Från en bitande vinterkyla och med en genomträngande nordanvind, långt in i hårbotten, var det värmande och befriande, men också högintressant och stimulerande, att bjudas på en, ja kanske snarare fyra, tidsresor in i framtiden. Reseledare var fyra entusiastiska, kreativa och inspirerande chalmerister, som snabbt bör räddas kvar i Göteborg – ty de har redan fått smak på den stora vida världen …

Torsdagen den 1 mars 2018 bjöds, i Byggmästareföreningens välkomnande lokaler, ett seminarium kring IREC, International Real Estate Challenge.

IREC är en tävling, som arrangerats sedan 1999, och där studenter skall arbeta fram ett förslag till koncept för ett tänkt företags framtida huvudkontor. Men grundtanken är betydligt större än så, ty här handlar det om gränslösa möten – mellan studenter från olika europeiska universitet och länder, mellan olika kompetenser och utbildningar samt inte minst mellan olika kulturer.

Årets tema var "Smart regions, smart cities, smart buildings" och detta år fick fyra studenter från Chalmers möjlighet att delta. De fyra chalmeristerna avbildas på fotografiet ovan, från vänster; Susanne Montelius, Martin Tomasson, Daniel He samt Karin Dandanelle.

Den 5 januari 2018 möttes i Hamburg studenter från de deltagande europeiska universiteten i ett uppstartsmöte inför tävlingen. En av uppgifterna var att hitta ett koncept över framtidens arbetsplats, och att presentera detta för bland annat representanter från Haspa, Hamburger Sparkasse, grundat 1827, men i stark öppenhet för förändring och modernisering.

Deltagande studenter kom från Moskva, Göteborg, Hamburg, Stuttgart, Bratislava, Dublin, Milano och Warszawa. Alla deltagarna delades in i olika tvärgrupper. Därefter genomförde de olika grupperna studiebesök inom "sina" respektive utvalda städer. Våra fyra chalmerister åkte, med stöd av CMB, Centrum för management i byggsektorn, och GBF, Göteborgs Byggmästareförening, till Edinburgh (Karin Dandanelle), Helsingfors (Daniel He), Milano (Susanne Montelius) samt Moskva (Martin Tomasson).

Väl tillbaka i Hamburg sammanställde grupperna sina intryck och idéer i en presentation och måndag den 15 januari avslutades tävlingen.

Karin Dandanelle

När juryn sagt sitt kunde Karin konstatera att hennes lag hade vunnit IREC 2018 – stort grattis!

Mycket av den gruppens arbete handlade om flexibilitet både i tid och i arbete, inte minst när de såg de självkörande bussarna som presumtiva arbetsplatser. Nattlysande cykelbanor, där den lysande vägbanan laddades upp under dagen, kändes som en av flera spännande innovationer. Nyckelordet var: Smart!

Susanne Montelius

Susannes stora grupp, sju studenter från fem länder, som kom tvåa i tävlingen, tycks ha riktat in sig på att vara öppna och flexibla. De önskade exempelvis att ta bort barriärer mellan arbete och fritid. Intelligenta möbler och flyttbara väggar bidrog till flexibiliteten och skapade föränderliga zoner. Det handlade om att "vara i nuet" både på arbete och hemma, men också med hänsyn till hållbarhet och ett socialt nätverk. Konceptnamnet var därmed logiskt – Being.

Daniel He

Daniels grupp lanserade "The block". Detta var en spännande idé om att tillföra element, block, vid tillfällen då det behövs, men också att ersätta ytor, exempelvis banken Haspas kontorsytor (se figur ovan).

Blocken kunde också fungera som bryggor mellan olika fastigheter och med andra kontor (se figur ovan).

Martin Tomasson

Martins grupp hade också funnit ett slagkraftigt konceptnamn, Mycelium, naturligtvis hämtat från svamparnas månggrenade nätverk och de såg själva både fysiska och digitala nätverk som smarta lösningar.

De tycks inte ha lämna något åt slumpen så till vida att de löpte hela linan ut – skall det skapas vardagsrumskänsla är det väl lika bra att medarbetarna arbetar hemma, i vardagsrummet, och att man samtidigt minimerar detta klassiska tänkande med huvudkontor samt skapar olika storlekar av hemmakontor.

Sammanfattning

IREC är en fantastisk möjlighet för studenter att i en grupp, med representanter från andra länder och kulturer samt med annan kompetens, ta sig an frågeställningar, finna kreativa lösningar samt att presentera dessa för en högkompetent publik och jury. Detta är så nära ett internationellt professionellt arbete man kan komma. På köpet, vid sidan om en enorm erfarenhet och unik kunskap, får studenterna ett internationellt nätverk och nya vänner.

Vi fick också höra att två grupper hade gästat Göteborg på motsvarande sätt. Det hade varit intressant att ta del av dessa gruppers intryck av våran stad.

Slutord

Christina Lööf, vd för Göteborgs Byggmästareförening hade inlett seminariet med att berätta om hur energigivande hon tycker att det är när hon möter unga kunskapshungriga studenter.

