Onsdagen den 10 maj 2023 fick Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar möjlighet att bekanta sig lite mer med robotar och framtidens byggteknik.

Syftet med seminariet var att ge deltagarna en djupare förståelse kring robotteknikens möjligheter, men också dess hinder. Frukosten skulle dessutom stimulera deltagarna att identifiera processer inom det egna bolaget som skulle kunna förbättras med hjälp av robotar.

Frukostdeltagarna, som faktiskt själva tuggade sina smörgåsar, fick lära sig lite basics, exempelvis att en robot är en programmerbar maskin som på ett mer eller mindre intelligent sätt kan utföra uppgifter.

Det mest optimala är när robotar kan ersätta människor vid farliga och tråkiga arbetsmoment. Roliga arbetsuppgifter vill man ju gärna ha kvar och helst inte dela med sig av till robotar.

Robotar nyttjas inte bara i byggprocessen utan har också kunnat underlätta arbetet för byggnadsinspektionen, vilket sparat både tid och pengar.

Det finns många goda exempel på användbara inspektionsverktyg, exempelvis laseravståndsmätare, infraröd termometer, ljudnivåmätare, infraröd kamera, beröringsfri spänningsmätare samt annan utrustning som 3d-skanner och så vidare.

Philip Justinus Berlin, grundare av Northsence, delade med sig av olika exempel på redan existerande robottyper inom byggprocessen, exempelvis drönare med kamera, fyrbenta Quadruped, stabila Cobot samt lite mer märkliga Humaniod som på ett nästa omänskligt sätt ska efterlikna en människa.

Frukostdeltagarna fick också delta i en workshop vars syfte var att fundera ut nya användningsområden för robotar i byggprocessen. Bland kreativa och önskvärda robotar kan nämnas en robot för våt- och torrdammsugning samt en robot som kan avlasta pålningsarbetet.

Dessa robotar är säkert snart en verklighet och kommer finnas med på varje nytänkande byggares julklappslista. Efter seminariet är det inte utan man funderar på var dessa maskiner hamnar i RUT- och ROT-debatten.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Ett gammalt klassiskt järnvägshotell i Småland har nu, enligt bästa tänkbara återbruksmodell, bidragit till nyproducerade bostadsrätter i både Nässjö och Göteborg. Det var tisdagen den 25 april 2023 som Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar fick möjlighet till ett exklusivt hem- och studiebesök i ett av stadens nyaste och kanske tillika ett av de mest exklusiva bostadshusen.

Värd för besöket var bygg- och bostadsutvecklingsföretaget Hökerum Bygg AB från Ulricehamn. Det var just Hökerum som 2021 rev det anrika Cityhotellet, ett stenkast från järnvägsstation i Nässjö. Där det gamla hotellet, från 1928, en gång låg uppfördes 36 moderna bostadsrätter i varierande storlekar och planlösningar, med stora och rymliga balkonger.

Men rivningen av det gamla järnvägshotellet bidrog också till ytterligare ett vackert hus – Villa Lorensberg med åtta exklusiva lägenheter. Huset uppförs vid Lennart Torstenssongatan 9 i en av de mest fashionabla delarna av Göteborg. Saken är nämligen den att delar av fasaden uppförts med återvunnet rött, rengjort och nära hundraårigt tegel från den forna Nässjöbyggnaden. Lorensbergsfasaden innehåller också ett större parti med kopparfärgad aluminium.

Det är inte så ofta som det uppförs nya bostadshus i Lorensbergs villastad. En av de senaste nya byggnaderna i området var huset vid Ekmansgatan 5, där Arkitektbyrån Inobi Arkitekter svarade för ritningarna. Troligen var det just av den anledningen som Hökerum Bygg AB fick upp ögonen för Fredrik Rosenhall & Co. Valet av arkitekter till Villa Lorensberg lär de aldrig ha ångrat.

Vid studiebesöket svarade Fredrik Ståhl samt Carl Gabrielsson, ägare respektive affärsområdeschef vid Hökerum Bygg AB, för den spännande guidningen. Dessa byggherrars berättelser kompletterades på ett intresseväckande sätt av Anna Nyborg från Inobi Arkitekter, som har ritat inredningen. Hon presenterade Villa Lorensbergs inredningskoncept ”symfoni”, som sattes på pränt redan i november 2021:

En symfoni är en välkomponerad kombination där alla delar samspelar i ton och takt med varandra och tillsammans bildar en svårslagen helhet. Inspiration hämtas från Götaplatsens anrika konst, musik och kulturliv och lågmält storslagna tillika finstämda arkitektur. Materialvalen är få, men rätt komponerade. En skir dimma ligger närvarande. Formspråket från instrumentsnickeri, strängar, det nordiska ljuset blir en melodi där runda former, tunna linjer, ljusgenomsläpp och vertikalitet ger elegans. Från stadens brus landar man i ett lugn i Villa Lorensberg.

Hela konceptet sammanfattas i värdeorden sinnlighet, välkomponerat, nära, nordiskt ljus samt intuitivt.

När man läser en sådan välformulerad vision förstår man varför det sägs att arkitekten gestaltar drömmar medan entreprenören förverkligar dessa.

