När Göteborgs Byggmästareförening den 19 april 2018 höll sin årliga föreningsstämma präglades hela sammankomsten av gemyt, enighet och tradition. Det enda som tycktes kunna närma sig en viss förhöjd spänning och nerv var frågan om ordförandeklubban skulle klara ordförande Stephan Woodbridge hantering. Men det klarade han galant genom att vända på klubban och markera besluten med ett varsamt slag med klubbskaftet.

Akt 1

Många hade samlats till stämman, uppdelad i tre akter, men troligen fanns det inga förväntningar på dramatik och överraskningar. Nej, det som lockade var säkerligen samkväm, utdelningen av stipendiet Byggmästaren och den efterföljande middagen, men först måste de stadgeenliga formaliteterna hanteras. Kallelsen hade skickats ut i tid, vd Christina Lööf ledde genombläddringen av verksamhetsberättelse samt fick beröm av ordföranden för hennes sätt att hantera verksamheten samt utåtriktade arbete med att externt marknadsföra föreningen. Vd:n replikerade genom att utbrista: Det är ett kanonjobb, det här …

Ekonomin var god, revisor Bengt Kron föreslog att mötet skulle bevilja styrelsen ansvarsfrihet, vilket de närvarande också gjorde och hela styrelsen log samt såg glada ut.

Valberedningen, för kvällen företrädd av Mats Johansson, tycks inte ha haft en allt för stor börda inför denna stämma. Det handlade mestadels om omval, förutom den rekyl som Anders Larsson förorsakade, eller rättare sagt som indirekt krävdes av föreningens stadgar. Anders hade nu suttit de fastställda maximalt antal år, sex år, i styrelsen och måste därmed lämna uppdraget.

Till ny vice ordförande valdes Jonas Steen, som fram tills stämman varit suppleant i styrelsen. Emil Johansson, Erlandsson Bygg AB, valdes att besätta den suppleantplats som Jonas Steen precis lämnat. Anders Larsson blev inte lottlös, han valdes in i valberedningen. Till sist ersatte Martin Ekström, Källfelt Byggnads AB, Ulf Magnusson som revisorssuppleant.

Innan Stephan Woodbridge avslutade akt 1 överlämnade han vackra blommor, med ett tillhörande tack, till Anders Larsson. Han prisade även aktiekommittén samt de som producerat verksamhetsberättelsen och hemsidan. Den sistnämnda, www.gbgbf.se lyftes fram som ett hett läsetips, inte minst i år då GBF varje månad presenterar utdrag ur föreningens och stadens historia. I samband med detta uppmanade ordföranden också alla närvarande att i sin almanacka markera den 8 november 2018 – då är det jubileumskalas.

Akt 2

– Nu återstår bara nöjen, sa Stephan Woodbridge när han öppnade akt 2 och avsåg då stipendieutdelningen. Det är en mycket populär och uppskattad del av föreningsstämman att få ta del av de stipendieutvalda studenternas presentationer och uppsatser. Detta är ju trots allt levande förebilder för branschens framtid. Först fick dock stipendiekommittén möjlighet att berätta hur de arbetar och vilka kriterier som ligger till grund för selekteringen. Stort tack till kommittén för väl utfört värv.

Av de 20 bidragen som i år studerats var det fem som skulle premieras med blommor, diplom och pengar;

Punkthus i bullerutsatta områden

Av Josefin Andersson och Sofia Wahllöf

Syftet med rapporten var att utreda hur buller påverkar utformningen av bostäder samt ge förslag genom planlösningar på olika åtgärder för att minska bullerproblematiken. Arbetet har utgått från ett projekt på Smörgatan i Kallebäck och bland annat har man, tillsammans med Liljewall Arkitekter, tittat på olika förslag för att minska buller. Bland tankarna som presenteras diskuterar man att lägenheterna får en tyst sida.

Psychological Distress in the Swedish Construction Industry

Av Sara Blomkvist och Rikard Landegren Hagen

Syftet med examensarbetet var bland annat att utreda hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av kultur och personalbrister. De nyttjade två empiriska studier, en webbaserad enkätundersökning mot tjugotalet större företag inom branschen samt en intervjustudie med sex av dessa företag. Studie visar att kunskapen kring psykisk ohälsa ökat hos företagen, men att mycket fortfarande återstår att göra. Bland rekommendationerna föreslås införandet av en supportroll som avlastning och hjälp.

Commercial Building Energy Performance

Av Charlotta Dahlberg

Denna rapport syftade till att kartlägga kylbehoven i en kommersiell byggnad, samt undersöka möjligheter, begränsningar och energibehov associerade till olika lösningar av rumskyla. Resultaten från analyserna visade att kylbehovet i den studerade byggnaden framför allt varierade med aktiviteterna och värmelasterna i byggnaden och att det yttre klimatet hade en mindre betydelse. Rapporten innehåller en rekommendation om att utvärdera möjligheterna till utökad värmeåtervinning inom byggnaden.

Form Follows Material – Design with local resources

Av Ida Röstlund

Allt fler branscher undersöker möjligheter till en ökad fokusering kring närproducerat och lokala resurser. Det handlar självfallet om global resurshushållning, men inte minst den klimatpåverkan som exempelvis transporter etc medför. Dessa frågeställningar blir än mer intressanta och viktiga om man tar hänsyn till att samhällsbyggarsektorn nyttjar cirka 40 procent av världens material- och energikonsumtion. Naturligtvis handlar slutsatserna om lokal närhet och hållbarhet, men också om ett effektivare nyttjande av resurser.

ECI & BIM: A Multiple Case Study in the Swedish Context

Av Max Hallgren och Filip Häggblad

I detta examensarbete undersöktes hur ECI (Early Contractor Involvment) i ett omfattande svenskt infrastrukturprojekt användes tillsammans med BIM (Building Information Modelling). Bakgrunden var bland annat att Trafikverket i önskemål att öka effektiviteten och innovationskraften beslutat att använda både ECI och BIM vid Nya centralstation och Olskrokens planskildhet i Göteborg. Slutsatsen blev att ECI och BIM både kan hindra och främja varandra.

Ha förtröstan

Av tidsskäl fick själva presentationerna begränsas till två grupper, men samtliga fem arbeten kommer att länkas på GBFs hemsida.

Akt 3

Att beskriva en middag eller måltid är väl främst en gärning anpassad för gastronomiska ordkonstnärer i stil med Fritiof Nilsson Piraten. Själv kan jag bara sammanfatta middagen med att den var oerhörd god och väldigt trevlig. En förrätt bestående av vit sparris med löjromshollandaise med kallrökt Savolax samt en huvudrätt med grillad hälleflundra med havskräfta, smörsås, ramslökskräm och säsongspotatis har ju alla förutsättningar att bli drömsk – och toppas allt detta sedan med rabarbertartelette med vaniljglass – ja då är det fulländat.

Till middagen höll också ordförande Stephan Woodbridge ett tal där han bland annat lyfte fram fyra tal; 2021 då staden firar 400 år, 2035 vilket är stadens stadsplaneringshorisont, 2050 som är stadens visionshorisont samt 2043 då Göteborgs Byggmästareförening fyller 150 år.

Låt oss börja med de 125 första åren och göra 2018 till ett riktigt minnesvärt år - föreningsstämman och de övriga två akterna la i vilket fall som helst en härlig grund.

Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

BoStad2021 är en satsning som, utöver det ordinarie bostadsbyggandet i Göteborg, ska ge ytterligare 7 000 nya bostäder fram till jubileumsåret 2021.

Slutmålet och restiden är beslutad av Göteborgs Stad och först efter projekttidens utgång vet vi om man hittat rätt. Men redan nu kan vi följa färdväg, färdsätt, hinder och eventuella svårigheter via den följeforskning av BoStad2021 som är beställd av Göteborgs Stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Forskningsprojektet kommer bland annat att årligen sammanställa en spännande och erfarenhetsmässigt värdefull delrapport.

Onsdagen den 4 april 2018 samlades ett antal vetgiriga till seminarium i Byggmästareföreningens lokaler, vid Ekmansgatan 1 i Johannebergs villastad. Rubriken för dagen var ”BoStad2021 – Deadline is king och andra lärdomar så här långt”. Den som förmedlade dessa nyinsamlade kunskaper och erfarenheter var Anders Svensson, Professor of the Practice i Arkitekturens ledarskap och management vid Chalmers, och en av fem huvudansvariga forskare inom projektet.

Följeforskningen startade för två år sedan och forskarna fick med sig bland annat följande frågeställningar:

• Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande?
• Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet?
• Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen?

Vid seminariet hos Byggmästareföreningen var de främst delrapport 2 som var föremålet för dagen. Det är ännu omöjligt att dra några långtgående slutsatser, men det finns ett och annat som trots allt visar att man kan vara på rätt väg exempelvis när det gäller genomsnittstiden från planstart till antagande. Tidigare har uppgivits en genomsnittlig tid på 30 månader för en detaljplan med standardförfarande, medan delmålet för BoStad2021 är satt till 17 månader. Just nu ligger snittet för de 15 aktuella planerna på 20 månader.

Självfallet tvingas arbetssättet att förändras när tidplanerna har högsta prioritet och det ska naturligtvis bli väldigt intressant att följa både de framtida delrapporter och självfallet den slutgiltiga projekttrapporten. Det är ju exempelvis sagt att processen måste gå betydligt snabbare och att detta ska verkställas utan att ge avkall på kvaliteten. Detta är helt klart önskvärt av alla parter, men det ska bli intressant att följa uppfyllelsegraden – det är nog inte helt problemfritt. Just kvalitet kommer för övrigt stå i fokus under 2018 och vara ett viktigt bevakningsområde i delrapport 3.

Det är ju också, genom beslut i stadens kommunfullmäktige, fastlagt att lärdomar från BoStad2021 ska implementeras i alla framtida kommunala byggprojekt. För att klara detta är det viktigt att det avsätts resurser som summerar, dokumenterar, analyserar och hanterar processutvecklingen kring BoStad2021. Det gäller att samla in alla erfarenheter efter år 2021 samt att därefter pedagogiskt och strukturerat kommunicera ut lärdomarna till de olika organisationerna.

Det finns många tuffa utmaningar i BoStad2021, men något som redan nu har lyfts fram som framtida möjligheter är förändrade arbetssätt och en gemensam kommunal projektorganisation, parallella processer och utvecklade samverkansformer. Denna samverkan kan och bör ske på flera olika nivåer mellan de inblandade organisationerna.

En intressant kommentar i rapportens slutsats kan vara värd att citera för dem som vanligtvis läser denna hemsida:

”Allmänt har det under 2017 rått resursbrist både under planskedet och under genomförandeskedet. En konsekvens som blivit tydlig under året är en prisökning på särskilt entreprenader som i sig utgör en betydande risk för att målen för BoStad2021 inte kan nås. Likaså kan vi ana förskjutningar i efterfrågebilden på bostadsmarknaden. Dessa faktorer är svåra att påverka för aktörerna.”

Noterbart är att de traditionella byggherrarna i rapporten benämns som byggaktörer.

För dig som önskar ta del av Anders Svensson & Co:s delrapport 2 så kan du hämta den här

Bild: Stefan Hollertz
Text: Lars O. Carlsson