Rätt kurs mot framtiden …
Göteborgs Byggmästareförening tycks ha goda kontakter med högre makter. Byggkonjunkturen seglar stabilt vidare i förlig vind och när det var dags för den årliga skärgårdsturen – ja, då upphörde regnvädret precis i samma ögonblick som förtöjningarna släpptes och ångbåten gled ut från Stenpiren.
Hon är en sann skönhet, S/S Bohuslän, västkustens sista skärgårdsångare. Hon byggdes på Eriksberg år 1914, året då första världskriget bröt ut. Med sina dryga 100 år på nacken, om det heter nacken även på en ångbåt, behandlas hon numera med största respekt och omsorgsfull kärlek. Men för drygt 50 år sedan var hon i princip klar för att huggas upp och bokstavligen bli kaffeved. Några unga entusiaster startade Sällskapet Ångbåten och lyckades sälja 600 andelar à 100 kronor vardera. Detta summerades till 60 000 kronor, vilket lyckligtvis var precis det pris som skrothandlaren satt på fartyget, om hon skulle kunna säljas och räddas från en säker död och nedmontering.
Resten är i och för sig historia, men låt oss avslutningsvis innan vi lämnar den marina delen, rikta ett stort och uppskattande tack till alla de volontärer, så väl kvinnor som män, så väl i styrhytt, maskinrum, på däck som i kök- och serveringsutrymmen, som med stor servicekänsla, helt ideellt och på ett förtjänstfullt sätt offrar stor del av sin lediga tid för att vårda denna K-märkta maritima pärla i vår vackra skärgård – STORT TACK!
Det var ett 40-tal mingelsugna byggintresserade personer i skiftande åldrar och roller som tisdagen den 30 maj 2017 samlades vid Stenpiren för att mönstra på. Här fanns de ärade byggentreprenörerna som likt gamla skeppare var vana att ro de mest komplicerade projekten i land, här fanns livsbejakande byggelever från YRGO Lindholmen som likt skeppsgossar och skeppsflickor brann av kunskapstörst, med drömmar om nya spännande utmaningar längst livets ocean och här fanns kunskapstyngda lärare vars främsta drivkraft tycks vara att se den yngre generationen växa och utvecklas för att inom sinom tid ta över rodret.
Göteborgs Byggmästareförening och Sveriges Byggindustrier stod för värdskapet och det var också den förstnämnda organisationens VD, Christina Lööf, som hälsade de närvarande välkomna genom att gratulera de unga studenterna till ett bra yrkesval, en rätt kurs för framtiden, med en konjunktur och efterfrågan som tycks vara stabil även många år framöver. Detta hade inom sjöfarten betecknats som F F F - full fart framåt!
Därefter uppstod mingel, avnjöts sallad, byttes erfarenheter och kontaktuppgifter, besvarades frågor, inspekterades fartyg, berättades historier samt beskådades Göteborgs underbara skärgård i förförisk sommarkvällsbelysning.
En kall öl kunde också avnjutas, exempelvis vid måltiden, och en sådan dryck kan ju för en del människor ha likartad effekt på munlädret som den nödvändiga smörjningen har för ångmaskinen. Visst ligger det något i uttrycket att allt går som smort…
Om Bohuslän är en pärla så är öarna i Göteborgs södra skärgård ett pärlband av inbjudande rariteter när ångaren tuffar fram och klyver havet i två lika delar. Vi njuter av anblicken av de vackra husen på Styrsö samt gläds över att vi inte behöver nyttja den gamla karantänsanläggningen på Känsö. Vi kan också meddelade att det gamla värdshuset på naturreservatet Vargö tycks vara nyligen målat och numera liknar en väl avvägd lockande bakelse där det ligger vid sin brygga i omedelbar anslutning till Snobbrännan.
Om ni kära läsare ursäktar ett dåligt skämt från en göteborgare så passade jag på att under seglatsen tala med vår käre Anders Olovson, Christina Lööfs företrädare. Han berättade bland annat om hur han bestigit Kebnekaise och att denna bedrift nu kopierats av såväl sonen Niklas som sonsonen Neo, 12 år. Det slog mig då att det kanske inte var så underligt att prata om detta sittandes på S/S Bohuslän, ty strax under oss fanns säkerligen gott om fjäll på havets alla fiskar…
Avslutningsvis får vi självfallet stämma in i YRGOs kunskapsspridare Gunnar Wengströms fina tacktal till arrangörer och ångarens volontärer – STORT TACK, detta har ni inte gjort för sista gången!
Text: Lars O. Carlsson, som fullständigt har blivit inspirerad av Stefan Hollertz fantastiska bilder.