Den mening ur konceptet som verkligen etsar sig fast under besöket är ”En skir dimma ligger närvarande”. Man upplever en lugn, dämpad ton i rummen när man rör sig i våningen, vilket skapas bland annat genom det grå stengolvet, kalkstensskivorna i köket och de stilfulla glasdörrarna med linjeglas. De tandhuggna kalkstensskivorna från Kinnekulle i köket är en skönhetsupplevelse som svarar för sinnligheten. Även den vattenburna golvvärmen kan bidra till sinnligheten, det handlar om fjärrvärme. Gott med varme fötter …

Redan då man är på väg mot fastigheten förstår man att det handlar om ett prestigefullt projekt på en av stadens finaste adresser. Den känslan finns kvar även när man passerat ytterdörren och kommit in i huset och den avrundade entrén och förstärks när man tittar ut genom de generösa fönstren för att betrakta grannfastigheter och omgivning – här bjuds lugn, lyx och elegans.

Även om arkitektens konceptbeskrivning talar om att materialvalen är få så förstår man att besluten måste ha varit väldigt många för att skapa så mycket yteffektivitet som möjligt på tomten samt för att klara att hålla helheten i konceptet.

Byggrätten är på 798 kvadratmeter BTA och här bygger man åtta bostadsrätter – fyra stora och fyra mindre. Grannfastigheterna är alla unika med omsorgsfullt utformade detaljer. Tegel, puts och vackra fönsteromfattningar ger ett påkostat och gediget uttryck – och Villa Lorensberg smälter väl in i denna omgivning med sina materialval, såväl exteriört som interiört.

Tomten lär vara den dyraste tomt som staden sålt och tar man sedan med materialvalen så förstår man att prisbilden för lägenheterna kanske inte passar var mans plånbok.

De mindre lägenheterna omfattar cirka 30-35 kvadratmeter och betingar ett utgångspris på 4-5 miljoner samt en månadsavgift runt 1 500 kronor.

Beträffande de fyra större lägenheterna är tre av dessa 142 kvm och betingar ett pris kring 20-22 miljoner kronor och en månadsavgift på 4 000 till 5 000 kronor. Hälften av lägenheterna är sålda – två stora och två mindre – inflyttning sker i juni 2023.

Det var en intressant och lite lyxig upplevelse att bara få gästa detta vackra hus med sina nordiska, lugna och välbalanserade lägenheter.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Onsdagen den 19 april 2023 var det årsbesiktning i Byggarnas Hus. Det var examensdags för Byggmästarföreningens styrelse. Vad skulle revisorerna säga? Skulle styrelsen beviljas ansvarsfrihet? Detta var några av frågeställningarna inför Göteborgs Byggmästareförenings årsstämma 2023.

Det var föreningens sympatiske ordförande Stephan Woodbridge som med tydlig röst och säker stämma hälsade de närvarande medlemmarna varmt välkomna till den välbesökta årsstämman samt de kommande genomgångarna av Byggmästareföreningens respektive Hjälpkassans årsredovisningar.

Stephan Woodbridge valdes att leda stämman samtidigt som Gabriella Lörnbo fick förtroendet att sätta på pränt kring vad som på mötet hänt (protokollet kommer senare att publiceras på föreningens hemsida).

År 1922 lanserades i USA Reader’s Digest, vars grundidé var att spara tid åt de amerikanska soldaterna, men även andra amerikaner, genom att samla utvalda artiklar, ofta förkortade, i en enda tidskrift. Våren 1943 utkom en svensk motsvarighet under namnet Det Bästa. Vi kommer här och nu bjuda hemsidans läsare motsvarande förkortade variant när det gäller referatet från årsstämman.

Fjolåret bjöd på ett stort antal medlemsaktiviteter, antalet medlemmar var ganska stabilt och tillgångarna förvaltades på bästa möjliga sätt, vilket kan illustreras med att aktieinnehavet gav en imponerande avkastning.

VD Gabriella Lörnbo bjöd på ett muntligt koncentrat av årsredovisningarna och flera av medlemmarna nickade igenkännande och nöjt av presentationen. Ingen nickade till av någon annan anledning under dragningen.

Därefter var det revisor Bengt Kroons tur att stå i centrum om än bara för en liten stund. Att det inte blev så lång tid berodde på att Bengt själv valde att, som traditionen numera bjuder, endast att läsa upp några väl valda rader ur revisorernas berättelse – självfallet de mest vitala delarna. Han och hans revisorskamrater rekommenderade dessutom årsstämman att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen, vilket också blev fallet. Kanske var det bara författaren till dessa rader som såg hur styrelsens ordförande tycktes tappa några stora fiktiva tyngder från axlarna. Detta gällde kanske hela styrelsen eller så handlade det bara om en ren inbillning.

Stämman valde dessutom också att fastställa resultat- och balansräkning.

Därefter var det dags för stämmans alla personval. Valberedningens ordförande Mats Johansson och hans kamrater hade även detta år lyckats formera ett starkt och troligtvis vinnande byggarteam, enligt följande: Stephan Woodbridge (omval ordförande), Sharoz Shaba (nyval ledamot, två år, tidigare suppleant) Ann Svensson (nyval ledamot, två år, tidigare suppleant), Maria Abbestam (nyval suppleant på två år) samt Mikael Snider (nyval suppleant på två år).

Förutom skaran ovan fanns de styrelsemedlemmar som valdes redan vid fjolårets årsstämma, nämligen Jonas Steen (vice ordförande), Peter Boström, Ingela Björndahl samt Lotta Cvach som ledamöter.

Paula Wirdheim och Glenn Svensson fick lämna styrelsen av åldersskäl. Ja, självfallet inte på grund av personernas ålder i prästbetyget, utan på grund av regeln om max sex år i styrelsen, vilket Paula och Glenn nu uppnått. De kommer att få sina avtackningsblommor vid ett senare tillfälle, eftersom de inte var närvarande vid stämman.

När det gällde revisorer var det omval på Bengt Kroon och Carina Edblad samt nyval av Martin Ekström. När det gällde revisorsuppleanter gällde omval av Åsa Örnfelt på ett år samt nyval av Christina Lööf på ett år.

Hela valnämnden omvaldes och Mats Johansson fick välförtjänt ett förlängt förtroende som sammankallande.

Precis som vid tidigare årsstämmor beslutades att inga arvoden utgår till styrelsens ledamöter. Även frågan om medlemsavgiftens storlek följde ovan nyttjade mönster – oförändrat.

På övriga frågor nämndes att den murskylt som Christer Wannheden efterfrågade i fjol, numera är på plats.

I samband med att ordförande avslutade mötet passade han också på att tacka medlemmarna för deras engagemang. Medlemmar är förutsättning för föreningen fortlevnad. Han kunde också ha uttryckt det som: Medlemmarnas kärlek, styrelsens belöning.

Därefter följde en kort vätskepaus innan det var dags för stipendieregn. Först presenterades den sittande samlade kompetensen i form av stipendiekommittén som läst alla dessa fantastiska examensarbeten. Dessa var från början 14 stycken, varav de flesta på engelska.

Samtliga stipendiaterna fick motta diplom, blommor samt 25 000 kronor för varje utvalt examensarbete samt en mängd kraftfulla applåder samt uppskattande jubel. Därefter avvek stipendiater samt ordförande och vd för fotografering och historisk dokumentation, medan vi övriga långsamt och värdigt förflyttade oss mot den vackra matsalen.

Här presenterade krögaren och kocken Stefan Zeko, från Jungman Jansson, kvällens måltid inklusive dryck på ett konstnärligt och målande sätt. Den som eventuellt inte var hungrig innan blev det definitivt under beskrivningen av den vita sparrisen med löjromshollandaise, den tjocka torskryggen med timbal på ägg, räkor och Grebbestadsanjovis samt vaniljpannacotta med rabarberkompott. Till detta serverades väl utvalda drycker. Mums!

En av dessa drycker avnjöts vid den skål som Stephan Woodbridgde utbringade samtidigt som han hyllade F O Peterson för den smakfulla och hantverksmässiga upprustningen av Byggarnas Hus, Jungman Jansson för alla goda måltider genom åren samt lyckönskade stipendiaterna i deras framtida karriär. Kanske ser det lite tufft ut just nu, exempelvis när det gäller bostadsbyggande – men ge inte upp – detta är en fantastisk bransch med en mängd spännande uppdrag i framtiden.

Stipendiaten Elin Arvidsson svarade för väl avvägt tack för maten, där hon talade för både studenterna och alla oss övriga. Hon lyfte särskilt fram det unika sällskapet där framtid, nutid och kanske till och med dåtid möttes runt bordet och utbytte erfarenheter och kontakter.

När väl denna förtrollande afton började lida mot sig slut var vi ett nöjt gäng som gick ut genom grindarna vid Ekmansgatan och tittade upp mot stjärnorna och funderade på vilka utmaningar som väntade runt hörnet, ja inte just vid Viktor Rydbergsgatan, utan mer vad som var att vänta av framtiden och den blomstertid som nu förhoppningsvis kommer …

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Rickard Olausson

Uttrycket Ta i trä kanske inte härstammar från stenåldern, men det är ändå mycket gammalt, troligen från träåldern. Man uttalar först ramsan och tar sig därefter för huvudet eller annat lämpligt träföremål för att undvika olyckliga följder efter det att man kanske lite oskyldigt uttryckt förhoppningar eller uttalat blygsamt skrävel. Ibland kryddar man hela anrättningen med ett inledande peppar, peppar, men syftet är detsamma.

I stora London säger de kort och gott Knock on wood. Uttrycket med trä ger en symbolisk koppling till Kristi kors som man därmed söker skydd av. Vill någon i Lilla London känna full trygghet i att ha trä nära till hands kan vi lugnt rekommendera ett stillsamt flanerande i Universeums tillbyggnad i allmänhet och dess intressanta och mäktiga bro i synnerhet. En lång, bred bro, med högt till tak – inga fönster ut mot den vackra staden Göteborg – nej, trä vart än man vänder blicken.

När Göteborgs Byggmästareförening besöker tillbygget en regnig marsdag 2023 är det ännu några månader kvar till att hela härligheten ska stå klar – men bron luktade trä på ett förföriskt och genuint sätt – en stark och härlig upplevelse. I det då rådande vädret saknades inga fönster.

Hållbarhet och återbruk är välrenommerade nyckelord i våra dagar – något som är mycket centralt både i Universeums verksamhet och i dess fastighet. Därför har man valt samma arkitekt nu som då, nämligen Gert Wingårdh. Det var han som ritade Universeum som började byggas 1999 och som öppnades 2001 samt dessutom vann Träpriset 2004.

Studiebesöket inleddes med att Universeums vd, Carina Halvord, presenterade Universeums verksamhet och även framtida satsningar. När staden befinner sig i jubileumstider storsatsar Universeum i samverkan med stiftare och donatorer. Man bygger och utvecklar helt enkelt för framtiden.

Bland alla spännande projekt kan nämnas Ocean Science Lab där det handlar om kunskap och innovationskraft för hållbara hav samt en tvärvetenskaplig kunskapsupplevelse om marint liv och hållbar utveckling. En annan satsning är Miniverseum, med fokus på de yngsta i form av lek och lärande för framtiden. En annan spännande satsning med människan i fokus är Life science, där man vill bidra till hållbar hälsa – för människan och för vår planet.

Redan 1999 tilldelades Universeum statliga medel för att arbeta med folkbildning och lärande inom hållbar utveckling. Nu ökar man fokuset, via Agenda 2030, och utgår från globala målen i allt man gör, samtidigt som allt ska vila på en vetenskaplig grund.

Men det som stod i fokuset för GBF:s studiebesök var den stora och nu pågående om- och tillbyggnaden – ett avancerat bygge i trä, med mer plats för nya kunskapsupplevelser, en mer välkomnande foajé, en ny restaurang och fler hissar. Det sistnämnda har länge varit en trång sektor. De som fått förtroendet att utföra denna viktiga och spännande entreprenad, är Skeppsviken Bygg i Göteborg. Slutresultatet kommer att innebära att Universeum expanderar cirka 4 000 kvadratmeter – alltså ingen direkt liten och blygsam entreprenad.

När själva bygget skulle presenteras överlämnade Carina Halvord tryggt ordet till Skeppsvikens projektchef Robin Carlsson och entreprenadingenjör Adam Andersson som bjöd de närvarande på en högintressant rundvandring i nybygget. Att lyssna på deras presentation av utbyggnaden vid Universeum var som att studera spelpjäser i ett tärningsbaserat sällskapsspel. Eller vad sägs om namn som Lågdelen, Tornet, Högdelen och Bron.

Lågdelen var en två våningar hög tillbyggnad i sydvästläge, medan Tornet, via hissar, ska ta besökarna upp till Bron. I brons västra del finns ett konferensrum med en stor glasvägg mot Södra Vägen – detta var sista chansen till naturligt ljus via fönster innan vandringen i nyansernas bro.

Ett ständigt återkommande ord under vandringens gång var limträbalk – ja, som vi redan avslöjat var det rikligt med trä, en hel skog utan kvistar och grenar. Bron förde oss i nordlig riktning och avslutades med ett mörkmålat ljustillvänjningsrum inför besöket i den 360-graders visualiseringsdomen högst uppe i byggnaden. Även trapporna som leder oss dit målas svarta. Man kan därmed säga att bron förenar mörker och ljus eller nyanser av dessa färger.

Samtidigt som landets kultursidor debatterar om det är dags att skrota skrivreglerna kring de och dem är Universeum omutbara – det ska heta Dome, visualiseringsdomen. En unik upplevelse med 147 stolar samt tre handikapplatser. Domedagen är nära, den 14 juni 2023 invigs hela härligheten. Peppar, peppar, ta i trä.

Stort tack till Carina Halvord, Universeum, samt Robin Carlsson och Adam Andersson, Skeppsviken i Göteborg AB, för att ni tog emot oss. De flesta kommer säkerligen att återkomma efter invigningen för att i domen få uppleva spännande visualiserade resor i såväl rymd som i människokroppen.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Byggarnas Hus vid Ekmansgatan 1 i Johanneberg har under flera decennier varit en unik och uppskattad mötesplats för stadens samhällsbyggare. Här träffas exempelvis byggbranschens aktörer samt högskolornas forskare och studenter. Fastigheten är inte bara en uppskattad mötesplats utan även en daglig arbetsplats, permanent eller för tillfällig kortare hyra av mötesrum.

För att möta hyresgästers och besökares behov och önskemål på moderna och ändamålsenliga lokaler i allmänhet samt att skapa fler konferensrum i synnerhet har Byggarnas Hus nu genomgått en uppdatering och hyresgästanpassning. Det hela startade våren 2021 med insamling av önskemål och idéer via en enkät till, och samtal med, husets nuvarande hyresgäster.

Arkitekter bakom den invändiga förändringen har varit Krook & Tjäder och efter ett traditionellt anbudsförförande valdes F O Peterson till totalentreprenör. De har i sin tur anlitat underentreprenörer och konsulter med specialistkompetens. Det har tidigare snyggats upp på tomtens baksida och installerats nio laddstolpar.

En hel del möbler har bytts ut. De äldre möblerna har lämnats till åkerbruk, medan nya klassiska tidlösa designmöbler inhandlats. Det sista har kommit på plats under inledningen av 2023.

Några specialmöbler har tillkommit, som exempelvis det stora runda bordet i salongen samt den platsbyggda bokhyllan i biblioteket. Dessa har specialbyggts av F O Petersons Snickeriverkstad.

Ett pentry har skapats i nära avslutning till husets huvudentré, En reception har iordningställts i anslutning till utbildningslokalerna och så vidare.

Många duktiga och serviceinriktade hantverkare har starkt bidragit till det lyckade resultatet.

Bland dessa kan nämnas F O Petersons platschef Glenn Johansson samt Anders Lundin, vid samma bolag, som monterat köket, pentry samt postrummet.

Pelle Meijer & Anton Voksepp vid F O Petersons Snickeri har platsbyggt bokhyllan i biblioteket, uppdukningsytorna i salong samt i matsal.

Håkan Fridell och Joachim Zandhoff, vid F O Peterson, har flyttat möbler samt flyttat och monterat AV utrustning.

Ahmet Günaydin & Patrick Öhlund från Inhab Måleri har utfört det fina målningsarbetet som verkligen lyft de vackra rummen och därmed satt färg på huset invändigt.

Ett stort tack till alla inblandade för ett väl utfört arbete!

Text: Lars O. Carlsson
Bilder: Stefan Hollertz

Torsdagen den 2 mars 2023 fick Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar, med hjälp av Annika Krus, IK Västra Mölndal (IKVM), lära sig att Judo är allt annat än kast.

Judo är väl egentligen den bästa form av självförsvar, att man får lära sig hur man skall falla om man snubblar på en liten tuva eller gipsskiva. Det kanske till och med i framtiden blir en obligatorisk fråga vid en anställningsintervju – Kan du ramla snyggt och rätt? Svaret blir då: Ja, rätt snyggt och självfallet även skademinimerande.

Fall i vardag och på arbetsplats leder ofta till skador, sjukhusbesök och stora kostnader. Årligen faller cirka 270 000 personer och många tvingas uppsöka sjukhus. Runt 70 000 personer av dessa måste läggas in för sluten sjukhusvård – en siffra som faktiskt har fördubblats(!) på 16 år. Det är till och med så olyckligt att 1 600 personer årligen dör som ett resultat av just en fallolycka. Fallolyckorna blir också en typ av falluckor, ty de kostar årligen 25 miljarder kronor bara i olika sjukvårdskostnader.

För sju år sedan införde den dåvarande regeringen en 0-vision – ingen skulle behöva dö på jobbet.

För att minska såväl skador som kostnader påbörjade Svenskt Näringslivs försäkringsbolag AFA och Svenska Judoförbundet år 2018 ett unikt projekt Judo4Balance, där ett av de centrala målen är att integrera fallkompetensen i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att minska fall och fallskador. Deltagarna får bland annat, enligt en klassisk Judo-modell, lära sig rätt fallteknik. Man menar att rätt fallkompetens ger ökad trygghet. Man erbjuder exempelvis arbetsplatser att på sin adress eller hos närmaste judoklubb under ett antal träffar få möjlighet att träna in rätt fallteknik. Judo4Balance har även motsvarande falltekniksträningar för såväl unga som äldre. Bra för pensionär med bräckligt skelett och benskörhet.

Frågan är om man får skoja om något så allvarligt som olyckor, vi gör ett blygsamt försök:

En byggarbetsplats på vintern kan nära nog bli en skådeplats för en brittisk deckare, ty när kylan kommer och allt blir glatt ja, då kan det bli ett fall för Frost.

Nollvisioner på arbetsplatsen gäller självfallet även alkohol, men om så inte gällde kan noteras att spritpåverkade som ramlar inte skadar sig lika ofta, ty en berusad kropp faller mera avslappnat. Dock är fallteknikträning, balansträning och kroppsmedvetenhet betydligt bättre än alkoholintag. Det bör påpekas att en person som tränat fallteknik också minskar sin fallrädsla. Denna typ av träning är helt klart hjälp till självhjälp!

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz
Film: Judo4Balance

Torsdagen den 9 februari 2023 genomfördes ett högintressant studiebesök för Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar på en byggarbetsplats som i framtiden årligen kommer att locka hundra tusentals besökare. Vid studiebesöket gällde hjälm, varselväst och skyddsglasögon, men i framtiden räcker det med badbyxor, bikini och näsklämma.

Staden Göteborg grundades 1621 vid Göta Älvs mynning för att säkerställa landets försvar och handel. Båtar och andra flytetyg på älven och över haven var oslagbara kombinationer ur transportsynpunkt. Vattendrag förenade, medan berg och skogar avgränsade.

När Göteborg firade sina 300 första år anlades bland annat nöjesparken Liseberg och under åren 1936-1956 fanns i parkens nordvästra hörn ett trevligt sommarbad, ett utomhusbad, skapat av byggnadsingenjör Karl Isodor Schönander, son till byggmästaren C A Schönander. När nu ännu ett jubileum ska firas för staden och för Liseberg står åter igen vattnet i fokus som nu ska nyttjas för att ytterligare stärka Lisebergs attraktionskraft som turistmagnet.

I andra städer firas historiska festligheter och jubileum med champagne, medan vi i Göteborg tydligen väljer att fira med vatten. Här gäller alltså kallsup före Kal-sup. När Liseberg utsåg sina jubileumsprojekt, valde man att dels uppföra ett fantasifullt och spännande familjehotell, dels att skapa en stor och överraskande vattenvärld.

I skrivande stund är det ett intensivt byggande vid tomten där Saabs gamla växellådefabrik en gång var lokaliserad vid Lisebergs södra parkering, i gamla bryggeriet Lyckholms omedelbara närhet. I anslutning till dessa byggarbetsplatser huserar Rundqvist gamla klassiska boktryckeris vackra fastighet. Huset lär vara K-märkt och det var väl egentligen även den gamle boktryckaren Agne Rundqvist (1901-1996) som befann sig mitt i den svenska kultureliten. Han var kamrat med Nils Ferlin och Jan Fridegård, han startade konsttidskriften Paletten och hade då bland annat konstnären Ragnar Sandberg till sin hjälp. Han startade även den unika kulturtidskriften Quo Vadis samt layoutade och tryckte undertecknads första bok 1983.

Men nu åter till Lisebergs jubileumsprojekt och GBF:s studiebesök, där NCC:s projektchef, Karl-Magnus Hake, och NCC:s platschef, Torbjörn Hahn, svarade för ett utmärkt värdskap. Det är nämligen NCC som har dessa spännande bygguppdrag i form av samverkansentreprenader. De inledde med en muntlig dragning av det nya familjehotellet, Liseberg Grand Curiosa Hotel, som vi senare kunde betrakta från utsidan.

Detta är ett intressant bygge med snygga fasader och fasadmaterial. Hotellet har ritats av Wingårdh Arkitekter och kommer i färdigt skick erbjuda 457 familjerum, med minst fem bäddar i varje enhet. Det kommer att finnas både en stor restaurang samt en bistro på taket. I hela hotellet erbjuds mängder med fantasifulla upplevelse, bland annat med hjälp av tematisering. Hotellet öppnar i april 2023.

Under arbetet testade och utvecklade man sig fram med hjälp av provrum, badrumsmoduler och så vidare. Mycket av arbetet på såväl hotellet som i vattenparken handlade om platsgjuten betong, självfallet en våt dröm för alla badparkbyggare.

Vattenvärlden, benämnd Oceana, kommer likt hotellet få en helt unik tematisering, inspirerad av Göteborgs historia och det Ostindiska Kompaniet. Det utlovas en storslagen vattenupplevelse, med 14 attraktioner, varav fyra större, olik allt annat som finns på marknaden i Skandinavien idag. Med en badyta på nästan 6 000 kvadratmeter inomhus och 4 000 kvadratmeter utomhus kommer gästerna att kunna njuta av allt ifrån lugna inomhussandstränder till fartfyllda åk i norra Europas häftigaste vattenattraktioner.

Oceana planeras stå färdig våren 2024, och blir med sina förväntade 500 000 årliga gäster ett välbehövligt och välkommet tillskott för turistnäringen i Göteborg.

Bland alla speciallösningar och unika konstruktioner kan nämnas det stora taket över badet. Det är ett tak i mjukplast som köpts av ett japanskt företag som monteras och spänns på plats av italienska bergsklättrare.

Efter rundvandringen diskuterades om en eventuell reunion om några år i baddräkter, men det blev inget beslutat i frågan.

Text: Lars O. Carlsson
Bild: Julia Broman, Gabriella Lörnbo samt Lars O. Carlsson

Vi lever i en föränderlig värld och naturen gör sig numera påmind på ett relativt nytt och dramatiskt sätt. Förr kunde i och för sig blixten slå ner och resultera i ödesdigra bränder. Nu för tiden får vi regelbundet rapporter om städer och områden runt om i världen, inklusive Sverige, som drabbats av översvämningar. När dessa rader skrivs är översvämning en realitet i Värnamo.

Visst översvämmades Bäveån i Uddevalla då och då, vilket drabbade E6-an som på den tiden var dragen genom centrala Uddevalla och nog minns vi hur vattnet forsade in i källaren hos Räddningstjänst i Gårda. Många minns säkert även när Merkurhuset, vid Skeppsbron 5-6, fick påhälsning av Göta Älv och hur ironiskt det såg ut när Kanothusets reklamkanoter på husets fasad bara väntade på att få nyttjas.

Göteborg precis som många andra gamla städer, både nationellt och internationellt, är lokaliserade vid vatten eller vattendrag – på sin tid totalt överlägsna transportleder. Då fanns varken bil eller flyg.

Men detta med höjd vattennivå är inget som går över, så nu har Göteborg bestämt sig för att vara proaktiv och ta höjd för framtidens förväntade nivåer. Man vill helt enkelt klimatsäkra staden. En av stadens åtgärder för detta är de älvkantsskydd som uppförs vid Packhuskajen. Denna kaj behövde dessutom ett underhållsarbete eftersom den 150 år gamla kajen är sliten och har förskjutits, den var med andra ord i dåligt skick samt absolut inte anpassad för framtiden. De äldsta kanalmurarna i staden är från 1600-talet.

För att få veta mer om dessa arbeten kontaktade Göteborgs Byggmästareförening de ansvariga för arbetet och frågade om de kunde anordna ett studiebesök.

Torsdagen den 19 januari 2023 samlades ett tjog medlemmar för att inledningsvis få lyssna till projektledare Johan Blomqvist, vid Park- och naturförvaltningen, som på ett mycket trevligt sätt beskrev vad som gjorts och vad som är kvar att göra. Den första etappen som var cirka 122 meter lång direkt norr om Tullpackhuset var klar i hösten 2021och nu arbetar man med etapp 2 som löper förbi Kajskjul 8 och Maritiman. Skanska vann denna anbudstävlan som resulterade i en partneringentreprenad. Mycket i anbudet handlade om miljö och här kommer man att använda sig av grön betong – ja inte till färgen på betongen, utan miljötänket i dess innehåll, där man bytt ut cementen.

Den tredje etappen, förbi Operan, inväntar en vattendom.

För den som vill se ett slutresultat kan man rekommendera en okulär besiktning vid Stora Hamnkanalens inlopp från älven, direkt nordväst om Tullpackhuset. Där ser man hur mycket som kajen har höjts samt hur man återanvänt bland annat krönstenarna, det vill säga den yttersta toppstenen. Viktigt att behålla tillgängligheten till vattnet.

Efter Johan Blomqvist uppskattade fältpresentation var det fotvandring längs kajen till en danskbyggd skönhet, S/S Marieholm. Hon byggdes 1934 i Odense för AB Svenska Amerika Linien, men denna dag fungerade hon som en utmärkt lunchrestaurang. Dagen till ära, alltså en torsdag, serverades bland annat ärtsoppa och pannkakor. Med ny energi i kroppen intog Byggmästareföreningens vetgiriga skara en av fartygets salonger för att insupa ännu en givande presentation.

Denna gång var det Peter Terrs, verksamhetsutvecklare vid exploateringsförvaltningen. Han hade ytterligare information om kanalmursprojektet, exempelvis att det handlar om murarna ända till Gårda Dämme – totalt handlar det om 3 300 meter kanalmurar längs kajer och kanaler. I störst behov av renovering är kanalmurarna längs med Fattighusån, förbi Drottningtorget och Brunnsparken, och södra sidan av Stora Hamnkanalen.

Mycket av arbetet handlar om att ta hänsyn till framkomlighet. I spännande uppgift i dagens Göteborg som just känns som Klon-dike, ty det grävs ju överallt.

Peter Terrs redogjorde också för många av de stora projekt som förväntas eller som redan är påbörjade exempelvis Brunnsbo-Linné, Korsvägen, Haga, Centralstation, Ullevi/Gårda, Hisingsbron, Gamlestaden, Karlastaden, Backaplan, Masthuggskajen samt Skeppsbron. Det tycktes som den församlade byggeliten i rummet slickade sig runt munnen likt vargen i Rödluvan, liggande i mormors säng.

Peter Terrs presenterade vidare i korthet för de organisationsförändringar som gjorts i staden när det gäller stadsbyggnadsutveckling.

Nämnder som har upphört är; Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden, Trafiknämnden, Park- och naturnämnden samt Lokalnämnden. Och i stället har vi sedan januari 2023 fått följande nämnder; Stadsbyggnadsnämnd, Exploateringsnämnd, Stadsmiljönämnd, och Stadsfastighetsnämnd.

Förändringen utgår från ett beslut i kommunfullmäktige 26 november 2021 om att förändra Göteborgs Stads organisation inom stadsutvecklingsområdet. Med ordet stadsutveckling menar man i detta sammanhang såväl planering och genomförande som förvaltning av staden.

Trots ymnigt snöväder och kyla på kinderna var det riktigt nöjda medlemmar som tackade för sig och åter igen fotvandrade i väg längs kajen, denna gång kanske med större vördnad och respekt.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Vilken arkitektur väljer branschen? Vilken byggstil uppskattar göteborgarna? Hur mycket ska våra politiker styra stadsutvecklingen? 

Ja, detta var några av alla de frågor som diskuterades tisdagen den 17 januari 2023 vid det arkitektur- och stadsbyggnadsseminarium som arrangerades av Fastighetsägarna, Byggföretagen Väst samt Göteborgs Byggmästareföreningen, under rubriken ”Hur bygger vi staden som gör oss glada?”.

Kanske fick vi inget direkt recept på hur man uppför dessa glädjehus, som gör oss gladare. Detta trots att sakkunskapen i rummet var hög både bland talare och bland seminariedeltagare.

Efter att Fastighetsägarnas Christina Heikel hälsat alla välkomna både de som fick plats i Byggarnas Hus samt till dem som var närvarande via modern digital teknik.

Förste talare var Johannes Hulter, kommunalråd (S) med ansvar för stadsbyggnad i Göteborg, som redan hunnit profilera sig i en massmedial arkitekturdebatt, där en kvarlämnad fråga tycks ha varit – Är klassisk arkitektur samma sak som god arkitektur?

Kommunalrådet Hulter fick nu chans att precisera sina tankar: Attraktiv arkitektur är bra, ty den ger upplevelsen av bra stadsmiljö. Det finns undersökningar som visar att klassisk arkitektur är mer populär hos allmänheten.

Därefter bjöd Fredrik Rosenhall, från Inobi arkitekter, på en redogörelse för lokal arkitekturhistoria där man förr utgick från gatunätet, där byggarna fyllde på med hus längs gatorna. Det var många små byggmästare som endast hade att följa de gällande gestaltningsregler och våningsrestriktionerna. Husen i Vasastaden fick generöst utsmyckade fasader etcetera. När de senare byggde övre Johanneberg var det nya tider. Nu blev det i stället raka och mer likformiga fastighetslängor. I dagens samhälle handlar det mycket om rörelse i arkitekturen. Arkitektonisk samordning kräver målmedveten planering, underströk Rosenhall.

Erika Wörman, PACE arkitekter, kallade sig själv för en typ av ”Mellanrumsarkitekt” och översatte vacker arkitektur med attraktiv arkitektur. Hon menade att det gäller att skapa lagom stora stadsrum. Är de för stora så blir de oattraktiva, det är intimitet och lagom som gäller.  Små stadsrum uppfattas som mysiga – tänk exempelvis på Rom och Gamla stan i Stockholm. Erika pratade även om dofter, färger och ljud som attraktionshöjare. Hon pratade bland annat om knastrande grusgångar. Det är viktigt att komma ihåg att vi väljer våra bostäder med hjärtat!

Att utveckla ett attraktivt stadsrum är att skapa ett attraktivt besöksmål. Det är viktigt att branschens aktörer funderar på var och hur de själva vill bo.

Stadsarkitekt Björn Siesjö pratade om varför det ser ut som det gör i staden och att vi skapat trafiksäkra miljöer där vi bor. Efterkrigstidens bilar och motorvägar har skurit sönder staden. Han menade att Göteborg var en gles motorvägsstad och att stadens täthet centralt härstammade från den befästa staden med sitt raka gatunät. Han lyfte också fram vikten av de gröna stadsparkerna. Han tyckte de nya parkerna runt Kvillebäcken vid Backaplan var en bra lösning. Han visade också en bild på aktuell snackis när det gällde stadens arkitektur. Det var Brunnsparkens nya kafé som döpts till ”Rödmönja”. Den ser ut som en förstorad legobit eller en förstorad genomskärning av en taklist.

Siesjö berättade också att han önskar förändra och förtäta kring Dag Hammarskjöldsleden, för att i stället skapa en boulevard.

Patrik Höstmad (D), ledamot i exploateringsnämnden, menade att man måste nyttja den kompetens och kunskap som finns. Politikerna ska inte detaljstyra, men däremot vara beredda på att föra en bra dialog. Politikerna ska underlätta byggprocessen för byggarna – allt behöver inte ta så lång tid. Vi har hittills haft för långa planprocesser – den måste kortas. Nyckelord bör vara kvalitet, hållbarhet och långsiktighet.

Det borde vara både intressant och viktigt att regelbundet göra uppföljningar av genomförda projekt när det gäller uttalade satsningar och mål.

Anna Henriksson, vd Sverigehuset, efterfrågade långsiktighet, strategiska dokument och arkitekturpolicy. Det är viktigt att klargöra för vem vi bygger staden. Anna menade att fasaderna får för stor uppmärksamhet i debatten. Göteborgarna, de boende, är mer fokuserade på lägenheternas utformning och prestanda. På fråga vad man önskar i Hammarkullen sades att de önskade mer klassisk arkitektur och mer småskalighet.

Johannes Hulter menade att man inte kan vända på en 5-öring, så förändringen efter maktskiftet kommer inte att bli dramatisk över en dag.

Seminarieprogrammet var både attraktivt och viktigt. Detta var påtagligt eftersom antalet anmälningar högt överträffade hur många man kunde ta emot på Byggarnas Hus, men en del intresserade kunde delta via webbsändning. Något som inte diskuterades denna gång var markpriserna – men det får komma på ett framtida seminarium. Och till det tillfället bör arrangörerna se över ljudkvalitet, inte minst för att höja de digitala seminariedeltagarnas totalupplevelse.

Text: Lars O. Carlsson

Se seminariet i efterhand

Sitter vid skrivbordet på kontoret. Utanför fönsterrutan har mörkret tagit sitt förväntade kraftfulla grepp över ljuset, dag går mot natt, men himmlavalvets starkt tindrade stjärnor skapar ändå en känsla av allsmäktighet, storhet, förhoppning och framtidstro. Inne i Byggarnas Hus är det tyst, lugnt och stilla, övriga hyresgäster har troligen åkt hem till sina familjer för inta en aktiv del i hemmets julstök.

Jag har tydligen missat pendylens familjära och markerande klockslag, samt helt glömt tid och rum. Det är helt enkelt skönt att i lugn och ro få möjlighet att summera 2022, mitt första år som vd på ärorika Göteborgs Byggmästareförening.

Plötsligt hörs en liten klinkande knackning. På fönsterbläcket sitter en liten talgoxe, en gul-grön-svart gynnare som av många kallas Gais-mes, som nu tittar på mig med vädjande ögon. Plötsligt blinkar den fina fågeln till och i det mörka högerögat lyser det till som en form av Betlehemsstjärna. Hon knackar med näbben ännu en gång och jag bestämmer mig för att försiktigt öppna fönstret och släppa in henne.

Trots att jag vet att inte fåglar kan prata säger jag:

– Hej, min lilla vän, fryser du?

– Kanske lite grann, men det är inte så farligt, säger min tillfälliga gäst, och fortsätter,

– Jag är utsänd av Julbrigaden att visa dig vägen till Den vise och givmilde, så klä på dig och följ oss. Samtidigt som fågeln säger ordet oss, så svävar ytterligare tre talgoxar in i rummet via det öppna fönstret.

Med kappa, mössa och handskar på beger vi oss ut på Ekmansgatan och mina fyra små flygkunniga vänner får mig att tänka på en klassisk formation när två rotar med Gripen bildar en grupp vid sina flyguppvisningar. Talgoxarna flyger lagom lågt och lagom fort för att jag ska kunna följa dem uppför Ekmansgatan samt utmed Bengt Lidnersgatan och Skyttegatan, och via de mörka trapporna ner till Olof Wijksgatan. De kvittrar hela tiden på Luffarvisan, välkänd för alla som kan sin Rasmus på luffen: … Man vill va fri som en fågel, fri som en fågel …

Situationen har hela tiden känts lite konstig och overklig tänker jag när jag följer de små vingbeklädda liven. Plötsligt blir jag lite mer orolig och rädd när jag förstår att jag nu, under kvällstid ska vandra in i Renströmsparken, endast i skydd av fyra normalstora talgoxar. Fåglarna leder mig till Gustav III-statyn inne i buskaget. Här kommer en tvärhand hög liten tomtegubbe med en röd lykta i ena handen och en diktafon i den andra. Hans hår och skägg är yvigt – han ser nästan ut som ett vandrade spunnet socker.

– Jag är Johannebergstomten som nu är beredd att ta emot dina önskningar, säger den lille figuren, ungefär lika stor som en chihuahua.

Jag behövde inte tveka någon längre tid när det gällde mina önskningar, utan svaret var ganska givet:
Fred på jorden samt en riktigt god jul och ett gott nytt år till Byggmästareföreningens styrelse, medlemmar och samarbetspartner. I sista stund smög jag även med en önskan om lycka för den egna familjen, det hade ju varit försmädligt att missa den chansen. Den vise och givmilde nickade och sa:

– Ok, dina önskningar finns nu noterade på band, samt lämnade över en liten lapp: Kundärende 2022: 56794.

Gabriella Lörnbo
Vd, Göteborgs Byggmästareförening