Bengt Christensson, vd för Centrum för Manegement i Byggsektorn tycks inte ha någon avvikande åsikt i den frågan, tvärt om. Han tipsade/vädjade till de närvarande företagsrepresentanterna att fundera på hur de kunde engagera sig i kommande IREC-tävlingar samt kanske även tipsa andra fastighetsbolag. Ett stöd kan ske på olika sätt, inte minst genom sponsorskap och Bengt välkomnar alla att kontakta honom för ytterligare information.

Text och bild: Lars O. Carlsson

Transparency Internationals definition av korruption handlar om när offentlig makt missbrukas för privat vinning, men korruptionen är mer utbredd än så. Alla känner säkerligen till någon, självfallet på förhållandevis långt avstånd, som gärna stoppar fingrar i kakburken eller som tycks ha blivit fartblind när det gäller etik och moral?

Ingenjören Lars Björklund, med genuin erfarenhet från bland annat Skanska, såväl internationellt som nationellt, har verkligen fördjupat sig i ämnet korruption. Det började riktigt på allvar när Skanskas VD, Johan Karlström, bad Lars att inom bolaget ansvara för frågor kring etik. Ju mer han studerade ämnet, ju mer fascinerad och nyfiken blev han. Till slut bestämde han sig för att starta egen konsultverksamhet och helt ägna sig åt att bistå företag och organisationer i ett nödvändigt förändringsarbete – att stoppa korruptionen.

Han har funderat, observerat, analyserat samt även intervjuat andra chefer om fenomenet korruption. Hans tankar, och kanske framför allt hans rekommendationer om hur vi kan stoppa korruption, finns sedan i fjol samlade i boken "Att vilja göra rätt – 9 steg för ledare att stoppa korruption". Den gavs ut av Sanoma Utbildning, en koncern inom media och läromedel, med ett stort antal medarbetare runt om i Europa.

Vid frukostseminariet gav Lars Björklund en mängd intressanta exempel på korruption – i stort som smått.

Han angav också flera tydliga skäl till varför korruption är helt förödande – det förhindrar en positiv samhällsutveckling samt omöjliggör såväl tillit som förtroende, när och där vi samtidigt vet att korruption existerar.

Lars har delat upp korruption i fyra delvis skilda arter;

• Storskalig korruption, där exempelvis OS-delegater erbjuds ekonomisk ersättning för att rösta på "rätt" stad inför ett framtida OS.
• Småskalig korruption, där exempelvis en inköpare eller någon i inköpande ställning, utifrån sin roll, får julklappar eller liknande gåvor.
• Vänskapskorruption, handlar om tjänster och gentjänster med exempelvis kommunens eller företagets ekonomi.
• Maktkorruption, handlar om när en människa utifrån sin position kan styra och ställa för egen personlig vinning.

Just den personliga vinningen, direkt eller indirekt, är all korruptions syfte, vilket Lars formulerat på följande sätt:

"Utnyttjande av betrodd makt för egen vinning"

Förändringsarbete

Beträffande kampen mot korruption beskrev Lars hur han sett paralleller med arbetsmiljö- och miljöarbetet inom näringslivet. Det börjar med att några organisationer tyckte att de borde förändra sig och kanske såg hela förändringen som ett delvis "måste-arbete".

Nu är det allt fler som verkligen vill – ty vilja är helt nödvändigt. Visst är det bra med både visioner och struktur/regler, men man måste förändra själva kulturen – först då blir det verklig förändring och skall man lyckas förändra kulturen måste chefen/ledaren gå i förtruppen och påvisa ett ärligt och uppriktigt engagemang för frågan – både i ord och i handling.

Det var väldigt glädjande att under seminariet notera det stora engagemang som ämnet väckte, vilket bidrog till både frågor och diskussioner. Det känns som om många organisationer börjar ta dessa frågor allt mer på allvar och att de därmed inser att korruptionen även finns i Sverige. Ja, kanske till och med i Göteborg …

Nio steg för att stoppa korruption

Här följer Lars 9-punktsprogram som självfallet belyses betydligt mer utförligt i hans bok:

1. Genuin vilja
2. Kalibrera kompassen
3. Tydlighet, tydlighet, tydlighet
4. Döda myterna
5. Ändra grundinställningarna
6. Undvik fasta gränser
7. Agera på övertramp
8. Belöna och motivera
9. Håll grytan kokande

Slutord

Det vore kanske frestande att önska Lars Björklund lycka till i hans arbete att stoppa korruptionen – men troligen vore det ännu bättre om vi andra också hoppar på och aktiverar oss i detta förändringsarbete …

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

November är inte min favoritmånad. Den känns lång, mörk och dyster. Men, när vi väl passerat första advent känns plötsligt allt så mycket lättare igen. Det är så härligt att se alla adventsljusstakar och all stämningsfull julbelysning. Det livar upp nu när det är som mörkast.

Att träffa unga och engagerade studenter livar också upp. Kvällen den 29 november hade Byggmästareföreningen och Sveriges Byggindustrier sitt årliga studentmingel. Det var stort intresse både från studenter och medlemsföretag att mingla och knyta nya kontakter. Byggarnas Hus fylldes med aktiviteter, mat och prat, precis som det ska vara! Du kan läsa mer om detta på hemsidan.

De ungdomar som närmar sig examen kommer ut till ett väldigt gynnsamt konjunkturläge. Alla aktörer i samhällsbyggnadssektorn söker personal. Det gäller exempelvis kommuner, konsulter och byggföretag som alla vill locka till sig framtidens talanger. Det märktes tydligt på Chalmers arbetsmarknadsmässa VARM som slog rekord i antalet utställande företag. Byggmästareföreningen var självfallet på plats och sponsrade bland annat studentloungen. Där kunde vi marknadsföra vårt stipendium Byggmästaren som premierar bra examensarbeten.

Att få tätare kontakt med företag är något som efterfrågas av universitet och högskola. Jag hör ofta från våra medlemsföretag att praktik på byggarbetsplats är en ovärderlig erfarenhet. Tyvärr är det dock svårt att få ett sommarjobb på ett bygge utan rätt kontakter. Via CMB:s utbildningsutskott sker olika initiativ för att ge studenterna inblick i arbetslivets villkor samt ökad förståelse för vad som är viktigt inom företagen. Det kan exempelvis handla om mentorsprogram och initiativet ”Skugga en projektledare”. Initiativen är också ett sätt att ge utländska studenter ett nätverk och kan därmed bidra till att de förhoppningsvis stannar i Göteborg efter avslutad utbildning. För vi behöver alla goda och tillgängliga krafter som finns om vi ska klara av att genomföra alla de byggprojekt som planeras inom vår region.

Det är inte bara i vår region som det går för högtryck. I september besökte en grupp från GBF bo- och samhällsexpo Vallastaden i Linköping. Det var ett lyckat studiebesök och förutom en presentation av tankar och arbetssätt vid planering av den nya stadsdelen fanns gott om tid att vandra runt och titta på de olika husen. Gruppen övernattade i Norrköping som liksom Göteborg ska utveckla sitt hamnområde med en mängd nya bostäder. På hemvägen fick vi möjlighet att besöka Strandängen i Jönköping där en helt ny stadsdel växer fram.

Nu är det inte många dagar fram till julafton och jag vill önska er alla en avkopplande och fröjdefull helg. Från mitt perspektiv har 2017 varit ett mycket bra och givande år och jag ser fram emot 2018 då vår förening firar 125-årsjubileum! Mer om detta kommer på hemsidan, håll utkik efter det.

Och redan den 21 december är det vintersolståndet, då vänder det – på riktigt – och blir ljusare igen!

God Jul och Gott Nytt År

Christina

Det är säkerligen numera inte många som minns den gamla filmklassikern ”Tom, Dick and Harry”. I Sverige översattes filmtiteln till ”Om tycke uppstår”, vilket också är en utmärkt rubrik på höstens välbesökta mingelkväll.

Onsdagen den 29 november 2017 vallfärdade ett stort antal studenter från bland annat Chalmers, Hermods, Högskolan i Borås samt YRGO till Byggarnas Hus på Ekmansgatan 1 i Glöteborg. Det var framtida byggare, med en efterlängtad examen inom de närmaste åren, som nu tog tillfället i akt att möta representanter från lokala och regionala byggföretag. Det blev på flera sätt en matnyttig afton, ty förutom information, frågestund samt en välsmakande buffé, bjöds också goda möjligheter till mingel och kontaktskapande samtal. Det var också här som tanken kring filmen ”Om tycke uppstår” uppstod.

Filmen ”Om tycke uppstår”, producerad 1941, handlar om telefonreceptionisten Janie, spelad av legendariska amerikanska skådespelerskan och danserskan Ginger Rogers. Hon blir i filmen uppvaktad av den präktige Tom, den rike Dick och den okonventionelle Harry. Hon fantiserar om hur hennes liv skulle se ut i de tre olika förhållandena och kanske kände sig de deltagande studenterna på samma sätt – dels under kvällen, men också när sömnen slagit till där på huvudkudden. Då såg de, i drömmen, sig själva hur de slog ner pelare i Göteborgsleran, hur de lämnade över nycklar till en överlycklig bostadsköpare eller hur de på egen hand tog på sig att digitalisera det gamla byggföretaget. Vilket av de närvarande byggföretagen som skulle symbolisera Tom, Dick eller Harry avgörs självfallet i betraktarens öga …

Upplägget var, precis som tidigare, fyra informationsstationer samt en övergripande inlärningstävling med en utslagsfråga – som också kom till användning.

Hus och bostad

Stephan Woodbridge och Catharina Melin, Veidekke, lyckönskade studenterna till ett fantastiskt yrkesval. Byggandet i Göteborg är på högtryck och kommer så att vara ytterligare ett antal år. Göteborg kommer växa med 1/3-del till 2035 och 150 000 nya göteborgare skall ha både bostäder och arbetsplatser. Stephan och Catharina beskrev bland annat hur Veidekke ser på vikten av HMS (Hälsa, arbetsMiljö och Säkerhet) på byggarbetsplatserna. De har menade att HMS betydelse skall likställas med företagets ekonomiska mål. De har bland annat en obligatorisk säkerhetsutbildning.

Anläggning och infrastruktur

Helena Tellberg, Peab, och Rikard Hagen, Svevia, berättade varför anläggningsprojekt är särskilt intressanta. Det handlar om ”marken och nedåt” och där finns både överraskningar och stora utmaningar. Helena har varit med sedan mitten på 1990-talet, medan Rikard är relativt ny i sin roll – vilket innebär att de kunde dela med sig sina erfarenheter utifrån skiftande perspektiv. De menade att det finns ett stort värde i att prova på många olika roller och uppdrag. Det ger en unik erfarenhet. Detta beskrevs i uttrycket: ”Ta trappan och inte hissen”.

Marknad och Arbetsmiljö

Andreas Brendinger och Lars-Erik Jonason, båda från BI (Sveriges Byggindustrier), beskrev byggandets organisation samt hur det fungerar kring exempelvis kollektivavtal. Marknaden är på stark tillväxt; 12 procent under 2017 och bedömningen för nästa år är 4 procent – det är bostäder som inte har samma ökningstakt nästa år – men anläggningssidan är het. Andreas uttryckte detta i orden: Ni har att göra och ni behövs. Lars-Erik pratade kring Arbetsmiljö & Säkerhet och lyfte vikten av att noga läsa delegeringsdokumentet, exempelvis i ansvar och vem som gör vad – saknas något så återkoppla och efterfråga ett förtydligande.

Ledarskap och utveckling

Mattias Samuelsson och Rebecca Eliasson, båda från Tommy Byggare, pratade om vikten av ett gott ledarskap, tryggheten med en tillgänglig chef samt en genuin och tydlig företagsanda. Mattias hade lång erfarenhet, insamlad från olika organisationer, medan Rebecca var relativt ny i sin roll som arbetsledare. Hon hade från början nog tänkt sig en annan roll i processen, men trivdes nu utmärkt just som arbetsledare. Hon hade ett bra tips att skicka med de kommande byggarna: När man är ny i sin roll skall man inte vara rädd för att be om hjälp. Ingen kan begära att du skall kunna allt från dag 1. Klokt!.

Ett första pris, men flera vinnare

Varje informationsstation avslutades med tre kontrollfrågor. Imponerande nog var det flera studenter som hade alla tolv rätt, men då var det tur att det fanns en utslagsfråga. Åtminstone var det tur för Johannes Pettersson, ty han vann första pris – en avancerad borrmaskin. Men den gode Johannes tycks vara en turgubbe, ty han vann, enligt uppgift, på VARM-dagarna för några veckor sedan en annan borrmaskin – så nu kan han starta en egen maskinuthyrningsverksamhet.

Borrmaskinsvinnare i all ära – men störst lycka torde de studenter och företagsrepresentanter vara som lyckades i mingelarbetet så att ”tycke uppstod” oavsett om det gällde examensarbete, praktik eller kommande anställning.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Den 21 november genomfördes arbetsmarknadsmässan VARM på Chalmers, en mötesplats för teknologer och företag inom samhällsbyggnadssektorn. Göteborgs Byggmästareförening medverkade precis som föregående år genom att tillsammans med föreningen Samhällsbyggarna stå värd för studentloungen.

– För oss är arbetsmarknadsdagen ett fint tillfälle att träffa studenter och berätta om föreningens verksamhet, säger Christina Lööf, vd på GBF. Jag har bland annat informerat om vårt stipendium Byggmästaren som belönar bra examensarbeten.

Årets mässa lockade hela 90 utställande företag, varav många är medlemmar i Göteborgs Byggmästareförening. Det är högtryck i samhällsbyggnadssektorn och det märktes tydligt denna dag. I studentloungen kunde mässbesökarna fika och vila fötterna en stund, innan det var dags för nya möten med potentiella arbetsgivare.

VARM arrangeras av studenter vid Chalmers V-teknologsektion (samhällsbyggnad) samt AE-sektionen (affärsutveckling och entreprenörskap).

I Linköping har kommunen, genom den så kallade Vallastadsmodellen, utformat 19 utvärderingskriterier, vilka sedan utgjort grunden för den nya stadsdelens marktilldelning. Samtidigt skapar Vätterhem i Jönköping en helt ny stadsdel, Strandängen, där etapp ett nu är inne på sin slutspurt.

Och i Norrköping finns Knäppingsborg …

Göteborgs Byggmästareförening hade ställt samman ännu ett spännande program som man erbjöd sina medlemmar. Denna gång handlade det om en studieresa, den 21-22 september 2017, till några riktigt gamla städer, men där stadens styrande inte visar några ålderskrämpor eller dödsryckningar utan tvärt om investerar och satsar på framtiden.

Det finns ett antal köpingar i Sverige. Det handlar, som de flesta säkert vet, om äldre handelsplatser. Och när vi skriver äldre så menar vi verkligen riktigt gamla marknader och liknande kommersiella fenomen. Om man roar sig med att kontrollera åldern på alla svenska ”köpingsstäder” så förstärks denna känsla. Notera stadens ungefärliga grundande som redovisas inom parantes; Enköping (1300), Falköping (1200), Jönköping (1284), Köping (1474), Lidköping (1446), Linköping (1287), Norrköping (1384) samt Söderköping (1200).

GBFs tvådagarsprogram innefattade tre av dessa städer, nämligen studiebesök i Linköping och Jönköping samt övernattning i Norrköping.

