Kanske föreningens medlemmar förväntat sig att årets föreningsstämma skulle bli en tillställning med masker eller munskydd, krav på ett väl tilltaget avståndstagande mellan varje enskild individ samt en kulinarisk och väldoftande måltid – för dem som ännu har kvar sitt luktsinne.

Men så blev inte fallet – Göteborgs Byggmästareförening är ett fantastiskt nätverk, vilket just nu kanske fungerar bäst, och främst, som ett IT-baserat nätverk, det vill säga ett gott team via Teams.

Det var onsdagen den 28 april 2021 kl 17.00 som ett 25-tal plikttrogna, ansvarsfulla och kanske även något vetgiriga medlemmar samlades vid sina skärmar, väl utspridda över föreningens vidsträcka verksamhetsområde, men tät ihopsatta på själva datorskärmen. I sanningens namn fanns det till och med möjlighet att det rent fysiska avståndet var ännu större, ty två av de elektroniskt närvarande har sina hemvister i Kinna respektive Rönnäng.

En handfull skara medlemmar hade delvis trotsat gällande rekommendationer och likt tålmodiga pilgrimsvandrarna sökt sig till den heliga platsen, i detta fall Ekmansgatan 1, för att delta i årets byggar-LAN-party, i form av fem själar framför samma storbildsskärm – men naturligtvis med behörigt avstånd till varandra. Det förekom heller inga handtag, famntag, klapp eller kyss.

Några inväntande minuter efter förannonserade 17.00 log Göteborgs Byggmästareförenings trivsamme ordförande, Stephan Woodbridge, inbjudande och vänligt mot den på väggen fast monterade webbkameran samt uttryckte ett "Varmt välkomna!" i bästa Lennart Hyllandstil.

Han förklarade därefter att det som var helt unikt i fjol, redan nu har blivit en invand tradition. Han avsåg självfallet mötesformen att genomföra en föreningsstämma med hjälp av it-teknik. Han delgav oss samtidigt en dröm om att vi vid nästa stämma åter igen fysiskt skulle kunna få välkomna föreningens medlemmar till Byggarnas hus. Den ende som i så fall inte var välkommen var den onyttiga, elake och osympatiske Covid, född 19, som dessutom inte är, och aldrig kommer att få bli, medlem i föreningen.

I och med ordförandes välkomstanförande kunde också stämman anses öppnad och därmed påbörjade ordföranden, lugnt och värdigt, att navigera oss alla genom den standardiserade föredragningslistan.

§2. Valet av ordförande respektive sekreterare vållade inga större meningsskiljaktigheter – i ärlighetens namn inga alls. Med total enighet valdes Stephan Woodbridge till mötesordförande och Christina Lööf till mötets sekreterare.

§3. Christina Lööf läste upp de anmälda namnen och efter nästan samtliga namn hördes ett klart och tydligt ja, fast i varierande stämmor och tonarter.

§4. Beträffande punkten kring röstlängd bordlades den i avvaktan på att se om frågan överhuvudtaget behövdes denna eftermiddag.

§5. Vid val av justeringsmän, tillika rösträknare, var det Helena Tellberg samt Stefan Sjögren som fick mötets förtroende.

De själva var säkerligen väldigt tacksamma att det aldrig blev aktuellt med någon sluten votering under mötets gång.

§6. Christina Lööf berättade att inbjudan hade skickats ut via post och mail den 8 april 2021 och att allt därmed var enligt önskvärd ordning, en åsikt som delades av mötesdeltagarna.

§7. Christina Lööf redogjorde i korta ordalag för styrelsens årsredovisning och kunde samtidigt konstatera att det gångna året starkt påverkats av pandemin, exempelvis när det gällde årets medlemsaktiviteter.

Oavsätt att antalet möten varit något färre än andra år så kändes ändå en och annan nostalgisk kick i kropp och knopp när Christina idkade högläsning. Beträffande det ekonomiska finns inte mycket att tillägga – allt var positivt.

§8. Eftersom allt under paragraf var positiv så ”smittade” detta självfallet av sig på revisorernas berättelse, vilken kommenterades av en nöjd och glad revisor Bengt Kron.

§9. Beträffande fastställande av resultat- och balansräkning så var detta ännu en enkel ”boka-av-punkt” på dagens möte.

§10. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen kan ju vara en något delikat fråga inom diverse föreningar, men en sådan förening är absolut inte GBF. Självfallet fick styrelsen ansvarsfrihet.

Det syntes aldrig heller ingen oro i ansiktet hos de tre styrelseledamöter som befann sig på Ekmansgatan, det vill säga ordförande Stephan Woodbridge, vice ordförande Jonas Steen samt ledamoten Jonas Öberg.

§11. Beträffande de pengar som tjänats in under året, bättre uttryckt som ”Beslut med anledning av vinst eller förlust enligt fastställd balansräkning”, så tillstyrkte stämman förslaget att föra över årets resultat i ny räkning.

§12-15 var det dags för personval och det måste direkt konstateras, och med det i USA nyligen genomförda presidentvalet i färskt minne, att det gick väldigt lugnt och oproblematiskt tillväga – inte minst tack vare Tomas Saxborns trygga presentation av kandidaterna – ja det var faktiskt omval på alla poster – det vill säga Stephan Woodbridge som ordförande, Jonas Öberg (ett år) och Paula Wirdheim (två år) som ledamöter samt Peter Boström (två år) som suppleant.

Sedan tidigare är vice ordförande Jonas Steen, ledamöterna Anders Berne, Tomas Gustafson och Glenn Svensson samt suppleanterna Ingela Björndahl, Lotta Cvach och Shahroz Sahba valda på ytterligare ett år.

Det var också omval på ett år vardera för Bengt Kron, Carina Edblad samt Dag Bergäng som revisorer samt Åsa Önfelt och Martin Ekström som revisorsuppleanter.

Beträffande valnämnden hade Tomas Saxborn avsagt sig omval efter tjugo år i GBFs tjänst. Till ny representant i valnämnden valdes Stephan Woodbridge och valnämnden består numera av Mats Johansson (sammankallande), Bertil Nilsson, Kjell Fröjdendahl, Anders Larsson, Tommy Ivarsson samt Stephan Woodbridge.

§16. Stämman fastslog att styrelsens arvode, trots dess goda insatser, skall utgöra noll kronor medan revisorerna ersätts enligt räkning.

§17. Precis som på många andra punkter blev det även omval av medlemsavgift; 2 000 kronor för företag och 100 kronor för enskilda medlemmar – en tradition sedan 2017.

§18. Beträffande övriga frågor så fanns det faktiskt en hel del matnyttigt att behandla och kommunicera:

Stipendiekommittén

Christina Lööf, med hjälp av Helena Tellberg och Mattias Klintbäck, redogjorde för kommitténs intressanta arbete. Det har under året varit några färre bidrag än vanligt, i år 14 stycken, och kanske har också pandemin bidragit till att bidragen inte i så stor omfattning som vanligt varit kopplade till rena byggprojekt.

Stipendiekommittén har valt ut fem mottagare av Stipendiet Byggmästare som kommer att få 20 000 kronor vardera.

Ekmansgatan 1

Stephan Woodbridge och Christina Lööf informerade om att Byggföretagen kommer att bli kvar på Ekmansgatan, och att man delvis av den anledningen kommer att genomföra en modernisering och hyresanpassning av huset.

Stephan Woodbridge och Christina Lööf från GBF samt Jörgen Johansson och Anna Lönn Lundbäck från Sveriges Byggindustrier utgör nu en arbetsgrupp, som tillsammans med arkitektföretaget Krook & Tjäder, hanterar denna modernisering och effektivisering av Ekmansgatan 1.

Christina Lööf slutar till hösten

Christina Lööf förklarade att hon i augusti, när hon fyller 27+, tar tillfället i akt att sluta arbeta för att bli maka, mor och framför allt mormor på heltid.

Rekrytering av ersättare pågår.

Avtackningar

Thomas Sjögren, som varit aktiv i Stipendiekommittén sedan 2009, har nu valt att ge chansen till någon annan person att få engagera sig i detta intressanta uppdrag.

Han fick motta föreningsstämmans jubel och gillande samt kommer att få något tillsänt till hemmet, ombesörjt av Christina Lööf.

Tomas Saxborn har, som vi avslöjade under §12-15, avsagt sig omval.

Han berättade för övrigt att det var snart 60 år sedan han besökte GBF för första gången, då åkande på en Puch.

Han fick motta föreningsstämmans jubel och gillande samt kommer att få något tillsänt till hemmet, ombesörjt av Christina Lööf.

Medlemmarnas tacksamhet

Hedersmedlemmen och den före detta mångårige ordföranden Sven Steen tackade å medlemmarnas vägnar för styrelsens och verkställande direktörens målmedvetna och självuppoffrande arbete med vår gemensamma förening under det år som nu läggs till handlingarna.

§19. Ordförande Stephan Woodbridge hade ännu en gång, säkert och tryggt, lyckats ro föreningens och föreningsstämmans skuta i hamn.

I vanliga fall kanske han säkert ha uppmanat mötesdeltagarna att vara försiktiga på resan hem, men nu räckte det att tacka för visat intresse samt önska alla en fortsatt trevlig kväll.

Text: Lars O. Carlsson

PS: Examensarbetena kommer senare att läggas upp på Göteborgs Byggmästareförenings hemsida.

Göteborg borde kanske påbörja en jakt efter mogna, torkade vindruvor – det vill säga försöka plocka russin ur de välsmakande kakor som utgör arbetsmetodik för hur exempelvis Stockholm, Helsingborg, Jönköping och Örebro arbetar när det gäller marktilldelning.

Benchmarking skulle troligen kunna resultera i nya arbetsmetoder och uppfräschade målformuleringar, men kanske också en och annan omorganisation.

Tisdag den 9 mars arrangerade Göteborgs Byggmästareförening, i samarbete med Byggföretagen Väst, ett seminarium kring den studie, ”Markanvisningar i Göteborgsregionen 2016-2019”, som företaget Sharing Capabilities genomfört på uppdrag av just Byggföretagen Väst och Göteborgs Byggmästareförening.

Ett drygt 30-tal intresserade samhällsbyggare och förhoppningsfulla digitaliserade markgrevar satt klistrade framför skärmar, paddor och mobiler för att kunna insupa idéer, tips och nya kunskaper, serverade av Johan Brisvall, projektledare vid Sharing Capabilities, en oberoende konsultfirma som stödjer offentliga och privata aktörer inom samhällsbyggnadssektorn med såväl affärs- som verksamhetsutveckling.

Johan och hans kolleger har studerat 200 markanvisningar inom elva av Göteborgsregionens tretton kommuner (förutom Lilla Edet och Tjörn) men även sammanställt jämförelser med både Stockholm och Malmö.

Cirka två tredjedelar av alla dessa markanvisningar inom Göteborgsregionen avsåg just Göteborgs stad. I Göteborg har man dessutom valt att arbeta med markreservationer, vilket kan liknas vid någon typ av förstudie till markanvisning.

Markanvisningarna är i princip uppdelade i två huvudområden; direktanvisningar respektive anbudsanvisningar. Den sistnämnda kategorin är i sin tur uppdelad i jämförelseförfarande samt tävlingar.

En markanvisning är, enligt Stockholms stads hemsida, en option att under viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med staden om förutsättningarna för genomförandet av ny bostadsbebyggelse eller annan exploatering inom ett visst markområde som staden äger.

Det finns egentligen inga lagar och regler kring hur en kommun ska markanvisa, mer än att de inte får sälja mark under marknadspriser eller via skattemedel.

Ser vi över hela Göteborgsregionen (GR) är trenden klar – antalet markanvisningar minskar. Ser vi vilka byggaktörer som är mest framgångsrika när det gäller marktilldelning så är allmännyttan och kommunala bolag helt överlägsna, men det är direktanvisningarna som gör allmännyttan så dominerande. Ser man i stället till vunna anbud så är allmännyttan en bland flera aktörer.

Kommunernas plankapacitet diskuterades och i det fallet nämndes den olyckliga situationen där kommuner markanvisar, men sedan inte försätter att driva planarbetet framåt. Detta kan innebära en seg, ineffektiv och kostsam process – kanske helt i onödan. Just i dessa fall kanske ovan nämnda markreservationer bidrar till, men också underlättar, möjligheten att segdra hela historien. Det är därför viktigt och önskvärt att kommunerna gör sin hemläxa innan hela processen med markanvisningen påbörjas.

Här menade Johan att politisk styrning är en förutsättning för att få en effektiv och transparant färd mot tydliga mål.

Johan Brisvall lyfte bland annat upp avsaknaden av motiveringar till kommunernas beslut. Visst berättar man vem som vann och kanske även i bästa fall varför – men man berättar inte varför tvåan, trean och så vidare inte nådde ända fram.

Det hade funnits en klar förbättrings- och utvecklingsmöjlighet för alla inblandade aktörer om bedömningarna var tydliga och kommunicerade, men så är inte fallet i dag. Utvärderingarna är av varierande kvalitet och det är inte heller tydligt och klart hur olika kriterier viktats. En bättre och utförligare återkoppling skulle vara utvecklande för alla.

Det hör ju också till saken att exempelvis anbudsgivande och tävlingsbidrag är kostsamma historier – inte minst för dem som sedan inte blir tilldelade någon mark. Vid varje anbudsanvisning i Göteborg brukar cirka tio aktörer vara med i konkurrensen.

De kriterier som oftast nämns vid markanvisningarna är referensprojekt, pris, gestaltning och social hållbarhet.

Johan Brisvall presenterade också jämförelsetal för Sveriges tre största städer och där Stockholm spelade i en division för sig själv. I fjol hade Stockholm 85 markanvisningar när det gällde bostäder och under samma period hade Göteborg sex anvisningar.

Ser man det i antalet bostäder var motsvarande jämförelse mellan Stockholm och Göteborg 8 441 mot 611. Stockholms stad är förövrigt, enligt Johan, den enda stad som har tydliga mål – både vad det gäller bostadsbyggandet och markanvisningar.

Detta var en väldigt intressant presentation och en viktig studie som finns all anledning att arbeta vidare med.

Det viskades också lite diskret i slutet av mötet, när en och annan lämnat sin uppkoppling, att staden just nu tittar på att omorganisera sina samhällsbyggnadsavdelningar – det uttrycktes, om än något ödmjukt, att det vore önskvärt att åtminstone den frågan kunde hålla ett önskat tempo. Här finns det självfallet all anledning att studera hur andra kommuner arbetar och är organiserade, exempelvis Stockholm, Örebro, Jönköping, Helsingborg och så vidare.

Detta sagt samtidigt som några deltagare kände farhågor för att en omorganisation skulle låsa och knyta till sig alla resurser så att tempot sänktes ytterligare. Dock är hoppet det sista som lämnar en byggares och en entreprenörs tålmodiga sinneslag.

Johan gav avslutningsvis lästips för dagen eller kanske kvällslektyr för vetgiriga: markanvisning.se →
Här finns Johans presentation: Hämta pdf →

Text: Lars O. Carlsson

Vill du vara med och sprida kunskap om dagsaktuella frågor inom samhällsbyggnad och byggindustri?

Vill du skapa nätverk och stimulera givande erfarenhetsutbyte inom byggbranschen?

Om GBF

Göteborgs Byggmästareförening (GBF) vill vara en visionär inspirationskälla och en positiv plattform för branschens aktörer, i och kring Göteborg.

Föreningens fastighet, Byggarnas Hus på Ekmansgatan, är en självklar mötesplats för göteborgsregionens byggintressenter, så som exempelvis företag, skolor och studenter.

Föreningen anordnar seminarier och studiebesök kring intressanta aktualiteter inom skiftande samhälls- och branschaktuella områden. Det kan handla om att sprida kunskap och information kring aktuella ämnen, men också om att bygga nätverk och ha trevligt tillsammans.

Då föreningens VD skall gå i pension söker vi nu en efterträdare. Tjänsten är beräknad till 75 % deltid.

Arbetsuppgifter och mål

VD:s roll är att ansvara för tre olika verksamhetsområden: föreningsverksamhet, fastighetsförvaltning och värdepappersförvaltning. Dessutom ansvarar VD för föreningens ekonomiredovisning.

VD rapporterar till föreningens styrelse som består av ledamöter från olika lokala bygg- och anläggningsföretag.

GBF, som bildades redan 1893,  är en förening med en lång och framgångsrik historia. Föreningens fastighet är en unik tillgång för både medlemmar och lokala aktörer inom samhällsbyggnad och här arrangeras seminarier och nätverksträffar.

Föreningens syfte är att tillvarata medlemmarnas intressen och ju fler medlemmar- ju starkare blir vi! Därför är det viktigt att bygga en engagerad medlemsbas och att göra föreningen synlig genom nätverk och träffar.

Kompetensförsörjning till byggsektorn är en fråga som engagerar alla våra medlemmar så föreningen jobbar aktivt i olika forum för att locka framtida medarbetare till branschen. Föreningen delar ut stipendier och stöttar också olika initiativ för forskning och utveckling.

Föreningen har under årens lopp samlat på sig tillgångar av stort värde och föreningens portfölj av värdepapper förvaltas av en aktiekommitté bestående av representanter från medlemsföretag och externa rådgivare där VD är sammankallande.

