Antonio Vivaldis violinkonsert Le quattro stagioni, som komponerades 1723, alltså för lite drygt 300 år sedan, handlar inte om pizza med fyra delar; skinka, champinjoner, musslor och räkor med ett kronärtskockshjärta som bullseye. Nej, den handlar om de fyra årstiderna – var och en med sin charm och sina toner.

Antonio Vivaldi uttryckte ingen favorit utan skildrade varje årstid med sina unika egenskaper och skönhet. Utan vetenskapligt underlag och några exakta siffror så bör våren vara den del i sviten som spelas mest, medan sommarens inledande stråkrörelser torde ha knäckt handleden på en och annan violinist.

I vilket fall, om vi lämnar musiken för en stund, så tycker nog de flesta av oss mycket om våren – då allt får liv – men mest om sommaren – då vi får möjlighet att ladda våra batterier, sitta uppe lite längre utan att tänka på morgondagen, uppsöka en strand och kika efter flaskpost eller känna en lätt ljummen bris smeka hår och kind. Och visst kan sommaren vara särskilt efterlängtad efter en intensiv och innehållsrik vår.

Göteborgs Byggmästareförenings program och mötesverksamhet under våren har nästan varit rekordartad. Vi har bland annat lärt oss mer om arbetsmiljörisker, strategiprocesser och biologisk mångfald. Vi har genomfört ett trevligt årsmöte, delat ut stipendier, besökt det pågående uppförandet av en halvö vid Masthuggskajen och gästat världsmetropolen Berlin.

Vår uppgift är att erbjuda våra medlemmar en så aktuell, spännande, givande och intressant verksamhet som möjligt – bland annat genom frukostmöten, seminarier, studiebesök, resor och möten med studenter. Vi välkomnar självfallet dina tips och förslag för höstens verksamhet.

Sammanfattningsvis – stort tack för, vad jag hoppas, en högintressant vår. Ta nu tillfället i akt att ladda batterierna, städa på vinden och i garderoben, eller ta tag i annat som inte hanns med under våren. Och glöm inte att anmäla dig till skärgårdskryssningen med S/S Bohuslän den 26 augusti och sensommarminglet på Ekmansgatan den 4 september.

Önskar dig årets bästa sommar!

Gabriella Lörnbo
Vd, Göteborgs Byggmästareförening

Under några soliga dagar i maj besökte en delegation från Göteborgs Byggmästareförening Berlin för att lära mer om stadens arkitektur, stadsutveckling och historia. Kunskapsintensivt – men samtidigt med utrymme att umgås, upptäcka staden på egen hand, uppleva folklivet och njuta av klassisk tysk mat och dryck (eller vegetariskt och alkoholfritt alternativ).

Som en första orientering till den övergripande stadsplaneringen startade studiebesöket med en guidad busstur. Vår guide imponerade med djup kunskap om hur Berlin har vuxit fram och kunde sätta de olika stadsdelarna och den varierande arkitekturen i sammanhang. Fotografering genom bussfönster är otacksamt, men vi gjorde flera stopp.

Berliner Stadtmodell

Vid senatsförvaltningens utställningshall vid Köllnischen Park fick vi tillfälle att studera Berliner Stadtmodell, en fysisk modell över centrala Berlin i skala 1:500. Den visar stadens struktur, bebyggelse (med imponerande realism och detaljrikedom!) och planerade utvecklingsprojekt.

Modellen används som ett verktyg för stadsplanering, dialog och medborgarinformation. Den uppdateras också regelbundet för att spegla utvecklingen i staden.

Det är imponerande av en stad att på kort tid ta sig igenom en så omfattande metamorfos. Berlin har lyckats att både bibehålla särdragen från respektive öst och väst och samtidigt få det att kännas som en sammanhängande stad. Tack vare vår kunniga bussguide fick vi en värdefull helikopterblick på staden och dess historia ur ett stadsutvecklingsperspektiv.

Samtidigt är inte Berlin en jämlik stad, det finns mycket fattigdom och människor som står utanför. Det är jobbigt att se och det gör mig ödmjukt tacksam att vi har ett mer fungerande system hemma.

Joakim Forsemalm, forsknings- och utvecklingsansvarig på cmb

Holzmarkt

Holzmarkt är ett avgränsat område i stadsdelen Friedrichshain som har vuxit fram på tidigare industrimark. Det drivs som ett kooperativ och erbjuder bland annat konst, musik, urban odling och restauranger. Området är känt för sin kreativa och alternativa stadsutvecklingsmodell. Här, på floden Sprees södra strand, passade delegationen från Göteborg på att äta lunch och diskutera intrycken från dagen.

Under eftermiddagen tog vi oss bland annat ut till Kreuzberg, en mångkulturell stadsdel som är känd för sin kulturscen, gatukonst och politiska aktivism.

För mig var det speciellt intressant att höra om Kreuzbergs utveckling, en stadsdel som verkar vara i konstant förändring och på något sätt symboliserar hela Berlins 1900-talshistoria. Från att ha varit en attraktiv stadsdel till att när muren uppfördes bli en perifer del av staden som folk flyttade ifrån.

Idag är Kreuzberg ett uppskattat alternativt område med en speciell och levande kultur. En kultur som tyvärr troligen kommer att kapitaliseras på och vattnas ur. Ur ett geografiskt perspektiv är det intressant att tänka på att vad som är centralt och vad som är perifert, och vad som är attraktivt och inte, är relativt. Det är något som utvecklingen av Kreuzberg belyser på ett tydligt sätt.

Jacob Hassler, post doc på Chalmers

Mit dem Rad durch Berlin

Under studiebesökets andra dag utrustades vi med cyklar och under ledning av två kunniga stadsguider utforskade vi några av de klassiska sevärdheterna i centrala Berlin. Staden är relativt platt (särskilt i jämförelse med Göteborgs puckelpist) och har ett väl utbyggt nät av cykelvägar, vilket gör det enkelt och behagligt att ta sig fram.

Humboldtuniversitetet

Första stopp på cykelturen var Humboldtuniversitetet, grundat 1810 och ett av Tysklands mest prestigefyllda lärosäten. Här studerade Karl Marx filosofi och juridik, och här utvecklade Albert Einstein flera av sina mest kända teorier, inklusive den allmänna relativitetsteorin.

Den 10 maj 1933 organiserade nazistiska studenter bokbål på flera platser i Tyskland, bland annat på Bebelplatz framför Humboldtuniversitetet. Böcker av bland annat judiska, kommunistiska och liberala författare kastades på elden.

Minnesmärket ”The White Library” av konstnären Micha Ullman finns på Bebelplatz. Det är en underjordisk installation som genom en glasskiva i marken visar tomma vita bokhyllor, en symbol för de förlorade böckerna och nazisternas angrepp på yttrandefriheten. Inskriptionen på platsen är ett klassiskt citat av Heinrich Heine från 1820-talet: ”Där man bränner böcker, bränner man till slut också människor.”

Gendarmenmarkt

Gendarmenmarkt i stadsdelen Mitte är ett av Berlins vackraste torg med tre ikoniska byggnader. På fotot nedan Französischer Dom (Franska kyrkan), byggd på 1700-talet av franska hugenotter som flytt till Berlin. Här finns även Deutscher Dom (Tyska kyrkan), även den byggd på 1700-talet och givetvis några meter högre än den franska kompisen, samt Konzerthaus Berlin ritat av Karl Friedrich Schinkel och invigt 1821.

Checkpoint Charlie

Delegationen gjorde även ett kort stopp vid Checkpoint Charlie, den tidigare hårt bevakade gränsövergången mellan öst och väst. Här finns minnen och berättelser om flyktförsök, förtvivlan och återföreningar, men även storpolitiska spänningar.

I oktober 1961 stod sovjetiska och amerikanska stridsvagnar öga mot öga på varsin sida av gränsen vid Checkpoint Charlie. Krisen uppkom när amerikanska diplomater hindrades från att korsa gränsen till Östberlin, men löstes lyckligtvis genom diplomatiska kontakter.

Die Mauer

Berlinmuren byggdes av DDR med start 1961 för att stoppa flykten till Västberlin. Den mest kända versionen av muren uppfördes under 1970-talet och kallades ”Grenzmauer 75”.

Muren utgjorde ett omfattande gränsskydd med flera lager av säkerhet:

• En betongmur på cirka 3,6 meter, gjuten i prefabricerade betongelement.
• På krönet ett rör av asbest eller metall, vilket gjorde det svårt att få grepp och klättra över.
• På östsidan fanns ofta en död zon, Todesstreifen, med slät sand (jobbigt att springa i, avslöjar flyktförsök och underlättar spårning), minor, taggtråd, vakttorn och beväpnade gränsvakter.

Berlinmuren föll som bekant 1989, och i dag finns bara delar kvar. Vissa är överväxta, andra är målade med graffiti eller bevarade som minnesplatser.

Terrorns topografi

På den plats där nazisterna hade sitt högkvarter med Gestapo, SS och säkerhetstjänsten vägg i vägg ligger i dag minnesplatsen och muséet Topographie des Terrors. Här berättas historien om nazisternas förföljelse, propaganda och systematiska våld genom dokument, fotografier och vittnesmål.

Utställningen är byggd intill en bevarad del av Berlinmuren och i bakgrunden på fotot syns det federala finansministeriet. Denna byggnad uppfördes av nazistregimen och användes under 1936 till 1945 av det tyska Luftfartsministeriet under ledning av Hermann Göring.

Potzdamer Platz

Potsdamer Platz grundlades på 1700-talet som en knutpunkt för handel och resande till och från Berlin. För att hantera den allt mer intensiva trafiken invigdes här världens troligtvis äldsta trafikljus i december 1924. Ljuset sköttes manuellt av en polisman i en kabin, högst upp tornet som mäter drygt åtta meter.

Förintelsemonumentet

Sista stopp på cykelturen var det så kallade förintelsemonumentet, utformat av den amerikanske arkitekten Peter Eisenman. Monumentet invigdes 2005 och består av 2 711 betongblock i olika höjder placerade i ett rutnät över en yta på 19 000 kvadratmeter.

Syftet med monumentet är att erbjuda en plats för eftertanke och minne av de cirka sex miljoner judar som mördades under Förintelsen. Deltagarna i delegationen tog in installationen på olika sätt, personligen upplevde undertecknad en märklig känsla av stillhet och ensamhet inne bland de stora betongblocken.

Tschüss, för den här gången!

Avslutningsvis kan vi konstatera att Berlin är en fantastisk stad att besöka och uppleva. Stadens historia och utveckling är laddad med konflikter och fruktansvärt lidande, men också med gemenskap, kärlek och framtidstro. Torsdag till söndag kändes långt ifrån tillräckligt, och under hemresan var vi nog flera som i tysthet skissade på ett återbesök inom en snar framtid ...

Besöket i Berlin var en unik möjlighet för medlemmarna i föreningen att fördjupa sig i arkitektur och stadsutveckling. Inte bara genom att uppleva byggnader och stadsdelar, utan genom att tillsammans utforska de idéer och lösningar som format dem. Dessa studieresor öppnar våra sinnen för nya perspektiv, väcker kreativitet och stärker banden mellan medlemmarna i föreningen.

Gabriella Lörnbo, vd på Göteborgs Byggmästareförening

Text och foto: Stefan Hollertz