Linköping

På torsdagen gästades Linköping, residensstad Östergötlands län och tillika stiftstad för Linköpings stift. Under hösten kommer många inom samhällsbyggnadssektorn att besöka denna geografi på grund av ett stort event - Vallastaden 2017. Det handlar om ett stort bo- och samhällsexpo, där 40 aktörer har byggt 1000 bostäder och därmed skapat en ny stadsdel i Linköping. Man har till och med lyckats förändra ett avgränsande krondike till en spännande och grönskande oas – bara en sådan sak …

I den så kallade Vallastadsmodellen hade Linköpings kommun gjort några tydliga vägval. Man önskade exempelvis en mångfald i fastigheter, hellre ett större antal och i volym mindre fastigheter. Man önskade också varierande upplåtelseformer och bostadsmodeller, självfallet med fokus på hållbarhet. En flexibel detaljplan skulle resultera i en större variation. Man önskade också att skapa många spännande lokaler, platser och gränder där människor kan mötas.

Och man slog fast att kvalitet går före pris. För att utvärdera detta hade man utformat 19 utvärderingskriterier, vilka sedan har utgjort grunden för marktilldelningen.

Ju fler kriterier som byggherrarna uppfyllde desto fler poäng. Bland dessa kriterier kan exempelvis nämnas; ”verksamheter – lokal i bottenvåning”, ”boendemedverkan”, ”solenergi”, ”låg månadshyra i hyresrätt (gäller ej radhus)”, ”vinterträdgårdar”, ”socialt idékoncept”, ”uthyrningslägenhet – avskiljningsbara”, ”träbyggnadsteknik” samt ”kreativitet och lekfullhet”.

Resultatet av dessa ansträngningar blev nog till stora delar just en ökad mångfald samt spännande variationer i färg, form och material. Det är intressant att notera reskamraters specialintressen när man reser i grupp till denna typ av bostadsmässa – varning för generalisering: Fastighetsägarna studerar materialval och yteffektivitet, byggarna tittar efter kreativa lösningar och spännande konstruktioner medan markspecialisten noterar trädgårdskompositioner och stenarbeten.

Det kan självfallet skrivas spaltmeter om allt spännande som finns att se på en sådan stor bo- och samhällsexpo, men kanske det trots allt denna gång är det som man egentligen inte ser som är det mest spännande. Vi tänker då på den kulvert under området som samlar ledningar för vatten, el, fjärrvärme, fiber, avlopp och sopsug.

Tanken är att denna kulvert, med dess innehåll, skall minimera att gatorna ideligen grävs upp när något skall underhållas eller uppgraderas.

Norrköping

Efter en dag i Linköping med massor av nya intryck var det dags att åka till Norrköping för att äta en bit mat samt att återhämta sig med hjälp av lite sömn. Några i sällskapet passade dock på att ta en liten rundvandring i den gamla fina industristaden och passerade legendariska byggnader som exempelvis det välkända Strykjärnet mitt i Motala ström och Holmens bruks mäktiga porttorn.

Noterbart är också den nyligen genomförda förändringen av kvarteret Knäppingsborg. Kvarnrörelse och snustillverkning är blott ett minne, nu gäller restauranger och shopping för detta kvarter vars namn är uppkallat efter en hövding som antas ha haft namnet Knäppe.

Jönköping

På hemresan från Östergötland till Göteborg gjordes ett spännande stopp i en annan välkänd residensstad, närmare bestämt i Jönköping, vid Vätterns strand. Här utvecklar det kommunala bostadsföretaget Vätterhem en ny stadsdel med ett varierande boende på ett tidigare barnhemsområde.

Detta är ett område där författarinnan och filantropen Ebba Ramsay i början av 1870-talet startade sin imponerande verksamhet för sjuka barn och som sedan utvecklades till ett stort hem för epileptiska barn, benämnt Vilhelmsro, efter grundarens far. Som mest bodde 240 barn vid ett och samma tillfälle på hemmet, men detta är sedan länge historia och just nu pågår den första etappen av utvecklingen av den nya stadsdelen, Strandängen. Det hela startade egentligen med en partneringupphandling 2013 där Skanska fick Vätterhems förtroende.

Ormhuset

Den första nya byggnaden på området var den spännande och böljande tegelbyggnaden Ormhuset. Den innehåller 79 lägenheter (fördelade på 1-5 rum och kök). Arkitekter bakom skapelsen var Tengbom och projektet vann Jönköpings kommuns stadsbyggnadspris 2015 i kategorin God Arkitektur. Byggnaden är väl balanserad mot den vackra och inbjudande naturen. Centrerat genom byggnaden finns en stor portal som möjliggör att man från utsidan kan se det lilla vackra Ceciliakapellet, en donation av Ebba Ramsays väninna Cecilia Willerding, som också fått låna ut sitt namn till en gata i området.

Kultur- och Gatuhusen

När det gäller de så kallade Kultur- och Gatuhusen handlar det om nio huskroppar, fördelade på 3 exemplar av tre olika byggnadsmodeller. Totalt blir det 129 hyreslägenheter.

Precis som Ormhuset så är byggnaderna strategiskt placerade i nära anslutning till den kulturpark som kommer att utsmyckas med ännu mera konst och upplevelser.

En viss göteborgsk humor tycks ha sökt sig upp till Småland, ty husen – placerade vid Vätterns strand – marknadsförs under devisen ”Jönköpings ”Sjönaste” läge”.

Radhusen

Här handlar det om 14 radhus med eget ägande på Strandängen. En spännande arkitektur och intressanta materialval – så som exempelvis fasadbeklädnad av skiffer och träpanel, sedumtak på yttertaket samt tre uteplatser till varje radhus (takterrassen samt uteplats åt både söder och norr). Dessa lösningar bidrar till harmoniseringen med naturen samt inbjuder även till en och annan måltid på utsidan av husen.

Hustyperna är 144 – 147 kvm och priserna ligger på 5.3 – 5.9 miljoner kronor.

Till sist

Stort tack till VD Christina Lööf och ordförande Stephan Woodbridge som så tryggt lotsade oss under denna väldigt intressanta och stimulerande resa. Byggprojekten är naturligtvis viktiga och kunskapshöjande, men givande och trevliga möten mellan människor är inte heller att förakta.

Lars O. Carlsson

Byggbranschen upplever just nu en högkonjunktur utan dess like. Och byggboomen tycks hålla i sig ännu en tid. Det handlar om nya bostäder och moderniserad infrastruktur, men samtidigt är behovet inom renovering och underhåll fortsatt väldigt stort. Visst är det härligt med fulla orderböcker, men inget gott utan att det har något ont med sig ... Högt tryck kan resultera i problem när det gäller att få såväl material som hantverkare i rätt tid. Många vittnar också om svårigheter när det handlar om att rekrytera nya medarbetare.

I juni månad är det på många håll extra jäktigt på kontoren. Det är mycket som skall hinnas med innan lokalerna töms på folk inför semestern. Möten skall bokas, protokoll skall skrivas, handlingsplaner åtgärdas och flera företag försöker också hinna med en liten sommarfest eller kontorslunch för kunder och/eller personal. Puh – Det är mycket nu!

Efter våren

Efter vårens intensiva arbete är det självfallet extra viktigt med en längre sammanhållen ledighet. Semestern är tänkt som en välbehövlig och viktig period för återhämtning och rekreation. En del människor lyckas bra med detta, men inte alla. Några - Du känner säkert flera - har svårt att stanna upp och bara njuta av nuet? De är ständigt uppkopplade med mobil och surfplatta. Aviseringar och nyhetsflashar plingar oavbrutet och stör koltrastens försök till vacker och ljuvlig lunchmusik. All sorts information bara sköljer över oss – oavsett lokalisering.

Den tekniska utvecklingen är fantastisk, men den bör inte överkonsumeras. Den skall vara ett verktyg som avlastar och inte en börda som belastar – och detta gäller särskilt då vi är lediga. I äldre tider fanns inte dessa hjälpverktyg och säkerligen hade man minst lika mycket att göra – men det tycks som om stress och utbrändhet är delvis nya fenomen.

Stress och psykisk ohälsa var för övrigt rubriken på ett intressant seminarium som hölls hos Byggmästareföreningen den 15 juni. De närvarande blev säkerligen skrämda då de fick veta att nästan varannan medarbetare inom byggbranschen upplever sig stressad. Detta är ännu en anledning att välkomna sommaren och semestern.

Under sommaren

Sommaren har dock flera ansikten. För oss som bor i kalla och mörka nord får vi förhoppningsvis möta ljus och värme även på hemmaplan, men för många finns det också en hel del måsten som skall hinnas med: fixa hemmet och båten, träffa goda vänner, besöka släkten, umgås med familjen, grilla, sola, bada, göra utflykter eller åka utomlands. Försök att prioritera och glöm inte att finna lustfulla oaser … Våga koppla ur tekniken och att koppla av från alla måsten.

Framåt hösten

Den 21-22 september arrangerar Byggmästareföreningen en studieresa till bo- och samhällsexpo i Linköping. I Vallastaden har på kort tid byggts 1 000 nya bostäder enligt en ny samverkansmodell under temat ”Människan bygger staden”. Mer information och anmälan finns på vår hemsida.

Göteborgs Byggmästareförening genomför bland annat frukostmöten, seminarier, studiebesök, resor och så vidare. Detta är unika tillfällen att slå två flugor i samma smäll – att förena nytta med nöje – det vill säga att både få nya kunskaper samt nya bekanta. I vårt nätverksarbete är självfallet ”Byggarnas hus”, på Ekmansgatan 1, en oerhörd tillgång. Vår fastighet är en unik plattform för möten mellan företag, skolor och studenter.

Den 24 augusti bjuder Göteborgs Byggmästareförening och Sveriges Byggindustrier in till sommarmingel på Ekmansgatan så boka in det datumet redan nu. Då får Du också möjlighet att berätta vad Du gjort under semestern och om Du lyckats koppla ur och kopplat av …

Jag önskar er alla en riktigt skön och avkopplande semester samt håller tummarna för att var och en av er får just ert personliga önskeväder … under sommarens samtliga dagar!

Hälsningar,
Christina Lööf
Vd Göteborgs Byggmästareförening

Cirka 44 procent känner sig stressade på jobbet, men bara 28 procent säger sig behöva avlastning från sina arbetsuppgifter – men varför är det så? Är man rädd om den framtida möjligheten till karriär?

Hela 82 procent anser att det finns ett behov att lyfta problemet med psykisk ohälsa i byggbranschen – men vad händer? Är branschimage, organisationskultur eller otydlig kommunikation den största flaskhalsen?

Torsdag den 15 juni arrangerade Göteborgs Bygg­mästare­förening ett seminarium kring en mastersuppsats som Chalmersstudenterna Sara Blomkvist och Rikard Landegren Hagen nyligen slutfört. De har genomfört såväl empiriska studier, enkätundersökningar som intervjuer för att undersöka förekomsten av stress och ohälsa bland de anställda i dagens byggföretag.

Med sina insamlade och väl dokumenterade kunskaper som underlag vågar de också presentera en del förslag och rekommendationer till branschen. Syftet var och är att försöka förebygga ohälsa inom den svenska byggindustrin. Ty numera är psykiska sjuk­doms­fall vanligare än sjuk­doms­fall med koppling till ergonomiska och fysiska orsaker.

Branschen har fullt upp att göra och just nu är det inget som pekar på en nedgång. Tvärt om, bostadsbristen är fortfarande hög och infrastrukturprojekten är både stora och många.

Men allt är inte frid och fröjd med detta. Många känner sig stressade och pressade – och orsakerna varierar. Faktorer som pressad budget, korta byggtider och personalbrist känner vi igen, men det finns också djupare och mer underliggande orsaker. Det kan handla om branschens kultur- och organisationsstruktur, men delvis också om en generationsfråga som skapar ett delvis naturligt kunskapsgap.

De unga har stora teoretiska kunskaper men saknar självfallet den praktiska erfarenheten. Detta ökar arbetsbelastningen hos de äldre som samtidigt påläggs nya krav och arbetsuppgifter. Det kan exempelvis handla om ökad administration och dagens digitalisering. Detta sker i en bransch där det är naturligt att säga ja till nya arbetsuppgifter och där många gör allt för att dölja osäkerhet och kunskapsbrist.

Detta får bland annat till följd att de unga inledningsvis kanske belastas med allt för svåra arbetsuppgifter och att de äldre får för mycket att göra. De unga får i ett sådant läge inte heller den uppskattning och bekräftelse som behövs när man är ny i branschen. Om de mer påtagligt arbetade ihop skulle var och ens kompetens bli bättre nyttjad.

De nyutexaminerade skulle kunna börja i en form av ”stötteroll” där de mer påtagligt, exempelvis genom att ta ansvar för digitaliseringsområdet, kunde frigöra tid för de mer erfarna. De fick därmed bättre möjlighet att planera, leda och styra projekten. Det var en av flera slutsatser som Sara Blomkvist och Rikard Landegren Hagen förmedlade vid det aktuella seminariet och som därmed bidrog som input i den efterföljande frågestunden.

Det blev en engagerad och spännande diskussion där många deltog och där de flesta lyfte fram mellanchefernas svåra position – att kommunicera och motivera i den pressade vardagen.

En av flera frågor som också ventilerades var avsaknaden av praktik under studietiden – det hade säkerligen givit den utexaminerade lite mer trygghet redan från grunden.

Text: Lars O. Carlsson

Det hade krävts ett skohorn för att få in fler besökare i den klassiska teatersalongen. De tolv raderna med fåtöljer räckte inte långt och snart fylldes både gångar och fönsternischer. YRGOs avgångsklasser hade samtals för skolavslutning.

Stämningen var på topp. Många hade klätt upp sig med klänning eller kostym och några hade tagit med sig både nära och kära. Det syntes en och annan avskedstår mitt i glädjeruset och flera lärare fick också värmande och troligen välförtjänta kramar.

En som tycktes vara van och bekväm på den klassiska scenen var YRGOs rektor för Teknik/IT, Svante Boström. Med säkert lugn, stor portion humor och en familjär värme lyckades han administrera betygs- och stipendieutdelning till nio klasser. Vid själva utdelningen hade han god hjälp av såväl lärare som företagsrepresentanter och varje enskild student fick sin välförtjänta applåd och sitt unika jubelrop.

Rektor Boström förklarade, med ett försök till övertygelse, att detta var den bästa kullen någonsin – men han förklarade i samma andetag att detta var ett fenomen som återkommer år från år. Hur det än var med den saken så tycktes såväl anhöriga som studenter vara nöjda med uttalandet.

Rektorn underströk vidare att avgångsklasserna tycktes ha osedvanlig tur med den nu rådande byggkonjunkturen och han därför gärna skulle kunna tänka sig att köpa lotter tillsammans med sina elever.

När det var dags för betygsutdelning till de utexaminerade byggingenjörerna intog bland annat magistertrion Gunnar Wengström, Bo Berglund och Thomas Gren scenen. De fick också sällskap av bygglinjernas företagsrepresentant i form av Janne Andersson, normalt arbetschef för Hansson & Söners husverksamhet i Göteborg.

Förutom betyg så delades det också ut en del stipendier. Dessa skulle särskilt premiera utveckling och engagemang.

Dessutom delade Christina Lööf, vd för Göteborgs Byggmästareförening, ut föreningens teknikerstipendium. Detta stipendium, som instiftades 1943 i samband med GBFs 50-årsjubileum, gick i år till Ulrika Johansson respektive Albin Karlsson. De fick motta 5.000 kronor var och i motiveringen hyllas bland annat Ulriks ansvarstagande och engagemang samt Albins driv- och initiativkraft.

Precis som rektor Svante Boström nämnde vid utdelningen så är branschen i stort behov av duktig arbetskraft, vilket bevisas av att såväl Ulrika Johansson som Albin Karlsson redan är kontrakterade. Ulrika arbetar på Peab, medan Albin är anställd vid RA Bygg. Självfallet önskar vi dessa två ungdomar samt övriga studenter i de nio avgångsklasserna en ljusnande framtid.

Avslutningsvis måste vi självfallet förklara vad som avses med den ”klassiska teatersalongen” i ingressen. Jo, det handlar om kulturbäraren Aftonstjärnan vid Lindholmen. Föreningen Aftonstjärnan bildades 1892 som en fristående nykterhetsklubb av några unga varvsarbetare. Efter en tid byggde man sig ett föreningshus och verksamheten omfattade snart både dans, teater och föredrag. Sommaren 1902 brann huset ner till grunden, men det dröjde inte länge förrän man var igång och byggde en större fastighet på samma plats. Denna stod klar den 1 mars 1903. Det var korta byggtider redan då…

År 1910 blev Aftonstjärnan den första fastigheten på Lindholmen som drog in elektriskt ljus och fem år senare införskaffades en filmprojektor och en filmduk. Filmvisningarna ackompanjerades av pianospel. På 1940-talet såldes huset, men i slutet av 1980-talet framfördes krav på att byggnaden åter skulle bli en samlingsplats för kultur. År 1994 återinvigdes biografen och nyårsaftonen 1996 återinvigdes scenen med föreställningen Under Aftonstjärnan med bland andra den mångsidige Kent Andersson. Då var det säkert fullsatt – och fredagen den 16 juni 2017 var det mer än så, vilket vi redan avslöjat i ingressen.

Text: Lars O. Carlsson

Arbetsglädje och en tydlig gemensam ambition om att skapa något värdigt och beständigt genomsyrade hela arbetsplatsen vid vår rundvandring i och kring Askims nya landmärke – det framtida församlingshemmet.

Askims medeltida kyrka, lokaliserad vid Askims nuvarande norra kyrkogård, förstördes vid en häftig eldsvåda, mitt under en gudstjänst hösten 1876. Dock kunde man redan den första söndagen i advent tre år senare, år 1879, inviga en ny kyrka, denna gång placerad lite längre söder ut, i Hovås. Den snabba hanteringen berodde bland annat på att ett kyrkobygge redan diskuterats före den ödesdigra branden. En del av den nuvarande kyrkans inventarier, exempelvis altarprydnaden, räddades för övrigt ur den gamla kyrkans brand.

En gammal släktgård, Hovås Stora, som bland annat också fungerat som arrendatorsbostad, kom att bli Askims församlingshem. Men allt detta är numera historia, ty söndagen den första advent 2015, på dagen 136 år efter kyrkans invigning, togs ett första spadtag för det nya församlingshemmet. Det blev också en symbolisk sprängning med smällare och fyrverkeri, vilket motsvarade en liten ynka puff i jämförelse med allt det sprängningsarbete som senare skulle behövas för att hitta de rätta nivåer mellan själva kyrkporten samt den norra markens topografi och karaktär. Församlingshemmets översta våning ligger i liv med kyrkogången och de är i princip dockade med varandra genom ett stort trädäck, vilket kommer att fungera fint som en samlings- och/eller rekreationsplats.

Ett av motiven bakom beslutet att bygga ett nytt församlingshem var att kunna samla alla medarbetare under ett och samma tak. Den nya byggnaden, på cirka 1000 kvadratmeter, kommer därför att innefatta expedition, kontor för de anställda samt lokaler för all verksamhet. Det handlar om samlingssal, ungdomslokaler, lokaler för barnverksamhet mm. Totalt får 150 personer vistas i fastigheten på en och samma gång.

Själva bygget började med en arkitekttävling där Erséus Arkitekter valdes till vinnare. Beställare var Svenska Kyrkan i Göteborg, medan Ivar Kjellberg Byggnads AB utsågs till generalentreprenör. Allt genomförs som en utförandeentreprenad med ett stort antal specialiserade UE, exempelvis när det gäller mur-, mark- och plåtarbeten samt självfallet alla olika installationsuppdrag.

När Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar fick möjlighet att besöka arbetsplatsen, någon vecka före slutbesiktning och inflyttning, hade Ivar Kjellberg Byggnads AB förberett sig på alla tänkbara frågor och av den anledningen samlat ihop all önskvärd expertis så som vd Anders Larsson, arbetschef Daniel Thor, platschef Per Wilinder samt arbetsledare Daniel Lennartsson – ingen fråga lämnades därmed obesvarad.

Exempelvis levererades ett snabbt och tydligt svar på vad som varit det roligaste med projektet? Jo, att arbeta med en så engagerad och intresserad kund, där de snabbt hittat en gemensam och uttalad målbild att bygga något som alla inblandade kunde känna stolthet över. Vi fick för övrigt under vår rundtur även möjlighet att samtala med beställarens representant på plats, kyrkoherde Peter Hellgren, som inte hade någon avvikande åsikt utan tycktes vara väldigt nöjd med bygget. Han har enligt uppgift också varit en av dem som engagerat och regelbundet närvarat vid projektets byggmöten.

Söndagen den 27 augusti 2017 invigs Askims Nya Församlingshem och den vackra och rogivande Askgravlunden. Vad är väl mer passande och lämpligt än att Ask-hem – ja, Askim betyder just Ask-hem – nu får en Ask-gravlund?

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz