar samlades till årsstämma den 20 april 2017. I taket var det högt, men väggarna var nära att bågna, ty det tycktes vara betydligt fler besökare än vanligt och nästan alla gav ett intryck av att de hade stora förhoppningar på kvällen, vilket säkerligen också infriades.

Bland de förväntansfulla kan nämnas Ralf Hanson och Elinore Hallman, vilka också ses på bilden nedan. En organisation med 124 år på nacken rubbar man kanske inte så lätt och eventuellt skulle en obekant främling misstänka att ett och annat går på rutin i denna organisation – men så är inte fallet.

Ordförande Stephan Woodbridge och vd Christina Lööf hade förberett sig minutiöst inför kvällens övningar i syfte att mötet skulle vara intressant, effektivt och familjärt – utan att ge avkall på ordning och reda. De lyckades också hantera alla de förväntningar som fanns och det var alltså många.

Ordförande själv hade stora personliga förväntningar, vilket han avslöjade först i samband med middagen – så de drömmarna avslöjar vi inte riktigt ännu – det finns med andra ord anledning att fortsätta följa denna text ännu en stund.

VD hade bland annat förhoppningar på den närande och den tärande kommittén, det vill säga Aktiekommittén som förvaltar och förädlar respektive Stipendiekommittén som fördelar och föryngrar – båda oerhört viktiga för Byggmästareföreningens verksamhet.

De valda justeringspersonerna, tillika rösträknarna, Hans Kjellberg och Tomas Saxborn, hade förhoppningar på att det inte skulle bli några voteringar, vilket det inte heller blev.

Den sittande styrelsen hade förhoppningar på revisorerna, så till vida att de önskade att den auktoriserade revisorn Bengt Kron skulle säga att, ”Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret”, vilket han också gjorde.

De flesta i styrelsen hade kanske också förhoppningar på omval – i vilket fall som helst hade de meddelat att de alla ställde upp på nytt, förutom Therese Kilenstam som uppnått regelverkets maximala antal styrelseår.

In i styrelsen, som nyvald suppleant, kom nu Malin Rondahl från Mark & Energibyggarna i Göteborg. Hennes förhoppningar var att styrelsearbetet skulle bli lika intressant och trevligt som valberedningen hade lovat henne.

Valberedningen, med Tomas Saxborn som sammankallande, omvaldes i sin helhet, med undantag för Thomas Sjögren som avböjt omval.

Ja, kära läsare, årsmötet var helt odramatiskt och i väntan på stipendieregn blev det bubbel i strupen …

Stipendieutdelningen tillhör alltid årsmötets höjdpunkt. Unga, friska och hungriga flickor och pojkar som fortfarande har kraft och önskan om att förändra och förbättra kan genom ett gott och ambitiöst examensarbete förstärka sin kassa samt exponera sina tankar för en kunnig publik. Inför de ungas entré plockade/lockade Stephan Woodbridge fram stipendiekommittén för ett litet informativt och spontant samtal kring kommitténs arbete. Några av kommitténs ledamöter kunde tyvärr inte närvara, men det kunde, från vänster, Christina Lööf, Bert Luvö, Torsten Fribert, Lennart Apleberger samt Thomas Sjögren.

Det framkom med all önskvärd tydlighet att kommittén, trots denna unika samling av kompetens och erfarenhet, var oerhört imponerad av de ungas arbete. Låt oss återge några ord ur det som framfördes; ”Fascinerande att få ta del av ungdomars tankar”, ”Håller bättre kvalitet nu för tiden”, Dagens ungdom har nya infallsvinklar mot de vi hade” samt, kanske sagt med en viss ödmjuk avund, ”En helt ny teknik”.

Sedan var det dags för stipendieregnet. Tyvärr saknades en del av stipendiemottagarna, men vi kommer inom kort att återkomma med ytterligare information kring uppsatserna på föreningens hemsida. Några var i alla fall på plats för att belönas med diplom och blomster. På bilden ser vi från vänster Jakob Melby, Andreas Larsson, Mathilda Larsson och Henrik Mayor. De två sistnämnda fick också chansen att presentera sitt examensarbete kring användandet av träsandwichbjälklag vid höga laster med titeln ”Innovative timber floor. Development of a timber sandwich structure”.

Alla dessa studenter, både närvarande och de som hade förhinder, hade självfallet också förhoppningar – om en ljus framtid i en spännande bransch.

En del av mötesdeltagarna hade också hunnit bli lite hungriga och sugna på något riktigt, riktigt gott – en önskan som infriades på bästa möjliga sätt. Förrätten var utsökt, varmrätten var underbar och efterrätten var ett konstverk …

Rikard Hagen, från Chalmers, var lyrisk i sitt tacktal till kvällens värdar och han fick självfallet bifall från alla i församlingen.

Hur var det då med Stephan Woodbridges personliga förväntningar? Jo, i sitt varma och trevliga middagstal förklarade han att han ser väldigt ljust på byggbranschens framtid och att han haft förhoppningar på att hans fyra söner skulle läsa till ingenjörer och därefter ansluta sig till trupperna – resultatet blev 25 % - en av sönerna har hittills lyssnat på sin far, de andra sökte andra vägar, men allt är kanske inte hugget i sten …

För den som tycker att sällskapet i Byggmästareföreningen var trevligt kan exempelvis rekommenderas en tur med ångaren Bohuslän den 30 maj och/eller en studieresa den 21-22 september till Bomässan i Linköping.

Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Den 6 april arrangeras Business Arena på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangemanget är inne på sitt sjätte år och för första gången deltar Göteborgs Byggmästareförening och Sveriges Byggindustrier.

Business Arena drog förra året 1 000 besökare från fastighetsbranschen och samhällsbyggnadssektorn. Dagen innehåller nätverkande, seminarier och fördjupning i intressanta ämnen. Listan på partners och utställare innefattar kommuner, företag och organisationer. Välkommen att besöka oss i monter 29!

Christina Lööf, VD Göteborgs Byggmästareförening

Att organisera och leda byggprojekt, är det verkligen samma sak idag som för några decennier sedan? Ja, det var den fråga som Henrik Szentes ställde sig och som samtidigt blev drivkraften till att han som 40-åring började forska i ämnet.

Göteborgs Byggmästareförening har en ambition att ge sina medlemmar ett brett utbud av aktiviteter. Det kan handla om studiebesök, mingelkvällar, föreläsningar och mycket annat. Nu kan vi även addera byggfrukostar till detta utbud, ty onsdagsmorgonen den 1 mars 2017 var det cirka 30 medlemmar som hade hörsammat inbjudan och de kunde därmed förena nytta med nöje – en nyttig välsmakande frukost följdes upp av en intressant presentation av Henrik Szentes doktorandstudier, vars avhandling försvarades hösten 2016.

Efter Christina Lööfs välkomnande och uppiggande ord var det dags för morgonstundens huvudperson, Henrik Szentes. Han tog sin VoV-examen 1993 och fick därefter möjlighet att gå ett gediget och attraktivt traineeprogram inom NCC-koncernen. Han sökte sig vidare och var bland annat under en period projektledare för ett mjukvaruprojekt inom välkända Ericsson, men kom sedan tillbaka till NCC, där han så småningom blev avdelningschef för NCC Tekniks kontor i Malmö.

NCC och Ericsson, men kanske framför allt Henriks forskningsprojekt handlar till stora delar om hans intresse för människor. Hur vi fungerar i processer, i samarbeten samt inför förändringar och problem. Allt handlar om människor.

Henrik har en vetgirig gen i sin kropp. Han vill veta mer, ta reda på det han inte vet, vända och vrida på saker och ting, klura kring problem samt dess möjligheter och så var det redan på NCC-tiden. Han minns själv ett gammalt SBUF-projekt som nog var nydanande på den tiden, men som troligen upplevs som ganska föråldrat i våra dagar. Den forskningens frågeställningar var: Kan man använda en digitalkamera inom byggprocessen istället för en polaroidkamera?

När Henrik redogjorde för detta var det många av oss åhörare som drog på munnen och det är precis så det fungerar här i livet. Det är nog en och annan människa om några decennier som kommer le lite överseende åt det som fyller vår vardag år 2017. Detta blir ju i och för sig en paradox – ty det hävdas ju att byggbranschen är så väldigt konservativ och det aldrig sker någon förändring inom byggverksamheten. Dock innebär samhällsförändringar nya förutsättningar även för vår traditionsbundna bransch.

Just paradoxer ingick för övrigt i Henrik Szentes rubrik för dagen: ”Paradoxer, risker och möjligheter i stora projekt”

Paradoxteorin är en egen disciplin och kring detta finns det många fenomen. När exempelvis en beställare önskar öka kontrollen på utföraren, börjar denna öka kontrollen mot beställaren. Detta kan leda till en oönskad spiral som Henrik beskrev mera som en pendel, med längre och tyngre utslag efter varje svängning. Här krävs en erfaren projektledare som kan stå emot kontrollkraven och känna trygghet i sin och organisationens kompetens. Organisationen är som bekant A och O för att ett projekt skall lyckas. Detta sagt, samtidigt som vi vill ha in nya idéer och öka flexibiliteten i organisationen. Se där, ännu en paradox. I mycket av resonemanget kring byggbranschen, samarbetet, förtroende och flexibiliteten återkommer vi ständigt till paradoxen – om ett val – valet om både och …

Byggbranschens aktörer är mästare på att lösa problem, på plats, här och nu. Det kanske många gånger hade varit bättre om man kunde förutsäga dessa problem och hade lösningarna med från början, i stället för att på plats släcka en massa små plötsliga bränder. På stora projekt är det säkerligen lättare att kunna ta sig den tiden som krävs för att tänka efter före ...

Kan man inom ett stort projekt hitta ett effektivare sätt för ett specifikt moment så blir det ju stora pengar om detta moment skall göras 100, 200 eller kanske 1000 gånger. Det är också viktigt att kunna arbeta med en förbättrad erfarenhetsåterföring så att en problemlösning på ett bygge blir en tillgång i ett kommande projekt. Det produceras också många geniala innovationer av exempelvis lokala yrkesarbetare – här finns stor potential i att formalisera och kommunicera, det vill säga sprida kunskap och metod.

Henrik hade en tydlig bild över ett företags önskvärda utveckling. Det borde vara en ganska statisk uppåtgående linje av kontinuerliga förbättringar, allt i en ständigt pågående process. Det finns de företag som mera ser sin utveckling som en tidsmässig trappa, där man gör en kraftfull insats exempelvis vart femte år – det språnget, den anspänningen och den ansträngningen, kan bli mycket svår och väldigt riskfylld. Vi måste bli betydligt bättre på att arbeta med riskhantering, vilket kan skapa en ordentlig språngbräda.

Henrik Szentes avslutade sin spännande presentation med några tydliga rekommendationer:

• Våga vara prestigelös
• Våga kommunicera
• Våga tänka nytt och se nya lösningar

Därmed var detta kommunicerat!
Lars O. Carlsson

Göteborgs Byggmästareförening avsätter årligen 100 000 kronor till stipendiet ”Byggmästaren” i avsikt att befrämja byggmästeriyrket. Studenter på Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt Högskolan i Borås på kandidat- och masternivå är berättigade att söka stipendiet.

Stipendium kan sökas av studenter som valt att utföra sitt examensarbete inom ämnesområdet samhällsbyggnad och byggmästeri med inriktning mot byggprocessen. Beloppet fastställs individuellt och ska utgå med högst 25 000 kronor per stipendium. Antalet stipendiater kan variera.

Ansökan skickas till Göteborgs Byggmästareförening, info@gbgbf.se, senast den 28 februari. Ansökan ska innehålla examensarbete som godkänts av respektive institution under föregående år. Stipendiaterna utses sedan av en kommitté bestående av representanter för Göteborgs Byggmästareförening och för akademin.

Läs mer om stipendiet och ansök

Vad kommer vi att minnas från 2016? Vad har varit viktiga händelser under det gångna året?

I den stora världen har 2016 varit ett turbulent år. Miljontals människor är på flykt undan krig och fattigdom och det som inte kunde hända blev trots allt verklighet – Storbritannien ska lämna EU och Donald Trump kommer tillträda som USA:s president.

I Sverige är problemen inte lika stora, även om vi haft ett svårt politiskt läge då regeringen inte har egen majoritet och ministrar har bytts ut. Bristen på bostäder har också varit ett ständigt återkommande ämne i media.

Trots den dystra ingressen så finns det också en del positivt att minnas. Det går bra för Sverige och det går bra för regionen. Det märks genom att antalet lediga jobb ökar och arbetslösheten minskar. När jag träffar medlemsföretagen hör jag att personalrörligheten är stor och det är svårt att hitta rätt kompetens. Vi ökar inte antalet tillgängliga medarbetare utan istället så tar vi från varandra.

Chalmers och CMB har tagit fram siffror som visar att det saknas 20 000 årsarbetare inom Göteborgsregionen de kommande 20 åren. Behovet kommer inte att kunna lösas bara genom att utbilda fler, vi måste också hitta smartare och effektivare sätt att få jobbet gjort.

Därför är det viktigt med forskning samt innovation och även här sker mycket i Göteborgsområdet. Tekniken finns för självkörande bilar och lastbilar, men det saknas ett regelverk. Göteborg ska om allt går i lås ha en linbana över älven till jubileumsåret 2021. Staden testar nya arbetssätt för planprocessen för att klara bygga 7 000 extra bostäder och föreningen är med och stöttar ett följeforskningsprojekt kring Jubileumssatsningen, även benämnd Bostad 2021.

HSB Living Lab har varit uppmärksammat under året. Bostadshuset på Chalmers är byggt av flyttbara moduler och i huset finns sensorer och mätstationer som ger en mängd data som underlag till fortsatt forskning. Målsättningen är att utveckla framtidens boende på ett effektivare sätt.

Inget av detta hade varit möjligt utan människor med en idé och en stark drivkraft att förverkliga den. Men det krävs också samarbete mellan olika parter för att vidareutveckla idéerna.

Att främja samarbete är en viktig del av Göteborgs Byggmästareförenings verksamhet. Byggarnas Hus är en unik mötesplats för medlemsföretagen och dess medarbetare. Vi har täta kontakter med skolor och studenter för att utveckla branschen och berätta om alla roliga jobb som finns inom bygg. Det ska vi fortsätta med under 2017. Så under nästa år kommer vi att arrangera studiebesök, studentmingel, nätverksträffar och presentation av forskningsprojekt. Så missa inte att besöka vår nya hemsida, där lägger vi löpande ut nyheter och inbjudningar.

God Jul och Gott Nytt År önskar Göteborgs Byggmästareförening

Christina Lööf

Om man vill vara elak kan man skriva att Surte är känt för ett jordskred 1950, ett glasbruk som lades ned 1978 och en semifinalplats i bandy 1981 – men Surte har så mycket mer att erbjuda.

Det tar inte många minuter att transportera sig mellan Göteborg och Surte – oavsett om man väljer bil eller tåg. Ändå är det många göteborgare som aldrig satt sin fot i detta gamla brukssamhälle, numera en tätort inom Ale kommun. Än färre är det väl som vet att Alexander Samuelsson faktiskt arbetade på Surte Glasbruk innan han emigrerade till Amerika. Alexander Samuelsson? Ja, mannen som skapade formen för den välkända Coca-Cola-flaskan. Zlatan i all ära, men Svarte-Filip Johannson gjorde 30 mål på 22 omgångar i allsvenskan 1924/1925. Då spelade han för IFK Göteborg, men karriären började i Surte IS.

Nu börjar säkerligen de flesta förstå att det är något visst med Surte, exempelvis kreativitet och kraft, och då har vi inte nämnt något om naturen …

”Högt upp i skogen”, med närhet till Keillers damm, med promenadstigar som leder bland annat till Göteborg och med en fantastisk utsikt över Göta älv och älvens dalgång – ja, där finner vi Green Village i Surte.

Detta är ett nydanande projekt i ambitionen att skapa ett framtidsinriktat föredöme när det gäller hållbart byggande. F O Peterson & Söner Byggnads AB har svarat för hela processen, inklusive finansiering, men man lyfter gärna fram alla goda samarbetspartner, exempelvis Ale kommun och Bengt Dahlgren AB.

När Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar den 29 november 2016 bjuds in till studiebesök lämnades inget åt slumpen. Företaget ställde upp med flera av bolagets nyckelpersoner i projektet så att inga frågor skulle lämnas obesvarade och så blev heller inte fallet.

F O Petersons & Söner ABs VD, tillika VD för Green Village i Surte, Jonas Steen, redogjorde inledningsvis för hur projektet kom till med en första kontakt med kommunen redan 2010. I slutet av 2011 var det dags för markprojektering och sedan följde sprängning samt vägbyggnation.

I arbetet att skapa framtidens bostadsområde hade självfallet valet av arkitekt en väldigt stor betydelse, varför en särskild arkitekttävling genomfördes. Till denna inbjöds fyra erkänt kompetenta och spännande arkitektkontor, där T + E arkitekter blev utvalda till vinnare.

Redan från idéstadiet har miljö- och hållbarhet varit ledord för projektet och därför beslutade man sig tidigt för att projektet skulle uppföras enligt Miljöbyggnad Guld. Projektet tog också tidigt beslut när det gällde val av miljökonsult.

Anna Hindström, praktikant hos F O Peterson & Söner samt miljösamordnare när det gäller Miljöbyggnad i projektet, beskrev på ett övergripande sätt hur själva certifieringsarbetet var upplagt.

I grunden handlar Miljöbyggnad om en svensk certifiering som värnar om människa och miljö, där man arbetar inom fyra värderingsområden;

• Energi
• Innemiljö
• Kemiska ämnen
• Särskilda miljökrav

Detta innebär bland annat att byggnaderna granskas på ett femtontal punkter vad avser energi, inomhusmiljö och material. Dessa granskningar värderas och vägs samman till ett betyg för hela byggnaden. Bakom certifieringssystemet ligger Swedish Green Building Council och förutom Guld finns även nivåklasserna Silver samt Brons.

För att uppnå guldnivån, vilket alltså var den ambition som Green Village slagit fast, måste också detta betyg kompletteras med ett högt betyg från brukarna genom en kundenkät. Denna kundundersökning genomförs två år efter det att bostadens tagits i bruk.

Beträffande materialval så fick GBFs medlemmar möjlighet att studera ett antal skiftande lägenhet och visst är det spännande och intressant att se rumslösningar, moderna kök, effektiva våtutrymmen och projektets val av material, men också de tillval som gjorts av kunderna – exempelvis högtalare på de generöst tilltagna balkongerna. Vi får hoppas på sköna ballader under varma och inbjudande sommarkvällar …

Om man undrade något under rundvandringen så fanns sakkunnig kompetens att tillgå i form av bland annat projektledaren Therese Håkansson, platschefen Johan Lundin samt arbetsledaren Alecsander Bengtsson. Alla eventuella frågetecken rätades ut.

Totalt handlar projektet om en investering på lite drygt 300 miljoner och då har det uppförts åtta punkthus med sammanlagt 91 lägenheter och gemensamhetsutrymmen, 21 radhus, markytor, vägar etc. Noterbar var att det just nu, i direkt anslutning till projektet, byggs en förskola som skall stå klar i mitten av januari månad 2017.

PS: Man kan faktiskt förstå att en del andra kommuner börjat fundera i samma banor som Ale.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Onsdagen den 22 november arrangerades årets upplaga av VARM, en uppskattad arbetsmarknadsdag på Chalmers Tekniska Högskola, där teknologer och företag inom byggnadssektorn fick möjlighet att träffas och knyta kontakter.

Cirka 65 företag tog tillfället i akt att närvara med en monter och att generöst sprida information till intresserade studenter. Precis som traditionen bjuder fanns även Göteborgs Byggmästareförening och Samhällsbyggarna på plats och detta i form av Christina Lööf (VD på GBF), Helena Tellberg (Peab) samt Elinore Hallman (NCC).

De båda organisationerna sponsrade också den studentloge som fanns i Betonghallen och där det bjöds på fika samt möjlighet till lite mer avskilda samtal.

Årets mässa innebar för övrigt en stor utmaning för arrangörerna eftersom det just nu pågår ombyggnadsarbeten på Chalmers och detta samtidigt som intresset för mässan var väldigt stort. Detta var i och för sig angenäma problem, vilka man löste på ett bra sätt genom att dela på den tillfälliga hallytan i V-huset och Betonghallen.

Från det att portarna öppnades den akademiska kvarten före klockan 10.00 tills att samma dörrar slog igen då uret visade på 15.45 var det sex intensiva timmar för studenter som sökte praktikplatser, examensarbeten och kanske till och med arbete samtidigt som företagen gjorde allt för att visa sin förträfflighet och därmed exponera att man var en tillgänglig och möjlig dröm som framtida arbetsgivare. Den heta Göteborgsmarknaden innebar att många företag verkligen visade ett stort behov av att komplettera sina team.

I studentloungen var det en strid ström av besökare och loungevärdarna fyllde på med kaffe, dryck, fikabröd och frukt i ett rasande tempo. Många tog chansen att bli medlemmar i föreningen Samhällsbyggarna och fick självfallet också information om GBF:s stipendium Byggmästaren. Utdelningen av detta fina stipendium är alltid ett populärt inslag vid föreningens årsmöte.

Efter de hektiska timmarna bland montrarna fortsatte nätverkandet vid den traditionsenliga banketten.

Då undertecknad frågade Christina Lööf hur hon upplevt dagen så förklarade hon att det naturligtvis blir tröttsamt för fötter, ben och rygg – men att hon fått så mycket energi av att träffa alla dessa vetgiriga och kunskapshungrande studenter.

De är ju bland annat dessa teknologer som – i princip från och med nu – kommer att finna Byggarnas Hus som en av sina framtida naturliga mötesplatser.

Lars O. Carlsson