Onsdagen den 22 maj gavs det möjlighet för Göteborgs Byggmästareförenings mest äventyrliga medlemmar att beträda en ny landremsa av Göteborg.

Utan att på något sätt häda mänsklighetens och jordens skapare så kändes det vid detta studiebesök som om Per Aarsleff A/S återbrukat lite av den ingenjörskonst som profeten Moses eventuellt nyttjade då han delade Röda havet för att tillsammans med det judiska folket fotvandra ut ur Egypten.

Enligt Andra Moseboken höll Moses upp sin stav, och Gud delade sedan upp havet och gjorde botten fri från vatten nära nog med samma slutresultat som när Aarsleff pålar till fast berg och slår ner spont i leran så att Göta älv öppnar sig.

Aarsleff slog ner en spont och gud delade sedan upp älven – ja riktigt så enkelt var det kanske inte, men låt oss ta det lite mer från början. Men egentligen startade det hela med den svenska varvskrisen. Efter det att Götaverkens, Lindholmens och Eriksbergs varvsverksamheter uppförts så fanns det gott om lediga markytor på den norra Älvstranden.

Först skapades Eriksbergs Förvaltnings AB som senare blev Norra Älvstranden Utvecklings AB som sedan blev Älvstranden Utveckling AB, vars uppdrag var att projektutveckla dessa gamla industri- och handelsytor. Först handlade det om att förnya och modernisera Eriksbergsområdet, sedan även de andra varvstomterna på Norra Älvstranden. Därefter sammanställdes planer även för Södra Älvstranden som bland annat omfattade Skeppsbron samt marken mellan Skeppsbron och Stenaterminalen. Den senare ytan kom att benämnas Masthuggskajen, och är nu en del av Vision Älvstaden.

På halvön ska det senare byggas bostäder, kontor och verksamhetslokaler. Halvön kommer betyda mycket för det kajstråk som kommer att förbinda Masthuggskajen med Skeppsbron och de centrala delarna av staden. Halvön möjliggör också ett sammanhängande kajstråk längs älven med koppling mellan Skeppsbron och Masthugget, men också en förstärkt känsla av närhet mellan älven och Järntorget samt Linnéområdet.

Hela Masthuggskajen planeras stå klar 2030, men innan dess ska mycket hända. Det är många aktörer som ska samverka i färdigställandet, inte minst många entreprenörer och fastighetsägare.

På den nya halvön som just nu färdigställs av entreprenören Per Aarsleff A/S på uppdrag av byggherren Älvstranden Utveckling kommer flera fastigheter att byggas, där grundläggningsarbetena görs från pråmar. Man anlägger också 8–10 meter höga L-stöd, tillverkade i Polen. De är säkerhetskonstruktioner som fungerar som en typ av påseglingsskydd för handelstrafiken som trafikerar precis utanför. På dessa läggs en stålbalk, med stort krav på precision.

Skapandet av halvön är en väldigt komplex och precis entreprenad. Till projektet vid Masthuggskajen har man knutit sju duktiga mättekniker, varav fyra har ständig koll på rörelser i konstruktion och älv.

Skapandet av dessa nya kvarter beräknades från början att kosta 1,35 miljarder kronor. Den tekniska livslängden som utlovas är 100 år.

Två kontorsfastigheter åt Handelshuset Elof Hansson – Global Business Gate kommer att uppföras på halvön. I ett av Elof Hanssons hus kommer det finnas parkeringsplatser. Stena Fastigheter ska bygga ett kvarter med hyresrätter själva och, i samarbete med Riksbyggen, uppföra ett annat kvarter längre bort, där Stena står för hyresrätterna och Riksbyggen för bostadsrätterna.

Det är spännande att nu på plats få möjlighet att ta del av detta intressanta och unika byggprojekt. Stort tack till produktionschef John Gunnarsson för all intressant information och en spännande guidning, men också för välsmakande och energigivande smörgåsar. Här stod vi nu en bit ut i älven utan att bli blöta om fötterna.

En personlig reflektion kan vara på sin plats:

Älven var viktig för Sverige och därför grundades Göteborg. Älvstränderna är viktiga för Göteborg och därför förenar vi Norra och Södra Älvstranden – det vill säga Hisingen med Göteborgs centrala delar.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Allt fler och fler människor intresserar sig, ja till och med kanske oroar sig, för världens biologiska mångfald.

Situationen är på många sätt akut då fler arter än någonsin hotas av utrotning och många ekosystem förändras i en allt snabbare takt. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden och grunden för människans välfärd och existens. Naturen ger oss mat, frisk luft, rent dricksvatten och våra samhällen står bättre emot globala förändringar, hälsohot och katastrofer. 

Byggbranschen har en stor inverkan på miljön, vilket får som konsekvens att branschen har ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Men branschen har också en unik möjlighet att göra skillnad.

Torsdagen den 22 maj 2025 bjöd Byggföretagen i väst och Göteborgs Byggmästareförening in till ett inspirerande frukostseminarium om biologisk mångfald. Datumet var valt med omsorg. Den 22 maj är nämligen dagen för biologisk mångfald. Dagen instiftades i december 1993 av FN och datumet fastställdes först år 2000 till just den 22 maj. Med instiftandet av denna dag ville FN påminna om den biologiska mångfaldens betydelse för allt liv på jorden. Vem vet – den dag då alla ekosystem åter är i balans och inga arter längre är hotade kanske den 22 maj blir en allmän flaggdag, men riktigt där är vi inte ännu – det lär dröja.

Frukostmötet var inte bara ett inspirationsmöte utan också en fin form av ERFA-möte med generös beskrivning och presentation av flera goda exempel. Det var inte bara kunniga föredragshållare. Genom att lyssna på de frågor och diskussioner som uppstod under frukosten så förstod man snabbt att det var en stor samlad kompetens som förenats i Byggmästarnas matsal denna morgon.

Först på scen var Agnes Sandström, konsult hos Ecogain, med en bakgrund som landskapsarkitekt.

Agnes Sandström pratade om variation mellan system, arter och genetik. Bland problem och hot kan nämnas bland annat överutnyttjade resurser, klimathoten, föroreningar samt invasiva arter. Det sistnämnda handlar om främmande arter som, när de introducerats till en ny miljö, sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. Dessa arter kan konkurrera ut inhemska arter, sprida sjukdomar eller förändra ekosystemet på ett oönskat sätt.

Agnes Sandström rekommenderade bland annat en studie av Fastighetsägarnas guide – en guide som tagits fram i samarbete med just Ecogain. Guiden erbjuder en introduktion till fastighetsägarens beroenden, påverkan, risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald. Detta är den första delen i ett större arbete som även kommer att omfatta praktisk vägledning om hur fastighetsägare kan sätta mål, följa upp dem och implementera åtgärder för att främja biologisk mångfald.

Med guiden vill man ge en överblick över hur branschen påverkar och är beroende av naturens tjänster, samt erbjuda konkreta tips och verktyg för att agera på ett hållbart sätt, för att gynna den biologiska mångfalden samt för att främja ekosystemtjänster. I detta arbete är det viktigt att sätta mätbara mål och att de kopplas till strategin.

Hon påpekade vikten av att komma i gång – att starta upp arbetet, därefter planera, agera och följa upp – det handlar om att skapa en hållbar framtid.

Här finns mer information för den som vill veta mer om Ecogain.

Därefter var det dags att visa några goda exempel på projekt i rätt riktning.

Johan Hedve, affärsutvecklare på Skanska Fastigheter, redogjorde bland annat för projektet Greenhouse – en maximalt grön anläggning för framtiden. Detta är ett projekt i samarbete med Greenfood, en av Europas ledande aktörer inom hälsosam mat och som har funnits länge i Helsingborg. Tidigare var Greenfoods verksamhet utspridd på sju olika fastigheter med transporter fram och tillbaka. I den nya anläggningen i Långeberga söder om Helsingborg finns hela kedjan under samma tak – från inköp, produktutveckling och förädling till produktion, lager och distribution.

I Greenhouse finns Sveriges modernaste bananmognadsanläggning. I tolv bananrum, som är nio meter höga, mognar 33 000 lådor bananer varje vecka.

Tankar kring gröna lösningar spirar inte bara inne i den stora anläggningen, utan i synnerhet också utanför själva fastigheten. Planteringarna med växter var planerad till fem olika arter, det blev i stället femtio – alla utvalda för att gynna den biologiska mångfalden i området. Det tycktes som om planteringsytan ”Brynet” var en av Johan Hedves personliga favoriter. Totalt handlar det bland annat om att återskapa förlorade landskap.

Greenhouse-projektet har tilldelats utmärkelsen ”Årets Logistiketablering 2023”.

Här finns mer information för den som vill veta mer om Greenhouse.

Därefter var det NCC:s tur att berätta om sina satsningar inom området. De representerades av hållbarhetscontroller Ulrika Franzén samt projektchef Åsa Vernersson.

Ulrika Franzén redogjorde för hur NCC ser på biologisk mångfald samt hur det är möjligt att sänka sin klimatpåverkan med respekt för naturen.

Hon menar att man använder mark, naturresurser och energi. Man omvandlar material och energi till byggnader och andra konstruktioner. Man skapar möjligheter för människor att leva och verka i den bebyggda miljön. Man vill öka kundvärdet samtidigt som man önskar minska klimatpåverkan. I alla dessa steg har vi möjlighet att förbättra vår negativa inverkan och öka vår positiva påverkan.

Åsa Vernersson presenterade NCC:s spännande projekt Park Central som byggs ovanför Västlänken och som ingår som en del av den nya Centralstaden i Göteborg, nära den gamla Bergslagsbanans stationshus. Det är Krook & Tjäder som är arkitekter för projektet.

Byggnadens gestaltning utgörs av en stram och skandinavisk design som skapar en spännande karaktär präglad av tegel, trä och glas.

Byggnadens femte fasad – taket – får en framskjuten roll i projektet. Här speglas parken bredvid och skapar en attraktiv yta för hyresgästerna. Grönska året om skapar mervärde även för den omgivande bebyggelsen i stadsdelen då den blir väl synlig ovanifrån. Park Central väntas stå klart 2026.

Här finns mer information för den som vill veta med om Park Central.

Göteborgs Byggmästareförenings vd Gabriella Lörnbo avslutade dagens frukost med att bjuda in alla de närvarande till ett nytt frukostseminarium fredagen den 22 maj 2026. Även om inget ännu är beslutat så är det väl inte helt omöjligt att även den frukosten, på just FN:s speciella temadag, kommer gå i tecknet biologisk mångfald.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz