Beethoven, Goethe och Porsche i all ära, men nog är en varm välkryddad bratwurst och en kall Löwenbräu några av tyskarnas absolut starkaste gåvor till mänskligheten.

Torsdagen den 13 september 2018 klockan 17.00, det vill säga ordentligt efter ordinarie kontorstid, öppnades portarna till Byggarnas Hus och denna del av Lilla London förvandlades till Kleines München. I den precis nyrenoverade hallen välkomnades alla gäster av byggmästareföreningens Christina Lööf, klädd i en underbart vacker tyrolerklänning, en dirndl, samt byggindustrins Jeanette Almvång, som var i hatten, typ tyrolermodell i ullfilt.

Från matsalen i källarplan hördes klassisk och stämningshöjande tysk oktoberfestivalsmusik. Tack och lov skulle det visa sig att dessa toner frambringades med hjälp av så kallade diskjockeys och modern teknik. Skönt! Det skulle bli både trångt och kanske lite väl bullrigt med en fysiskt närvarande bleckblåsorkester. Tänk vad en gäng lungstarka och spelglada bayerska musiker med bastuba, trombon, trumpet och andra välklingande instrument hade kunnat åstadkomma …

Om nu, mot förmodan, inte musiken avslöjade var festen höll hus, så var vägen ned till matsalen snitslad med typiska blåvita oktoberfestband. Vi är många i denna stad som tycker att dessa blåvita band är både vackra och extra familjära, även om det varit lite bleka i färgen under 2018, men det kommer självfallet fler säsonger …

Väl framme i den av gulaschsoppan väldoftande matsalen välkomnades alla gäster av Sveriges Byggindustrier Västs ordförande Jörgen Johansson och dess regionchef Anna Lönn Lundbäck samt Göteborgs Byggmästareförenings ordförande Stephan Woodbridge och dess vd Christina Lööf.

Därefter följde mingel, gemyt samt näringsintag, och på den sista punkten krävdes karaktär och självdisciplin för att inte falla in i ångerfullt frosseri.

Buffébordet var rikligt och lockande. En välfylld gulaschsoppa, ty gulasch, denna ungerska nationalrätt, kan avnjutas både som gryta och soppa, smakade mycket bra och kombinationen med pretzel, den vackra kompakta kringlan, var allt annat än fel.

För den som önskade sätta tänderna i kött, fanns både kycklingklubbor, kryddade knackwurst, fyllda käsekrainer samt bratwurst Thüringer och till detta fungerade den välbalanserade potatissalladen alldeles utmärkt.

Men vän av ordning, i vår analytiska läsekrets, kanske funderar på om inte all denna underbara mat ändå kunde frambringa en viss torrhet i munhålan. Jo, men det fanns botemedel mot allt för stora torrhetsbesvär. Bland olika alternativ noterades Hofbräu Oktoberfestbier och/eller Löwenbräu Oktoberfestbier, men självfallet skulle vanligt kranvatten säkerligen ha fungerat nästan lika bra.

Till kaffet, då flera av oss redan ätit tillräckligt, var det dock riktigt gott med wiener äpple och vaniljsås …

Men varför bjuda till detta medlemsmingel? Jo, efter en lång ledighet kan det vara trevligt att träffa både gamla och nya vänner. Gamla bekanta kan utväxla erfarenheter från den rekordtorra sommaren, medan andra personer kan binda nya band till sitt nätverk.

Men varför en oktoberfest i september? Det är faktiskt så det går till i München. Vårt byggarmingel pågick från klockan 17.00 till klockan 19.00, medan de traditionella oktoberfesterna inleds i slutet av september månad varje år, i bayerska München, och sedan pågår de faktiskt lite längre än två timmar. De fortsätter nämligen en bit in i oktober månad. Totalt handlar det om sexton dagar!

Denna tradition startade för övrigt redan år 1810 i samband med ett prins- och prinsessbröllop. Kvinnorna bär, precis som Christina Lööf, en dirndl, medan männen traditionellt bär lederhosen. Dock saknade denna kväll samtliga de närvarande herrarna, i Byggarnas Hus, lederhosen, men tack och lov hade de trots allt andra byxor.

Några kompletterande fakta om festligheterna i München, hämtade från Wikipedia:

• Theresenwiese är 42 hektar Själva festområdet upptar 31 hektar.
• År 2007 dracks det 6,7 miljoner liter av 6,2 miljoner besökare.
• Under festen arbetar totalt 12 000 personer.
• Oktoberfest omsätter omkring 9 miljarder kronor årligen.
• Under de två festveckorna står området för cirka 13 procent av stadens energiförbrukning.
• Det finns 1 800 toaletter och pissoarer på området.

Tack för ett trevligt medlemsmingel och ha en god fortsättning på september månad, långt in i oktober!

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Jeanette Almvång, Janet Larsson och Lars O. Carlsson

Gunnebo, Kråkan, Kvarnbyn och Travet i all ära, men frågan är om inte cityshopping kommer att bli ännu en stark turistmagnet i Mölndal. Och kanske är det den nya gallerian som från och med i höst kommer att väcka mest nyfikenhet.

För ganska exakt två år sedan, torsdagen den 16 juni 2016, fick Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar möjlighet att besöka det nya SCA-Huset som då uppfördes i Mölndal – på ytan mellan Mölndals bro, Broplatsen och Göteborgsvägen – ovanpå spårvagnarnas vändslinga. Sedan dess har delar av det gamla SCA-bolaget namnändrats till Essity, vilket medfört namnändring av den då aktuella byggnaden, i dag benämnd Essity-huset.

Från en av de översta våningarnas balkong/uteplats, med riktning mot Fässbergs kyrka, kunde vi då se byggropar, bottenplattor, bodar, byggställningar och kranar – allt likt en myrstack. Det syntes att hela området, Mölndals innerstad, påbörjat en rejäl ”total makeover”.

Nu, onsdagen den 20 juni 2018, samlades vi åter igen, delar av Byggmästareföreningens vetgiriga medlemsskara, för att beskåda resultatet av flera års idogt byggande när det gäller Nya Mölndal Galleria.

Intresset tycktes vara riktigt stort ty många hade hörsammat inbjudan, men så ingick också ett lättare träningspass, ty det var promenad över stor areal – allt under ledning av NCC:s Lars Holmström, projektchef, men nu verksam vid det nya barnsjukhusbygget i direkt anslutning till Drottning Silvias Barnsjukhus.

Bakom Nya Mölndal Galleria finner vi NCC Property Development i samarbete med Citycon, en välkänd aktör när det gäller att utveckla köpcentrum i Norden och Balticum. NCC Building svarar för själva byggandet som en totalentreprenad, till en entreprenadsumma av 1,3 miljarder kronor, men NCC har också många underentreprenörer på plats.

När byggnationen var som mest intensiv var det 300 personer engagerade på byggarbetsplatsen, som omsatte cirka 3 000 kronor per minut. Betänk att bara en brandövning därmed kostar cirka 100 000 kronor.

Hela uppdraget omfattar 90 000 kvadratmeter, vilket motsvarar 16 fotbollsplaner. Då ingår bland annat gallerian med ett 70-tal butiker, som tillsammans blir totalt 32 000 kvadratmeter. Vidare ingår en bostadsdel för Riksbyggen med 145 lägenheter samt cirka 970 parkeringsplatser, bland annat fördelade på flera våningar i p-hus.

Kanske är just kommunikationerna en extra stark konkurrensfaktor för den nya gallerian som ligger i direkt anslutning till Knutpunkt Mölndalsbro med buss, järnväg och spårväg, men antalet p-platser vittnar också om ett välkomnande till billister. Detta är något som kanske grannkommunen Göteborg just nu inte gjort sig särskilt kända för. Det ska självfallet bli spännande att följa den fortsatta utvecklingen.

Apropå bilar så har naturligtvis transporter och logistik varit en trång sektor under byggnationen. Detta har NCC löst genom att nyttja en sattelitparkering vid Åby Travbana för att därifrån sedan hantera materialflödet.

Helst ska inget gå fel och när det gäller en så stor och trång byggarbetsplats som Mölndal Galleria är naturligtvis säkerhetsarbetet oerhört viktigt, vilket bland annat resulterat i såväl nykterhets- som drogtester.

Fasaderna är ett särskilt spännande kapitel, värt att kommentera. För att skapa dynamik och variation använder man sig av flera olika materialslag och för att förstärka kvarterskänslan låter man den utvändiga fasadbeklädnaden följa med in i gallerian. Detta är en lösning som tycks fungera riktigt bra – man känner helt enkelt inte att det handlar om ett stort gigantiskt komplex, utan man får känslan av ett stort antal byggnader som utgör just egna välbalanserade och unika kvarter.

Arkitekter bakom skapelsen är Rstudio for architecture samt arkitekterna Krook & Tjäder.

Cirka 85 procent av butiksytan är i skrivande stund uthyrd och i takt med att vi närmar oss den 27 september 2018, då gallerian slår upp sina portar för shoppinglystna kunder, blir det nog ännu lättare att hyra ut resterande kvadratmeter. Det är ju alltid enklare att se verkligheten som den är, än att försöka tyda en arkitektritning och butiksuthyrarens välvilliga formuleringar.

Bland alla genomtänkta små detaljer kan vi också nämna att det vid varje ingång till gallerian från gatan finns dubbla matställen. Förhoppningsvis ska det hjälpa till att skapa stämning och folkliv, men det är väl också så att man blir lite sugen på något att äta och dricka när man i shoppingsituationer ändå har plånboken framme.

Tack och ha en bra sommar!

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

I år har Byggmästareföreningen funnits i 125 år, en imponerande och aktningsvärd ålder!

Hösten 1893 sammanträdde 21 byggmästare i Göteborg och röstade om att bilda en byggmästareförening, 20 röstade för och 1 röstade emot bildandet av en ”fast sammanslutning”.

Bakgrunden var den långvariga och infekterade murarkonflikten. Byggmästarna sammanslöt sig för att formera en enad part mot fackföreningen men också för att påverka kommunens utbud av byggbar mark.

50-årsjubileet firades den 8 november 1943 och programmet bjöd på flaggspel, högtidsanförande, underhållning och middag. Menyn innehöll den tidens delikatesser som oxsvanssoppa, slätvar och kall anka. Gunnar Svärd författade en minnesskrift på uppdrag av styrelsen och boken beskrev ”föreningens verksamhet i dess samhälleliga sammanhang”.

100-årsjubileet 1993 förbereddes lång tid innan firandet startade. Även då utgavs en skriftlig historisk dokumentation, publicerad i två inbundna band. Det ena författades av Martin Fritz och det andra innehöll mer personliga betraktelser av föreningens medlemmar och intressenter. Jubileumssupén intogs på Park Avenue Hotel och Elisabeth Erikson samt Hans Josefsson svarade för en skönsjungande show.

Nu när vi firar 125 år knyter vi an till tidigare jubileer men på ett modernt sätt. Varje månad under jubileumsåret publicerar vi på vår hemsida ett porträtt av föreningens hittills elva ordföranden samt Göteborgs utveckling inom diverse segment och sekel.

Denna tillbakablick har inneburit att jag tänkt på den framtida utvecklingen. Om 25 år, år 2043 då föreningen fyller 150 år, hur ser det ut då? Vilka av dagens nyutexaminerade byggelever och ingenjörer kommer att engagera sig i det framtida styrelsearbetet? Vilken roll kommer GBF att spela 2043? Kommer vi fortfarande att sprida kunskap och bygga nätverk, samt hur kommer det arbetet att genomföras?

Var och hur mycket kommer Göteborg och Västsverige ha växt? Vilka av dagens ambitiösa byggplaner kommer att ha förverkligats? Hur designas nya kontor, hur planeras nya skolor och hur byggs nya sjukhus? Hur reser vi och hur tar vi oss till jobbet? Det är spännande frågeställningar!

Trender i samhället som urbanisering och digitalisering är idag på allas läppar. Detta är också utmärkta exempel på faktorer som med all säkerhet kommer innebära stora förändringar även för vår bransch.

Nog om detta – tillbaka till verkligheten och till den efterlängtade sommaren 2018!

Jag önskar alla medlemmar och branschkollegor en skön sommar. Sommarsemestern är en viktig paus från det höga arbetstempo som råder i byggsvängen. När vi återvänder från ledigheten finns förhoppningsvis mycket roligt att ta tag i. För egen del blir det att lägga sista handen vid planeringen av vårt jubileumsfirande som går av stapeln den 8 november. Inbjudan kommer snart och anmälan sker på vår hemsida.

Skön sommar och välförtjänt semester!

Christina Lööf
VD Göteborgs Byggmästareförening

Det fanns en tid då mödrar i Bohuslän, med tårfyllda ögon och med stor osäkerhet om ett eventuellt återseende, tog avsked från sina nyligen konfirmerade tonårssöner. Samma hårt arbetande mödrar kunde också, trots relativt unga år, redan vara änkor, eller så skötte de ett dragigt hem och stor barnaskara i ett kärvt kustlandskap, medan maken passerade ekvatorn.

Det fanns en tid då mönstring på en bark eller brigg kändes som ett naturligt och nödvändigt vuxensteg, medan drömmar om ett eget rum eller ordet moped var något helt obekant. I avsaknad av far och mor uppfostrades de unga gossarna av en timmerman eller en chief, allt i syfte att forma dem till män. De var oftast helt obekanta med varandra innan den långa färden och nu vilade de ungas liv och öde i en råbarkad sailerns händer.

Det fanns en tid då favoritmaten förhoppningsvis var den mat som serverades – ty menyn var relativt ensidig. Det fanns en tid då saltning inte hade med smaksättning att göra, utan där saltets uppgift var att förlänga hållbarheten. Det fanns en tid då den blivande maten först var med på fartyget som ”sällskapsdjur”. Det fanns även andra djur på båten, fripassagerare, som konkurrerade om maten. Det fanns en tid då dricksvattnet var salt, köttet härsket och möglet en krydda.

Det fanns en tid då regn och storm tycktes vara det mest naturliga vädertillståndet på havet och där önskan om sol kanske ingick i aftonbönen. Det fanns en tid då ingen ännu hade kommit på tanken om varken mobil eller skype och där man riktade blicken mot månen på himmelen i förhoppning om att den lilla kärleken hemma på granngården gjorde likadant, samtidigt.

Ja, det var mycket som var annorlunda förr i tiden, men det var säkert inte många som tänkte på detta när Göteborgs Byggmästareförening mönstrade på den ljuvliga S/S Bohuslän vid Stenpiren tisdagen den 15 maj 2018.

Ty skärgårdsturen var kartlagd och bestämd, programmet klocksatt, besättning vänlig och familjär, maten riklig och utmärkt, drycken valfri, vilket inkluderade specialkomponerad öl, samt umgänget av det absolut bästa slag. Och skulle någon säga något ont om vädret så rekommenderar vi solskyddsfaktor 50.

Det bör väl också tilläggas att Göteborgs Byggmästareförenings observanta VD, Christina Lööf, ständigt hade ett vakande öga över salonger och däck för att säkerställa att alla trivdes.

Denna seglats är en årlig tradition i syfte att låta projekthungriga byggelever från YRGO Lindholmen få möjligheter att träffa representanter från samhällsbyggarbranscher. Vid dessa möten kan man ställa frågor, undersöka framtidsdrömmar och rekryteringsbehov, bestämma datum för fördjupade diskussioner och så vidare, allt i syfte att knyta nya kontakter samt kanske hitta ett framtida arbete. Med på resan fanns även lärare från YRGO, som nu fick chans att se hur väl skolans adepter förde sig och passade in i sällskapet.

Beträffande Ångaren Bohuslän och dess intressanta historia hänvisar vi till reserapporterna från tidigare årgångar av denna traditionella aktivitet. Låt oss nu avslutningsvis skriva något om själva den skärgårdstur som befälhavaren Johan Jahnberg hade valt för dagen, förlåt kvällen.

Från Stenpiren ångade vi ut i älvens mynning, mot öar och hav. På styrbords sida betraktade vi den gamla varvsmiljön, som nu ombyggts till ett modernt stadsområde med bostäder och kontor. På babords sida återfanns Skeppsbron, som kommer att bli föremål för nästa stora omdaning av älvstranden, precis som efterföljande Masthuggskaj.

Efter klassiska Långedrag, en gång känt för salteri och fiskeläge, senare känt för restaurang och kungligt segelsällskap (GKSS), ställer vi kursen söder ut.

Ångbåten passerar Fiskebäck och vi upptäcker Stora Förö. Här fanns väl i äldre tider egentligen bara stenröse och betande får tills motorbåtsföreningen Delfin 1932 köpte ön och började bygga småstugor på densamma. För den som vill botanisera närmare på Förö så rekommenderar vi en titt i Styrsöbolagets tidtabell och linje 284.

Nästa land- eller öupptäckt är ön Knarrholmen som 1940 donerades av skeppsredaren Axel Ax:son Johnson, Antonia Ax:son Johnsons farfar, till Götaverkens arbetare. År 2014 sålde facket ön, som då hade 33 stugor med 65 lägenheter, lanthandel etc.

Vi tuffade vidare, norr om Styrsö, väster ut, mot Vargö, som sedan 1986 är ett naturreservat. Då kroppen hade fått sitt, i alla fall i form av mat, var det ingen idé att undersöka om Stjärnviks Värdshus höll öppet, utan vi valde att vända kursen hemåt mot hemmahamn och fastställt tidpunkt för angöring. Som en parantes kan vi avslöja att Styrsö-Bratten hade ett värdshus redan på 1850-talet, under madam Helena Öbergs ledning.

När vi kommer pulserande genom det saltstänkta havet ligger hon plötsligt där, Köpstadsö, i dagligt tal benämnd Kössö. Ön med dess bebyggelse är förföriskt vacker det ljussken som denna underbara majkväll bjuder. Kanske är det därför hon kallas just Kössö. På ön lever cirka 100 personer året runt och det gamla Societetshuset ”Smutten” påminner oss om äldre dagar då Kössö var en av många populära badorter längs Västkusten.

När Kössö för länge sedan är passerad och då vi har Rivö på babords sida och Långedrag om styrbord – ja, då har vi hela underbara Hisingen föröver, men dess fantastiska historia skulle ta allt för mycket plats att dokumentera, så det får vi spara till en annan gång.

Nära nog punktligt, cirka 21.00, angjorde vi Stenpiren och alla var säkerligen obeskrivligt nöjda och glada.

Avslutningsvis får vi självfallet rikta ett riktigt stort tack till ångbåtens tålmodig och serviceminded besättning, tillika volontärer – STORT TACK – ni gav oss en härlig stund i Göteborgs underbara skärgård, på bästa tänkbara fartyg.

Tack och ha en bra sommar!

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Christina Lööf och Lars O. Carlsson

När Göteborgs Byggmästareförening den 19 april 2018 höll sin årliga föreningsstämma präglades hela sammankomsten av gemyt, enighet och tradition. Det enda som tycktes kunna närma sig en viss förhöjd spänning och nerv var frågan om ordförandeklubban skulle klara ordförande Stephan Woodbridge hantering. Men det klarade han galant genom att vända på klubban och markera besluten med ett varsamt slag med klubbskaftet.

Akt 1

Många hade samlats till stämman, uppdelad i tre akter, men troligen fanns det inga förväntningar på dramatik och överraskningar. Nej, det som lockade var säkerligen samkväm, utdelningen av stipendiet Byggmästaren och den efterföljande middagen, men först måste de stadgeenliga formaliteterna hanteras. Kallelsen hade skickats ut i tid, vd Christina Lööf ledde genombläddringen av verksamhetsberättelse samt fick beröm av ordföranden för hennes sätt att hantera verksamheten samt utåtriktade arbete med att externt marknadsföra föreningen. Vd:n replikerade genom att utbrista: Det är ett kanonjobb, det här …

Ekonomin var god, revisor Bengt Kron föreslog att mötet skulle bevilja styrelsen ansvarsfrihet, vilket de närvarande också gjorde och hela styrelsen log samt såg glada ut.

Valberedningen, för kvällen företrädd av Mats Johansson, tycks inte ha haft en allt för stor börda inför denna stämma. Det handlade mestadels om omval, förutom den rekyl som Anders Larsson förorsakade, eller rättare sagt som indirekt krävdes av föreningens stadgar. Anders hade nu suttit de fastställda maximalt antal år, sex år, i styrelsen och måste därmed lämna uppdraget.

Till ny vice ordförande valdes Jonas Steen, som fram tills stämman varit suppleant i styrelsen. Emil Johansson, Erlandsson Bygg AB, valdes att besätta den suppleantplats som Jonas Steen precis lämnat. Anders Larsson blev inte lottlös, han valdes in i valberedningen. Till sist ersatte Martin Ekström, Källfelt Byggnads AB, Ulf Magnusson som revisorssuppleant.

Innan Stephan Woodbridge avslutade akt 1 överlämnade han vackra blommor, med ett tillhörande tack, till Anders Larsson. Han prisade även aktiekommittén samt de som producerat verksamhetsberättelsen och hemsidan. Den sistnämnda, www.gbgbf.se lyftes fram som ett hett läsetips, inte minst i år då GBF varje månad presenterar utdrag ur föreningens och stadens historia. I samband med detta uppmanade ordföranden också alla närvarande att i sin almanacka markera den 8 november 2018 – då är det jubileumskalas.

Akt 2

– Nu återstår bara nöjen, sa Stephan Woodbridge när han öppnade akt 2 och avsåg då stipendieutdelningen. Det är en mycket populär och uppskattad del av föreningsstämman att få ta del av de stipendieutvalda studenternas presentationer och uppsatser. Detta är ju trots allt levande förebilder för branschens framtid. Först fick dock stipendiekommittén möjlighet att berätta hur de arbetar och vilka kriterier som ligger till grund för selekteringen. Stort tack till kommittén för väl utfört värv.

Av de 20 bidragen som i år studerats var det fem som skulle premieras med blommor, diplom och pengar;

Punkthus i bullerutsatta områden

Av Josefin Andersson och Sofia Wahllöf

Syftet med rapporten var att utreda hur buller påverkar utformningen av bostäder samt ge förslag genom planlösningar på olika åtgärder för att minska bullerproblematiken. Arbetet har utgått från ett projekt på Smörgatan i Kallebäck och bland annat har man, tillsammans med Liljewall Arkitekter, tittat på olika förslag för att minska buller. Bland tankarna som presenteras diskuterar man att lägenheterna får en tyst sida.

Psychological Distress in the Swedish Construction Industry

Av Sara Blomkvist och Rikard Landegren Hagen

Syftet med examensarbetet var bland annat att utreda hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av kultur och personalbrister. De nyttjade två empiriska studier, en webbaserad enkätundersökning mot tjugotalet större företag inom branschen samt en intervjustudie med sex av dessa företag. Studie visar att kunskapen kring psykisk ohälsa ökat hos företagen, men att mycket fortfarande återstår att göra. Bland rekommendationerna föreslås införandet av en supportroll som avlastning och hjälp.

Commercial Building Energy Performance

Av Charlotta Dahlberg

Denna rapport syftade till att kartlägga kylbehoven i en kommersiell byggnad, samt undersöka möjligheter, begränsningar och energibehov associerade till olika lösningar av rumskyla. Resultaten från analyserna visade att kylbehovet i den studerade byggnaden framför allt varierade med aktiviteterna och värmelasterna i byggnaden och att det yttre klimatet hade en mindre betydelse. Rapporten innehåller en rekommendation om att utvärdera möjligheterna till utökad värmeåtervinning inom byggnaden.

Form Follows Material – Design with local resources

Av Ida Röstlund

Allt fler branscher undersöker möjligheter till en ökad fokusering kring närproducerat och lokala resurser. Det handlar självfallet om global resurshushållning, men inte minst den klimatpåverkan som exempelvis transporter etc medför. Dessa frågeställningar blir än mer intressanta och viktiga om man tar hänsyn till att samhällsbyggarsektorn nyttjar cirka 40 procent av världens material- och energikonsumtion. Naturligtvis handlar slutsatserna om lokal närhet och hållbarhet, men också om ett effektivare nyttjande av resurser.

ECI & BIM: A Multiple Case Study in the Swedish Context

Av Max Hallgren och Filip Häggblad

I detta examensarbete undersöktes hur ECI (Early Contractor Involvment) i ett omfattande svenskt infrastrukturprojekt användes tillsammans med BIM (Building Information Modelling). Bakgrunden var bland annat att Trafikverket i önskemål att öka effektiviteten och innovationskraften beslutat att använda både ECI och BIM vid Nya centralstation och Olskrokens planskildhet i Göteborg. Slutsatsen blev att ECI och BIM både kan hindra och främja varandra.

Ha förtröstan

Av tidsskäl fick själva presentationerna begränsas till två grupper, men samtliga fem arbeten kommer att länkas på GBFs hemsida.

Akt 3

Att beskriva en middag eller måltid är väl främst en gärning anpassad för gastronomiska ordkonstnärer i stil med Fritiof Nilsson Piraten. Själv kan jag bara sammanfatta middagen med att den var oerhörd god och väldigt trevlig. En förrätt bestående av vit sparris med löjromshollandaise med kallrökt Savolax samt en huvudrätt med grillad hälleflundra med havskräfta, smörsås, ramslökskräm och säsongspotatis har ju alla förutsättningar att bli drömsk – och toppas allt detta sedan med rabarbertartelette med vaniljglass – ja då är det fulländat.

Till middagen höll också ordförande Stephan Woodbridge ett tal där han bland annat lyfte fram fyra tal; 2021 då staden firar 400 år, 2035 vilket är stadens stadsplaneringshorisont, 2050 som är stadens visionshorisont samt 2043 då Göteborgs Byggmästareförening fyller 150 år.

Låt oss börja med de 125 första åren och göra 2018 till ett riktigt minnesvärt år - föreningsstämman och de övriga två akterna la i vilket fall som helst en härlig grund.

Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

BoStad2021 är en satsning som, utöver det ordinarie bostadsbyggandet i Göteborg, ska ge ytterligare 7 000 nya bostäder fram till jubileumsåret 2021.

Slutmålet och restiden är beslutad av Göteborgs Stad och först efter projekttidens utgång vet vi om man hittat rätt. Men redan nu kan vi följa färdväg, färdsätt, hinder och eventuella svårigheter via den följeforskning av BoStad2021 som är beställd av Göteborgs Stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Forskningsprojektet kommer bland annat att årligen sammanställa en spännande och erfarenhetsmässigt värdefull delrapport.

Onsdagen den 4 april 2018 samlades ett antal vetgiriga till seminarium i Byggmästareföreningens lokaler, vid Ekmansgatan 1 i Johannebergs villastad. Rubriken för dagen var ”BoStad2021 – Deadline is king och andra lärdomar så här långt”. Den som förmedlade dessa nyinsamlade kunskaper och erfarenheter var Anders Svensson, Professor of the Practice i Arkitekturens ledarskap och management vid Chalmers, och en av fem huvudansvariga forskare inom projektet.

Följeforskningen startade för två år sedan och forskarna fick med sig bland annat följande frågeställningar:

• Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande?
• Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet?
• Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen?

Vid seminariet hos Byggmästareföreningen var de främst delrapport 2 som var föremålet för dagen. Det är ännu omöjligt att dra några långtgående slutsatser, men det finns ett och annat som trots allt visar att man kan vara på rätt väg exempelvis när det gäller genomsnittstiden från planstart till antagande. Tidigare har uppgivits en genomsnittlig tid på 30 månader för en detaljplan med standardförfarande, medan delmålet för BoStad2021 är satt till 17 månader. Just nu ligger snittet för de 15 aktuella planerna på 20 månader.

Självfallet tvingas arbetssättet att förändras när tidplanerna har högsta prioritet och det ska naturligtvis bli väldigt intressant att följa både de framtida delrapporter och självfallet den slutgiltiga projekttrapporten. Det är ju exempelvis sagt att processen måste gå betydligt snabbare och att detta ska verkställas utan att ge avkall på kvaliteten. Detta är helt klart önskvärt av alla parter, men det ska bli intressant att följa uppfyllelsegraden – det är nog inte helt problemfritt. Just kvalitet kommer för övrigt stå i fokus under 2018 och vara ett viktigt bevakningsområde i delrapport 3.

Det är ju också, genom beslut i stadens kommunfullmäktige, fastlagt att lärdomar från BoStad2021 ska implementeras i alla framtida kommunala byggprojekt. För att klara detta är det viktigt att det avsätts resurser som summerar, dokumenterar, analyserar och hanterar processutvecklingen kring BoStad2021. Det gäller att samla in alla erfarenheter efter år 2021 samt att därefter pedagogiskt och strukturerat kommunicera ut lärdomarna till de olika organisationerna.

Det finns många tuffa utmaningar i BoStad2021, men något som redan nu har lyfts fram som framtida möjligheter är förändrade arbetssätt och en gemensam kommunal projektorganisation, parallella processer och utvecklade samverkansformer. Denna samverkan kan och bör ske på flera olika nivåer mellan de inblandade organisationerna.

En intressant kommentar i rapportens slutsats kan vara värd att citera för dem som vanligtvis läser denna hemsida:

”Allmänt har det under 2017 rått resursbrist både under planskedet och under genomförandeskedet. En konsekvens som blivit tydlig under året är en prisökning på särskilt entreprenader som i sig utgör en betydande risk för att målen för BoStad2021 inte kan nås. Likaså kan vi ana förskjutningar i efterfrågebilden på bostadsmarknaden. Dessa faktorer är svåra att påverka för aktörerna.”

Noterbart är att de traditionella byggherrarna i rapporten benämns som byggaktörer.

För dig som önskar ta del av Anders Svensson & Co:s delrapport 2 så kan du hämta den här

Bild: Stefan Hollertz
Text: Lars O. Carlsson

Från en bitande vinterkyla och med en genomträngande nordanvind, långt in i hårbotten, var det värmande och befriande, men också högintressant och stimulerande, att bjudas på en, ja kanske snarare fyra, tidsresor in i framtiden. Reseledare var fyra entusiastiska, kreativa och inspirerande chalmerister, som snabbt bör räddas kvar i Göteborg – ty de har redan fått smak på den stora vida världen …

Torsdagen den 1 mars 2018 bjöds, i Byggmästareföreningens välkomnande lokaler, ett seminarium kring IREC, International Real Estate Challenge.

IREC är en tävling, som arrangerats sedan 1999, och där studenter skall arbeta fram ett förslag till koncept för ett tänkt företags framtida huvudkontor. Men grundtanken är betydligt större än så, ty här handlar det om gränslösa möten – mellan studenter från olika europeiska universitet och länder, mellan olika kompetenser och utbildningar samt inte minst mellan olika kulturer.

Årets tema var "Smart regions, smart cities, smart buildings" och detta år fick fyra studenter från Chalmers möjlighet att delta. De fyra chalmeristerna avbildas på fotografiet ovan, från vänster; Susanne Montelius, Martin Tomasson, Daniel He samt Karin Dandanelle.

Den 5 januari 2018 möttes i Hamburg studenter från de deltagande europeiska universiteten i ett uppstartsmöte inför tävlingen. En av uppgifterna var att hitta ett koncept över framtidens arbetsplats, och att presentera detta för bland annat representanter från Haspa, Hamburger Sparkasse, grundat 1827, men i stark öppenhet för förändring och modernisering.

Deltagande studenter kom från Moskva, Göteborg, Hamburg, Stuttgart, Bratislava, Dublin, Milano och Warszawa. Alla deltagarna delades in i olika tvärgrupper. Därefter genomförde de olika grupperna studiebesök inom "sina" respektive utvalda städer. Våra fyra chalmerister åkte, med stöd av CMB, Centrum för management i byggsektorn, och GBF, Göteborgs Byggmästareförening, till Edinburgh (Karin Dandanelle), Helsingfors (Daniel He), Milano (Susanne Montelius) samt Moskva (Martin Tomasson).

Väl tillbaka i Hamburg sammanställde grupperna sina intryck och idéer i en presentation och måndag den 15 januari avslutades tävlingen.

Karin Dandanelle

När juryn sagt sitt kunde Karin konstatera att hennes lag hade vunnit IREC 2018 – stort grattis!

Mycket av den gruppens arbete handlade om flexibilitet både i tid och i arbete, inte minst när de såg de självkörande bussarna som presumtiva arbetsplatser. Nattlysande cykelbanor, där den lysande vägbanan laddades upp under dagen, kändes som en av flera spännande innovationer. Nyckelordet var: Smart!

Susanne Montelius

Susannes stora grupp, sju studenter från fem länder, som kom tvåa i tävlingen, tycks ha riktat in sig på att vara öppna och flexibla. De önskade exempelvis att ta bort barriärer mellan arbete och fritid. Intelligenta möbler och flyttbara väggar bidrog till flexibiliteten och skapade föränderliga zoner. Det handlade om att "vara i nuet" både på arbete och hemma, men också med hänsyn till hållbarhet och ett socialt nätverk. Konceptnamnet var därmed logiskt – Being.

Daniel He

Daniels grupp lanserade "The block". Detta var en spännande idé om att tillföra element, block, vid tillfällen då det behövs, men också att ersätta ytor, exempelvis banken Haspas kontorsytor (se figur ovan).

Blocken kunde också fungera som bryggor mellan olika fastigheter och med andra kontor (se figur ovan).

Martin Tomasson

Martins grupp hade också funnit ett slagkraftigt konceptnamn, Mycelium, naturligtvis hämtat från svamparnas månggrenade nätverk och de såg själva både fysiska och digitala nätverk som smarta lösningar.

De tycks inte ha lämna något åt slumpen så till vida att de löpte hela linan ut – skall det skapas vardagsrumskänsla är det väl lika bra att medarbetarna arbetar hemma, i vardagsrummet, och att man samtidigt minimerar detta klassiska tänkande med huvudkontor samt skapar olika storlekar av hemmakontor.

Sammanfattning

IREC är en fantastisk möjlighet för studenter att i en grupp, med representanter från andra länder och kulturer samt med annan kompetens, ta sig an frågeställningar, finna kreativa lösningar samt att presentera dessa för en högkompetent publik och jury. Detta är så nära ett internationellt professionellt arbete man kan komma. På köpet, vid sidan om en enorm erfarenhet och unik kunskap, får studenterna ett internationellt nätverk och nya vänner.

Vi fick också höra att två grupper hade gästat Göteborg på motsvarande sätt. Det hade varit intressant att ta del av dessa gruppers intryck av våran stad.

Slutord

Christina Lööf, vd för Göteborgs Byggmästareförening hade inlett seminariet med att berätta om hur energigivande hon tycker att det är när hon möter unga kunskapshungriga studenter.

Bengt Christensson, vd för Centrum för Manegement i Byggsektorn tycks inte ha någon avvikande åsikt i den frågan, tvärt om. Han tipsade/vädjade till de närvarande företagsrepresentanterna att fundera på hur de kunde engagera sig i kommande IREC-tävlingar samt kanske även tipsa andra fastighetsbolag. Ett stöd kan ske på olika sätt, inte minst genom sponsorskap och Bengt välkomnar alla att kontakta honom för ytterligare information.

Text och bild: Lars O. Carlsson

Transparency Internationals definition av korruption handlar om när offentlig makt missbrukas för privat vinning, men korruptionen är mer utbredd än så. Alla känner säkerligen till någon, självfallet på förhållandevis långt avstånd, som gärna stoppar fingrar i kakburken eller som tycks ha blivit fartblind när det gäller etik och moral?

Ingenjören Lars Björklund, med genuin erfarenhet från bland annat Skanska, såväl internationellt som nationellt, har verkligen fördjupat sig i ämnet korruption. Det började riktigt på allvar när Skanskas VD, Johan Karlström, bad Lars att inom bolaget ansvara för frågor kring etik. Ju mer han studerade ämnet, ju mer fascinerad och nyfiken blev han. Till slut bestämde han sig för att starta egen konsultverksamhet och helt ägna sig åt att bistå företag och organisationer i ett nödvändigt förändringsarbete – att stoppa korruptionen.

Han har funderat, observerat, analyserat samt även intervjuat andra chefer om fenomenet korruption. Hans tankar, och kanske framför allt hans rekommendationer om hur vi kan stoppa korruption, finns sedan i fjol samlade i boken "Att vilja göra rätt – 9 steg för ledare att stoppa korruption". Den gavs ut av Sanoma Utbildning, en koncern inom media och läromedel, med ett stort antal medarbetare runt om i Europa.

Vid frukostseminariet gav Lars Björklund en mängd intressanta exempel på korruption – i stort som smått.

Han angav också flera tydliga skäl till varför korruption är helt förödande – det förhindrar en positiv samhällsutveckling samt omöjliggör såväl tillit som förtroende, när och där vi samtidigt vet att korruption existerar.

Lars har delat upp korruption i fyra delvis skilda arter;

• Storskalig korruption, där exempelvis OS-delegater erbjuds ekonomisk ersättning för att rösta på "rätt" stad inför ett framtida OS.
• Småskalig korruption, där exempelvis en inköpare eller någon i inköpande ställning, utifrån sin roll, får julklappar eller liknande gåvor.
• Vänskapskorruption, handlar om tjänster och gentjänster med exempelvis kommunens eller företagets ekonomi.
• Maktkorruption, handlar om när en människa utifrån sin position kan styra och ställa för egen personlig vinning.

Just den personliga vinningen, direkt eller indirekt, är all korruptions syfte, vilket Lars formulerat på följande sätt:

"Utnyttjande av betrodd makt för egen vinning"

Förändringsarbete

Beträffande kampen mot korruption beskrev Lars hur han sett paralleller med arbetsmiljö- och miljöarbetet inom näringslivet. Det börjar med att några organisationer tyckte att de borde förändra sig och kanske såg hela förändringen som ett delvis "måste-arbete".

Nu är det allt fler som verkligen vill – ty vilja är helt nödvändigt. Visst är det bra med både visioner och struktur/regler, men man måste förändra själva kulturen – först då blir det verklig förändring och skall man lyckas förändra kulturen måste chefen/ledaren gå i förtruppen och påvisa ett ärligt och uppriktigt engagemang för frågan – både i ord och i handling.

Det var väldigt glädjande att under seminariet notera det stora engagemang som ämnet väckte, vilket bidrog till både frågor och diskussioner. Det känns som om många organisationer börjar ta dessa frågor allt mer på allvar och att de därmed inser att korruptionen även finns i Sverige. Ja, kanske till och med i Göteborg …

Nio steg för att stoppa korruption

Här följer Lars 9-punktsprogram som självfallet belyses betydligt mer utförligt i hans bok:

1. Genuin vilja
2. Kalibrera kompassen
3. Tydlighet, tydlighet, tydlighet
4. Döda myterna
5. Ändra grundinställningarna
6. Undvik fasta gränser
7. Agera på övertramp
8. Belöna och motivera
9. Håll grytan kokande

Slutord

Det vore kanske frestande att önska Lars Björklund lycka till i hans arbete att stoppa korruptionen – men troligen vore det ännu bättre om vi andra också hoppar på och aktiverar oss i detta förändringsarbete …

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

November är inte min favoritmånad. Den känns lång, mörk och dyster. Men, när vi väl passerat första advent känns plötsligt allt så mycket lättare igen. Det är så härligt att se alla adventsljusstakar och all stämningsfull julbelysning. Det livar upp nu när det är som mörkast.

Att träffa unga och engagerade studenter livar också upp. Kvällen den 29 november hade Byggmästareföreningen och Sveriges Byggindustrier sitt årliga studentmingel. Det var stort intresse både från studenter och medlemsföretag att mingla och knyta nya kontakter. Byggarnas Hus fylldes med aktiviteter, mat och prat, precis som det ska vara! Du kan läsa mer om detta på hemsidan.

De ungdomar som närmar sig examen kommer ut till ett väldigt gynnsamt konjunkturläge. Alla aktörer i samhällsbyggnadssektorn söker personal. Det gäller exempelvis kommuner, konsulter och byggföretag som alla vill locka till sig framtidens talanger. Det märktes tydligt på Chalmers arbetsmarknadsmässa VARM som slog rekord i antalet utställande företag. Byggmästareföreningen var självfallet på plats och sponsrade bland annat studentloungen. Där kunde vi marknadsföra vårt stipendium Byggmästaren som premierar bra examensarbeten.

Att få tätare kontakt med företag är något som efterfrågas av universitet och högskola. Jag hör ofta från våra medlemsföretag att praktik på byggarbetsplats är en ovärderlig erfarenhet. Tyvärr är det dock svårt att få ett sommarjobb på ett bygge utan rätt kontakter. Via CMB:s utbildningsutskott sker olika initiativ för att ge studenterna inblick i arbetslivets villkor samt ökad förståelse för vad som är viktigt inom företagen. Det kan exempelvis handla om mentorsprogram och initiativet ”Skugga en projektledare”. Initiativen är också ett sätt att ge utländska studenter ett nätverk och kan därmed bidra till att de förhoppningsvis stannar i Göteborg efter avslutad utbildning. För vi behöver alla goda och tillgängliga krafter som finns om vi ska klara av att genomföra alla de byggprojekt som planeras inom vår region.

Det är inte bara i vår region som det går för högtryck. I september besökte en grupp från GBF bo- och samhällsexpo Vallastaden i Linköping. Det var ett lyckat studiebesök och förutom en presentation av tankar och arbetssätt vid planering av den nya stadsdelen fanns gott om tid att vandra runt och titta på de olika husen. Gruppen övernattade i Norrköping som liksom Göteborg ska utveckla sitt hamnområde med en mängd nya bostäder. På hemvägen fick vi möjlighet att besöka Strandängen i Jönköping där en helt ny stadsdel växer fram.

Nu är det inte många dagar fram till julafton och jag vill önska er alla en avkopplande och fröjdefull helg. Från mitt perspektiv har 2017 varit ett mycket bra och givande år och jag ser fram emot 2018 då vår förening firar 125-årsjubileum! Mer om detta kommer på hemsidan, håll utkik efter det.

Och redan den 21 december är det vintersolståndet, då vänder det – på riktigt – och blir ljusare igen!

God Jul och Gott Nytt År

Christina

Det är säkerligen numera inte många som minns den gamla filmklassikern ”Tom, Dick and Harry”. I Sverige översattes filmtiteln till ”Om tycke uppstår”, vilket också är en utmärkt rubrik på höstens välbesökta mingelkväll.

Onsdagen den 29 november 2017 vallfärdade ett stort antal studenter från bland annat Chalmers, Hermods, Högskolan i Borås samt YRGO till Byggarnas Hus på Ekmansgatan 1 i Glöteborg. Det var framtida byggare, med en efterlängtad examen inom de närmaste åren, som nu tog tillfället i akt att möta representanter från lokala och regionala byggföretag. Det blev på flera sätt en matnyttig afton, ty förutom information, frågestund samt en välsmakande buffé, bjöds också goda möjligheter till mingel och kontaktskapande samtal. Det var också här som tanken kring filmen ”Om tycke uppstår” uppstod.

Filmen ”Om tycke uppstår”, producerad 1941, handlar om telefonreceptionisten Janie, spelad av legendariska amerikanska skådespelerskan och danserskan Ginger Rogers. Hon blir i filmen uppvaktad av den präktige Tom, den rike Dick och den okonventionelle Harry. Hon fantiserar om hur hennes liv skulle se ut i de tre olika förhållandena och kanske kände sig de deltagande studenterna på samma sätt – dels under kvällen, men också när sömnen slagit till där på huvudkudden. Då såg de, i drömmen, sig själva hur de slog ner pelare i Göteborgsleran, hur de lämnade över nycklar till en överlycklig bostadsköpare eller hur de på egen hand tog på sig att digitalisera det gamla byggföretaget. Vilket av de närvarande byggföretagen som skulle symbolisera Tom, Dick eller Harry avgörs självfallet i betraktarens öga …

Upplägget var, precis som tidigare, fyra informationsstationer samt en övergripande inlärningstävling med en utslagsfråga – som också kom till användning.

Hus och bostad

Stephan Woodbridge och Catharina Melin, Veidekke, lyckönskade studenterna till ett fantastiskt yrkesval. Byggandet i Göteborg är på högtryck och kommer så att vara ytterligare ett antal år. Göteborg kommer växa med 1/3-del till 2035 och 150 000 nya göteborgare skall ha både bostäder och arbetsplatser. Stephan och Catharina beskrev bland annat hur Veidekke ser på vikten av HMS (Hälsa, arbetsMiljö och Säkerhet) på byggarbetsplatserna. De har menade att HMS betydelse skall likställas med företagets ekonomiska mål. De har bland annat en obligatorisk säkerhetsutbildning.

Anläggning och infrastruktur

Helena Tellberg, Peab, och Rikard Hagen, Svevia, berättade varför anläggningsprojekt är särskilt intressanta. Det handlar om ”marken och nedåt” och där finns både överraskningar och stora utmaningar. Helena har varit med sedan mitten på 1990-talet, medan Rikard är relativt ny i sin roll – vilket innebär att de kunde dela med sig sina erfarenheter utifrån skiftande perspektiv. De menade att det finns ett stort värde i att prova på många olika roller och uppdrag. Det ger en unik erfarenhet. Detta beskrevs i uttrycket: ”Ta trappan och inte hissen”.

Marknad och Arbetsmiljö

Andreas Brendinger och Lars-Erik Jonason, båda från BI (Sveriges Byggindustrier), beskrev byggandets organisation samt hur det fungerar kring exempelvis kollektivavtal. Marknaden är på stark tillväxt; 12 procent under 2017 och bedömningen för nästa år är 4 procent – det är bostäder som inte har samma ökningstakt nästa år – men anläggningssidan är het. Andreas uttryckte detta i orden: Ni har att göra och ni behövs. Lars-Erik pratade kring Arbetsmiljö & Säkerhet och lyfte vikten av att noga läsa delegeringsdokumentet, exempelvis i ansvar och vem som gör vad – saknas något så återkoppla och efterfråga ett förtydligande.

Ledarskap och utveckling

Mattias Samuelsson och Rebecca Eliasson, båda från Tommy Byggare, pratade om vikten av ett gott ledarskap, tryggheten med en tillgänglig chef samt en genuin och tydlig företagsanda. Mattias hade lång erfarenhet, insamlad från olika organisationer, medan Rebecca var relativt ny i sin roll som arbetsledare. Hon hade från början nog tänkt sig en annan roll i processen, men trivdes nu utmärkt just som arbetsledare. Hon hade ett bra tips att skicka med de kommande byggarna: När man är ny i sin roll skall man inte vara rädd för att be om hjälp. Ingen kan begära att du skall kunna allt från dag 1. Klokt!.

Ett första pris, men flera vinnare

Varje informationsstation avslutades med tre kontrollfrågor. Imponerande nog var det flera studenter som hade alla tolv rätt, men då var det tur att det fanns en utslagsfråga. Åtminstone var det tur för Johannes Pettersson, ty han vann första pris – en avancerad borrmaskin. Men den gode Johannes tycks vara en turgubbe, ty han vann, enligt uppgift, på VARM-dagarna för några veckor sedan en annan borrmaskin – så nu kan han starta en egen maskinuthyrningsverksamhet.

Borrmaskinsvinnare i all ära – men störst lycka torde de studenter och företagsrepresentanter vara som lyckades i mingelarbetet så att ”tycke uppstod” oavsett om det gällde examensarbete, praktik eller kommande anställning.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz