Och den ljusnande framtid är vår …
Det hade krävts ett skohorn för att få in fler besökare i den klassiska teatersalongen. De tolv raderna med fåtöljer räckte inte långt och snart fylldes både gångar och fönsternischer. YRGOs avgångsklasser hade samtals för skolavslutning.
Stämningen var på topp. Många hade klätt upp sig med klänning eller kostym och några hade tagit med sig både nära och kära. Det syntes en och annan avskedstår mitt i glädjeruset och flera lärare fick också värmande och troligen välförtjänta kramar.
En som tycktes vara van och bekväm på den klassiska scenen var YRGOs rektor för Teknik/IT, Svante Boström. Med säkert lugn, stor portion humor och en familjär värme lyckades han administrera betygs- och stipendieutdelning till nio klasser. Vid själva utdelningen hade han god hjälp av såväl lärare som företagsrepresentanter och varje enskild student fick sin välförtjänta applåd och sitt unika jubelrop.
Rektor Boström förklarade, med ett försök till övertygelse, att detta var den bästa kullen någonsin – men han förklarade i samma andetag att detta var ett fenomen som återkommer år från år. Hur det än var med den saken så tycktes såväl anhöriga som studenter vara nöjda med uttalandet.
Rektorn underströk vidare att avgångsklasserna tycktes ha osedvanlig tur med den nu rådande byggkonjunkturen och han därför gärna skulle kunna tänka sig att köpa lotter tillsammans med sina elever.
När det var dags för betygsutdelning till de utexaminerade byggingenjörerna intog bland annat magistertrion Gunnar Wengström, Bo Berglund och Thomas Gren scenen. De fick också sällskap av bygglinjernas företagsrepresentant i form av Janne Andersson, normalt arbetschef för Hansson & Söners husverksamhet i Göteborg.
Förutom betyg så delades det också ut en del stipendier. Dessa skulle särskilt premiera utveckling och engagemang.
Dessutom delade Christina Lööf, vd för Göteborgs Byggmästareförening, ut föreningens teknikerstipendium. Detta stipendium, som instiftades 1943 i samband med GBFs 50-årsjubileum, gick i år till Ulrika Johansson respektive Albin Karlsson. De fick motta 5.000 kronor var och i motiveringen hyllas bland annat Ulriks ansvarstagande och engagemang samt Albins driv- och initiativkraft.
Precis som rektor Svante Boström nämnde vid utdelningen så är branschen i stort behov av duktig arbetskraft, vilket bevisas av att såväl Ulrika Johansson som Albin Karlsson redan är kontrakterade. Ulrika arbetar på Peab, medan Albin är anställd vid RA Bygg. Självfallet önskar vi dessa två ungdomar samt övriga studenter i de nio avgångsklasserna en ljusnande framtid.
Avslutningsvis måste vi självfallet förklara vad som avses med den ”klassiska teatersalongen” i ingressen. Jo, det handlar om kulturbäraren Aftonstjärnan vid Lindholmen. Föreningen Aftonstjärnan bildades 1892 som en fristående nykterhetsklubb av några unga varvsarbetare. Efter en tid byggde man sig ett föreningshus och verksamheten omfattade snart både dans, teater och föredrag. Sommaren 1902 brann huset ner till grunden, men det dröjde inte länge förrän man var igång och byggde en större fastighet på samma plats. Denna stod klar den 1 mars 1903. Det var korta byggtider redan då…
År 1910 blev Aftonstjärnan den första fastigheten på Lindholmen som drog in elektriskt ljus och fem år senare införskaffades en filmprojektor och en filmduk. Filmvisningarna ackompanjerades av pianospel. På 1940-talet såldes huset, men i slutet av 1980-talet framfördes krav på att byggnaden åter skulle bli en samlingsplats för kultur. År 1994 återinvigdes biografen och nyårsaftonen 1996 återinvigdes scenen med föreställningen Under Aftonstjärnan med bland andra den mångsidige Kent Andersson. Då var det säkert fullsatt – och fredagen den 16 juni 2017 var det mer än så, vilket vi redan avslöjat i ingressen.
Text: Lars O. Carlsson