Vem vi söker

Vi söker dig som vill arbeta aktivt med att stärka föreningens namn och synlighet, är van att bygga nätverk, har god kännedom om samhällsbyggnadssektorn och erfarenhet från byggbranchen.

Du har tidigare erfarenhet av att leda verksamheter samt kännedom om fastighetsförvaltning och ekonomiredovisning.

I Byggarnas Hus delar du arbetsplats med bl a Byggföretagen men som ensam anställd på GBF får du sköta både stort och smått inom föreningens verksamhet.

Som personliga egenskaper värdesätter vi öppenhet, lyhördhet, flexibilitet och ansvarstagande. Du är självfallet lösningsfokuserad och kommunikativ.

Ansökan

Ansökan sker genom ett personligt brev och CV som skickas per mail till info@gbgbf.se.

Frågor om tjänsten kan ställas till nuvarande VD Christina Lööf via mail christina.loof@gbgbf.se eller telefon 070-205 99 61.

Urval och intervjuer görs av föreningens ordförande och vice ordförande.

Sista ansökningsdatum är den 15 mars 2021.

Vem kunde i fjol ana hur året 2020 skulle te sig? Ja, i alla fall inte undertecknad.

Visst har vi svenskar våra egenheter, men att vi hanterar en pandemi helt på tvärs mot omvärlden, blev en fullständig nyhet, både nationellt och internationellt. Jag är i alla fall väldigt glad att vi bor i Sverige och det är tydligt att vi har ett stort förtroende för våra myndigheter. Det märks inte minst på hur de allra flesta lyssnar på beslutsfattarnas rekommendationer, försöker göra sitt bästa för att hindra smittspridning och försöker att ta ett samhällsansvar.

Nu när jul- och nyårshelgerna kommer ska vi, som traditionen bjuder, umgås i vår sociala bubbla, även om den fått minimeras rejält. Covid-19 har sedan i våras nästan ödelagt kontoret och även privat har umgänget begränsats betydligt. I jul träffar vi bara de allra närmaste familjemedlemmarna och ett ytterst fåtal vänner. Visst är det tråkigt, men jag ser ändå fram emot en lugn och vilsam helg i min mini-bubbla.

Vad kan vi då förvänta oss av 2021? Vad blir nästa års bubblare? Jag hoppas och tror på en viss återgång till det normala, men tyvärr blir det nog inte riktigt som förr i tiden, det vill säga före covid-19. Visst har vi under många år pratat om digitalisering, något som börjat få lite fotfäste under pandemin, men 2021 kan den faktiskt bli årets bubblare.

Även om digitaliseringen har kommit för att stanna, och troligen få en ordentlig fart under 2021, så tror jag faktiskt fortfarande att vi människor, vi unika sociala varelser, också behöver mötas fysiskt. Vi behöver kreativa möten för att tillsammans utveckla idéer och tankar. Lite vanvördigt skulle man kunna hävda att vi behöver stimulera babblaren, det vill säga att vi möts och pratas vid, och där är Ekmansgatan 1 förhoppningsvis den optimala mötesplatsen.

Men innan vi startar upp det nya året och innan vi antar allt för många nya utmaningar, vill vi fira jul och nyår. Helgerna är förknippade med många sedvänjor samt minst lika många måsten, och i år har vi ännu större behov av trygghet och traditioner. Innehållet på julbordet följer sina rutiner år efter år, även om så väl mat som dryck varierar mellan olika familjer och olika landsändar. På nyårsafton vill vi ha det extra festligt, fira ut det gamla året och välkomna det nya. Då passar det perfekt med bubbel.

Det är festligt och förhoppningsvis välsmakande, oavsett om bubblornas omgivning innehåller alkohol eller inte. Det viktigaste är att vi alla hjälps åt att göra 2021 till ett riktigt bra och trevligt byggår.

God Jul och Gott Nytt År!

Christina Lööf

Om vi levt under ”normala tider” hade vi i våras, i samband med Göteborgs Byggmästareförenings årsstämma, fått möta framtiden, närmare bestämt i form av de utvalda mottagarna av Stipendiet Byggmästaren. Men numera är inget som förr, så den traditionella presentationen av stipendiearbetena fick skjutas på framtiden. 

Torsdagen den 5 november 2020 infann sig så äntligen framtiden, och platsen var Ekmansgatan 1.

Göteborgs Byggmästareförenings ordförande Stephan Woodbridge respektive föreningens vd Christina Lööf hälsade den lilla tappra utvalda skaran, och då särskilt de närvarande stipendiaterna, varmt välkomna till årets stipendieutdelning som alltså blev inställd i april månad.

Pandemin överlevde både vår och sommar varför även ett halvår senarelagt möte kom att påverkas av Covid-19. Endast ett fåtal åhörare kunde få möjlighet att ta del av den unga generationens forskningar, innovationer och nya tankar, även en del av de unga stipendiaterna avstod att närvara precis som några av stipendiekommitténs medlemmar, avstånden mellan stolarna i utbildningslokalen hade rekommenderat säkerhetsmått och det blev inga mysiga kramar i samband med överlämnandet av diplom och blommor.

Stephan Woodbridge beskrev vilket värde föreningens medlemmar brukar sätta på studenternas presentationer samt hur trevligt det brukar vara under den efterföljande middagen, därmed blev de flesta hungriga…, på nya kunskaper.

Christina beskrev själva stipendiet Byggmästaren samt hur stipendiekommittén arbetar. Hon fick då hjälp av de två kommittémedlemmar som var närvarande, Bert Luvö och Helena Tellberg. De beskrev bland annat värdet av den mixade sammansättningen i kommittén, exempelvis av akademi och näringsliv, gammal och ung samt skilda discipliner.

Göteborgs Byggmästareförening avsätter årligen 100 000 kronor till stipendiet "Byggmästaren" i avsikt att befrämja byggmästeriyrket. Stipendium kan sökas av studenter på Chalmers Tekniska Högskola, på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet samt Högskolan i Borås som valt att utföra examensarbete eller motsvarande prestation inom ämnesområdet byggmästeri.

Stipendiaterna utses av en kommitté bestående av representanter för skolorna och Göteborgs Byggmästareförening. Kommittén 2020 har bestått av Lennart Jagemar (Högskolan i Borås) (avliden under våren 2020), Torsten Fribert (GBF), Christina Lööf (GBF), Bert Luvö (Chalmers), Lennart Apleberger (GBF), Thomas Sjögren (GBF), Ingemar Segerholm (Chalmers), Helena Tellberg (GBF) samt Mattias Klintbäck (GBF).

Stephan Woodbridge tackade stipendiekommittén för ett utmärkt utfört arbete inför 2020 års stipendieutdelning och riktade då ett särskilt tack till Lennart Apleberger och Torsten Fribert som under lång tid varit starkt engagerade i kommitténs arbete, men som i samband med att årets utdelning är verkställd valt att dra sig tillbaka – stort tack för gedigna insatser under alla dessa år.

Efter dessa genomgångar var det dags för studenternas presentationer av sina examensarbeten och forskningsrön. Totalt var det fem grupper som belönades med stipendier, men endast två grupper hade möjlighet att närvara, nämligen Naska Abbassi och Nikolina Sekulic som forskat kring VDC i produktionsfasen inom ett entreprenadföretag samt Markus Andreasson och Fredrik Mattsson som studerat fastighetsbranschens möjligheter till nya affärsmöjligheter via digitalisering.

Efter dessa trevliga presentationer, inklusive stimulerande diskussioner vid de efterföljande frågestunderna, skulle det egentligen ha bjudits en välsmakande middag med lämpliga drycker… men … åter igen spelade covid-19 oss ett spratt.

Men så lätt lurar man inte fru Lööf, som sim-sala-bim, trollade fram ett drygt dussin doggy-bags och därmed var kvällen nära nog komplett.

Årets stipendiater

Samtliga fem examensarbeten finns även tillgängliga här →

Låt oss bjuda några väl utvalda ord ur stipendiekommitténs generösa och välbeskrivande motivering till varför just dessa fem grupper blivit utvalda;

Implementing Virtual Design and Construction

Naska Abbassi och Nikolina Sekulic

”Naska och Nikolina analyserar i sitt examensarbete den potentiella övergången mot VDC-konceptet i ett entreprenadföretag. Ämnet är aktuellt och relevant och arbetet belyser de utmaningar som finns med att gå mot mer integrerade arbetsmetoder i byggprojekten.”

Value Creation Through Digitalization in Real Estate

Markus Andreasson och Fredrik Mattsson

”Markus och Fredrik har studerat hur digitalisering kan skapa möjligheter redan idag och i framtida fastigheter för fastighetsägare och hyresgäster. Här öppnar digitalisering för kommunikation, insamlade samt analys av data, som i sin tur kan bli en handelsvara flör att erbjuda bättre service till hyresgästarna”

Kvinnliga arbetsledare – en studie om byggbranschens behov att bli mer jämställt

Frida Finnander och Sandra Johansson

”Frida och Sandra undersöker i sitt examensarbete bakomliggande faktorer till varför så få kvinnor väljer att arbeta som arbetsledare inom byggbranschen. De vill komma fram till vilka förändringar som måste göras i branschen för att få fler kvinnor att välja ett arbetsledaryrke.”

Bygglogistik i projektprocessen

Emil Lisjö och Oskar Wänehag

”Rapporten behandlar på ett utmärkt sätt de logistikutmaningar som finns under produktionsfasen av stora projekt i urbana miljöer. Genom omfattande litteraturstudier och intervjuer pekar på de faktorer som försvårar en sammanhållen logistisk planering.”

Byggarbetsplatsens säkerhetskultur och dess inverkan på arbetsmiljö

Olle Malm

”Olle har i en omfattande och väl genomförd studie analyserat attityder till säkerhet på det studerade företaget. Han har studerat såväl yrkesarbetare som platsledning vid flera byggarbetsplatser, samt chefer på kontoret. I studien påvisas ledningens viktiga roll för att skapa en god säkerhetskultur som genomsyrar hela företaget, för att på så sätt uppnå en olycksfri arbetsplats.”

Med dessa fem examensarbeten är litteraturvalet lätt inför de mörka kalla vinterkvällarna …

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

”Området har nått nya höjder genom bevarande av de arkitektoniska värdena, kloka materialval och skapande av attraktiva utemiljöer. Fastighetsägaren har utgått från de boendes behov och i kombination med estetik fokuserat på effektiv förvaltning.”

Ja, så målande uttryckte sig Sveriges Allmännyttas (tidigare SABO:s) jury när de tilldelade Förbo organisationens ärofulla nationella pris för årets bästa renoveringsprojekt 2019.

Ett sådant betyg inte bara förpliktigar utan det väcker samtidigt en viss vetgirighet … och självfallet en väldig massa nyfikenhet.

Därför var det en tapper trupp ur Göteborgs Byggmästareförenings medlemsskara som torsdagen den 22 oktober 2020 trotsade eventuella karantäner och hemarbeten samt ett traditionellt, generöst och ihärdigt höstregn för att bege sig till Mölnlycke och bostadsområdet Säteriet, vid Råda.

Här bjöds vi på en stärkande, både fysisk och kunskapsmässig, områdesvandring under sakkunnig ledning av Marie Keidser von Heijne, chef för HR, kommunikation och marknad inom Förbo, samt Anna Olá, bolagets fastighetsutvecklingschef. På grund av rådande covid-19-tider blev det varken kramar eller kärvänliga handslag, men väl ett trevligt och glatt – Hej, och välkomna – samt ett skönt, grönt paraply. Paraplyet bidrog naturligtvis på ett genialt sätt till att alla följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer och i automatik höll det önskvärda avståndet.

Förbo, med anor sedan 1966, är ett kommunalt bostadsbolag som ägs av fyra sympatiska kommuner; Lerum, Kungälv, Mölndal och råd-iga Härryda. Just i Härryda är Förbo fullt sysselsatta med ett spännande, viktigt och uppmärksammat renoveringsprojekt där ett så kallat miljonprogramsbygge skall omvandlas till ett kärvänligt unikum.

De var smarta och förutseende redan från början i Mölnlycke – när de byggde trevåningshus i stället för de åttavåningshus som också var på tapeten då området planerades. Tre våningar känns självfallet betydligt mer naturligt i den natursköna omgivningen och fördelningen av lägenhetsstorlekar i tvåor och treor känns också väldigt attraktivt.

I det stora omdaningsarbetet finns det självfallet många personer som borde lyftas fram, Förbos anställda, entreprenörernas medarbetare, underentreprenörernas personal, arkitekten Petter Lodmark vid QPG Arkitekter och inte minst de boende själva. De har varit tålmodiga under de cirka två månader som en makeover tidsmässigt tar i anspråk och de har också bidragit med tankar och synpunkter – ty i detta projekt är kommunikation en framgångsfaktor och dialoger ett oumbärligt arbetsverktyg. Det kan gälla workshops och referensgrupper, lika väl som små spontana förslagslappar.

Det sägs att en bild säger mer än tusen ord och eftersom den erkänt skickliga fotografen Stefan Hollertz var med på fältvandringen så bjuds härmed ett stycke beskrivande bildspel.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Tänk vad snabbt vi anpassar oss till nya förutsättningar. Det som kändes orimligt för bara några månader sedan är nu plötsligt en ny verklighet, och därmed en ny vardag, för oss alla. Från mitten av mars har det varit väldigt lugnt i Byggarnas Hus. Större delen av personalen har jobbat på distans och vissa är korttidspermitterade. Möten och kurser sker i dessa tider för det mesta via dator och länk.

Jag tror att byggare är extra bra på att anpassa sig till nya förutsättningar. Alla som arbetar på en byggarbetsplats är vana vid att lösa oväntade problem och att hitta nya vägar framåt. Det ligger liksom i entreprenörens natur.

Än så länge tycks inte covid-19 haft någon större påverkan på pågående projekt, men våra medlemmar känner en oro för utbudet av nya projekt. Men vi som varit med några år har ju genomlevt flera allvarliga byggkriser och kunnat hantera dessa, så det ska väl fungera denna gång också – detta sagt med största respekt för covid-19 och alla som drabbas av detta lömska virus.

Jag tänker också att det är nyttigt att ibland stanna upp och fokusera på det som verkligen är viktigt. Att prioritera bland alla aktiviteter och välja var vi ska lägga vår tid. Visst blir det lite mindre stressigt när man jobbar hemifrån, många har ju ganska lång resväg till arbetet. Men det blir också tråkigt i längden. Man saknar helt enkelt arbetskamraterna, pulsen på kontoret, fikastunderna med kollegerna och så vidare – det är med andra ord inte riktigt lika trevligt med morgonfika via facetime eller video …

Föreningsverksamheten i GBF har i princip legat nere sedan mitten av mars. Studiebesök och event har ställts in och stipendieutdelning har skett utan deltagande på skolavslutningarna. Årsmötet genomfördes via länk utan några efterföljande aktiviteter. Mottagare av stipendiet Byggmästaren är dock utsedda och premierade. Vi planerar för en redovisning av ex-jobben och sedvanlig festlig middag torsdagen den 5 november. Vi håller tummarna för att läget är annorlunda då!

I dessa oroliga tider är det skönt att föreningen har en stabil ekonomi. Aktiekommittén har löpande bevakat utvecklingen av vår värdepappersportfölj. Vi har genomfört en del förbättringar i vår fastighet. Vi har exempelvis installerat ett nytt kök i receptionen samt förnyat inredning och möbler.

Så nu håller vi i vår verksamhet så gott det går och vi håller ut så länge det behövs!

Jag önskar er alla en skön sommar och en bra håll-i-da’j …

Christina

Ödets ironi är att vi på föreningens hemsida, i samband med fjolårets referat från årsmötesförhandlingarna, valde rubriken ”The same procedure as every year, James!”.

Vi kan nu med full fog hävda att den rubriken hade varit totalt felaktigt vald om den använts i årets rapportering. Årsmötet genomfördes nämligen i en tid då verksamheter och revisionsberättelser, med all respekt, nästan fick spela en underordnad roll då det mesta här i världen vid samma tillfälle var fokuserat på pandemin och ett lömskt och fullständigt oönskat coronavirus.

Stadens entreprenörer klarar att bygga både broar och tunnlar över respektive under vår genomkorsande älv – ja, några till och med önskade få bygga en linbana mellan stadens fastland och den fagra skattkammarön.

Våra samhällsbyggare klarar även att bygga järnvägsstationer i den kluriga göteborgsleran – men – ett ynka litet, nära nog även för mikroskopen helt osynligt, men förbaskat elakt virus – ja, där var det nära att det blev stopp.

Men det finns folk som stimuleras av utmaningar samt problemlösningar och många av dem är faktiskt medlemmar i just Göteborgs Byggmästareförening och om inte medlemmarna kan komma till Ekmansgatan 1 – ja, då får väl Ekmansgatan 1 gästa medlemmarna, om än digitalt …

Sagt och gjort – torsdagen den 16 april 2020 klockan 17.00 skrevs det unik historia. Trots en dryg 125-årig imponerande historia var detta Göteborgspremiär för en spännande och unik form av Byggmästarnas LAN-party.

På Ekmansgatan 1, i styrelserummet, fanns sex personer; styrelseordförande och tillika mötesordförande Stephan Woodbridge, vd och tillika mötessekreteraren Christina Lööf, valberedningens representant Mats Johansson, vice ordförande och en av dagens två justeringspersoner Jonas Steen, årsmötets it-tekniker och tillika fotograf Stefan Hollertz samt undertecknad, som för övrigt också valdes till justeringsperson.

I atmosfären fanns 15 ambitiösa och föreningslojala medlemmar som arbetade febrilt med att hitta vägar och bredbandsmotorleder för att koppla upp sig, medan Christina Lööf lugnt och välkomnande frågade rakt ut i etern; Är Du där Charlotta? Jag ser att Du försöker koppla in Dig Carina? Är Thomas med? Allt lät ungefär som Eurovision Song Contest, fast då säger de något i stil med: Kan vi få rösterna från juryn i Dublin?

Tekniken möjliggjorde att skärmarna var röststyra så den som talade, om hen var inkopplad via datorn, syntes i bild. På samma sätt kunde Christina och Stephan på sin gemensamma skärm se vilka som var inkopplade. Tekniken är helt fantastiskt, men nu nog om detta!

Föreningsstämman

Föreningens ordförande Stephan Woodbridge öppnade mötet och tog samtidigt tillfället i akt att påtala och understryka den unika och historiska händelse som Byggmästareföreningens första digitala föreningsstämma innebar.

Därefter, inte så särskilt överraskande, valdes Stephan Woodbridge och Christina Lööf till ordförande respektive sekreterare för dagens stämmoförhandlingar.

Sedan var det dags för ett så kallat upprop som summerades till sex personer fysiskt på plats i styrelserummet vid Ekmansgatan samt 15 medlemmar runt om i atmosfären. Detta innebar totalt 21 personer, vilket fick till följd att mötet kunde fortsätta eftersom gruppens antal passerat 16 personer som var minimikravet för att genomföra stämman, det vill säga 10 procent av medlemsskaran.

Till justeringspersoner, tillika rösträknare, att jämte ordföranden justera protokollet valdes Jonas Steen och Lars O. Carlsson.

Det konstaterades att mötet var behörigt utlyst och när väl denna formella del var avklarad var det hög tid att ta del av styrelsens innehållsrika årsredovisning – både för Föreningen och för Hjälpkassan. Dessa sammanställningar var i och för sig utskickat till medlemmarna sedan tidigare, men nog var det en njutning att ta del av Christina Lööfs dragning, särskilt när det gällde de ekonomiska detaljerna som exempelvis att fastigheten var fullt uthyrd och att kapitalförvaltningen varit lyckosam – jo, ett särskilt tack framfördes också till aktiekommittén.

Stephan Woodbridge tackade Christina Lööf för högläsningen, men också för att hon sköt verksamheten så bra under det aktuella verksamhetsåret.

Bengt Kron redogjorde för revisorernas berättelse och dessa granskare tycktes inte ha något att klaga på när det gällde hur den verkställande direktören samt styrelsen hanterat verksamhet och ekonomi under 2019. Ett samlande ord i detta sammanhang var: tillstyrker. Detta gällde bland annat frågan om fastställande av resultat- och balansräkning samt frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. De församlade i rummet och samt de som tycktes befinna sig ute i rymden hade ingen avvikande mening och styrelsens ordförande Stephan Woodbridge samt vice ordförande Jonas Steen tycktes se både glada och lättade ut. Stämman tillstyrkte också att föra över årets resultat i ny räkning.

Personval

Sedan var det hög tid för Mats Johansson att inta scenen/skärmen och som valberedningens representant redogöra gruppens förslag till personval. Valberedningen hade gjort ett gott arbete, varför inga diskussioner uppkom och följande personer blev nu förtroendevalda:

• Ordförande: Stefan Woodbridge, omval för ett år
• Vice ordförande: Jonas Steen, omval för två år
• Ordinarie ledamöter för två år; Anders Berne (omval), Tomas Gustafson (omval) samt Glenn Svensson (nyval)
• Suppleanter för två år; Ingela Björndahl (nyval), Lotta Cvach (nyval) samt Shahroz Sahba (nyval)

Det kan i detta sammanhang också nämnas att Jonas Öberg och Paula Wirdheim vid fjolårets stämma valdes som ordinarie ledamöter för två år och att Glenn Svensson (nu vid årets mötet vald till ledamot) och Peter Boström valdes som suppleanter på två år.

De nu avgående styrelsemedlemmarna, Tommy Ivarsson, Malin Rondahl och Emil Johansson, kommer att avtackas vid ett senare tillfälle.

Revisorerna, det vill säga Bengt Kron, Carina Edblad och Dag Bergäng, valdes alla om på ett år, och på samma sätt var det med deras suppleanter, Åsa Önfelt och Martin Ekström.

Valberedningen, Tomas Saxborn, Bertil Nilsson, Mats Johansson, Kjell Fröjdendahl och Anders Larsson, omvaldes och beredningen kompletterades dessutom med den avgående styrelseledamoten Tommy Ivarsson.

Stämman fastslog att styrelsens arvode, trots dess goda insatser, skall utgöra noll kronor medan revisorerna ersätts enligt räkning. Stämman såg heller ingen anledning att ändra den medlemsavgift som gällt sedan 2017, det vill säga 2 000 kronor för företag och 100 kronor för enskilda medlemmar.

Under rubriken övriga frågor berättade Christina Lööf att en utökad stipendiekommitté gjort ett fullgott arbete och utsett fem stipendiater samt också informerat dessa om den glädjande nyheten. Beträffande det traditionella mötet, inklusive middag, mellan medlemmar och stipendiater är detta en fråga som finns anledning att återkomma till i höst.

Innan Stephan Woodbridge hann med att avsluta årets föreningsstämma begärde hans företrädare Sven Steen, frivilligt placerad i karantän, ordet för att som talesperson för medlemmarnas tacka styrelse och verkställande direktören för ett mycket väl genomfört arbete!

Avslutningsvis: Även Lady Gaga, i likhet med Christina Lööf och Göteborgs Byggmästareförening, genomförde några dagar senare en aktivitet där Gaga och hennes vänner tagit till sig Folkhälsomyndighetens regelverk och rekommendationer samt uppträdde digitalt under rubriken: One world: Together at Home.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

PS: Samtliga examensarbeten kommer att läggas upp på Göteborgs Byggmästareförenings hemsida.

För snart hundra år sedan skrev en framtida svensk nobelpristagare, Pär Lagerkvist, den självbiografiska romanen Gäst hos verkligheten. Efter studiebesöket vid kontorshuset A Working Lab Chalmers känns det som om Göteborgs Byggmästareförenings medlemmar denna dag istället var inbjudna som Gäster hos framtiden.

Detta var inget vanligt hus, inget vanligt byggprojekt och ingen vanlig entreprenad – detta var resultatet av mod, nyfikenhet och innovationsvilja – allt starkt förenat i tillit och samverkan.

Det var torsdagen den 23 januari 2020 som vi med stor vetgirighet steg rakt in i framtiden, lokaliserad vid Sven Hultins Plats 5.

Kommunikatören Kajsa Winnes och projektledaren Jan Henningsson, båda vid Akademiska Hus, var våra guider och ciceroner i en spännande värld av innovationer och nytänkande – allt samlat på en bruttoarea om 11 700 kvadratmeter.

Kontorshuset A Working Lab är den andra etappen vid Johanneberg Science Park på Chalmersområdet och utgör en arena för idé- och kunskapsutbyte mellan akademi, näringsliv och samhälle. Byggnaden är unik eftersom den redan under själva byggnationen var en testbädd för flera innovationsprojekt, exempelvis energismarta lösningar som likström, solceller och batterilager, gröna multifunktionella ytor samt lärandemiljöer – något av en stimulerande utmaning för alla inblandade parter!

Byggnaden är ett så kallat hybridhus med ambitionen att använda materialen där de är som mest funktionskraftiga. Målet har också varit att använda så mycket trä som möjligt, men visst finns i fastigheten infällda stålbalkar, precis som stålkryss samt betongväggar kring trapphus och källare.

Hade man bara byggt i trä hade huset faktiskt blivit allt för lätt, vilket krävt en helt annan förankring i berggrunden – men trots allt – mycket trä är det – och visst ger det en skön känsla och trevlig arbetsmiljö, särskilt när huset är nytt.

Byggnaden är utvecklad av Akademiska Hus i samverkan med Tengbom Arkitekter och Karlstadsbaserade ByggDialog som i en samverkansentreprenad uppförde byggnaden. Bland andra inblandade aktörer kan nämnas RISE, ÅF, IVL, Chalmersfastigheter och Chalmers.

Det är väl just organisationer som Akademiska Hus som kan, och som kanske bör, kunna gå i bräschen för denna typ av pionjärskap. De vill ju självfallet hitta den bästa tänkbara formeln för både lärande och nytänkande. Kan man skapa goda innovationer och lösningar kan de därefter implementeras på övriga lärosäten i landet där Akademiska Hus är verksamma.

Byggstarten för A Working Lab gick av stapeln i maj månad 2017 och kontorshuset stod klart i september 2019. Vi bör väl självfallet påpeka att vi här talar om Miljöbyggnad nivå Guld.

Huset innehåller ett stort antal smarta koncept. Den digitala infrastrukturen håller självfallet en hög nivå, men här finns så många fiffiga och kanske överraskande lösningar – en del synliga, andra dolda. Totalt handlar det om 16 innovationsprojekt som pågått under hela byggtiden och det sägs att detta, åtminstone när dessa rader skrivs, är Sveriges mest intelligenta byggnad.

Det handlar bland annat om ett DC-hus, det vill säga ett ”direkt current house”, vilket innebär ett likströmshus med dess många fördelar. Man undviker därmed exempelvis de energiförluster som uppstår vid omvandlingsstegen mellan växelström och likström. Lägre energiförluster resulterar i att mindre värme genereras, vilket också minskar behovet av kyla. De sakkunniga brukar lyfta fram fler fördelar med denna typ av lösning, exempelvis färre komponenter, ökad tillförlitlighet samt bättre elkvalitet. Man använder sig av DC-teknik för batterilagring samt nyttjar solceller, vilka redan under byggnationen bidrog till byggelen.

På tal om kylning så testar man nu tekniken PCM (Phase Change Materials) vid A Working Lab för att undersöka möjligheterna att lagra kylenergi/effekt. När ett material går från en fas till en annan tas energi upp respektive frigörs. Så sker exempelvis när is smälter till vatten eller när paraffin stelnar. Det är för övrigt just paraffin som nyttjas i husets kyltankar.

Akademiska Hus representanter skickade också med oss några av de lärdomar de hittills gjort i projektet. Det gäller att starta i tid och att ha mod, tålamod samt stort engagemang. Man måste vara beredd på att det krävs ett dynamiskt arbetssätt samt redan från början vara starkt medveten om att byggprojekt och innovationsprojekt bygger på helt olika logiker.

A Working Lab vid Johanneberg Science Park välkomnar nu olika typer av organisationer att ta del av denna intressanta samverkansarena och kreativa miljö. Genom en så kallas co-working erbjuds främst små aktörer och individer ett flertal tjänster samt möjlighet att genom medlemskap få ta del av en flexibel och attraktiv miljö.

Learning Lab är en plattform för framtidens lärande miljöer där forskare, pedagoger, akademi och näringsliv inbjuds att experimentera samt aktivt bidra till utvecklingen.

Makerspace är en mötesplats för kreativitet, inte minst när det gäller digital teknik. Dessutom finns möjlighet att hyra såväl konferens- som mötesrum i varierande storlekar och efter olika behov. Närhet till restaurang/lunchrum, den trevliga entrémiljön och mycket annat förstärker den välkomnande känslan och attraktionskraften.

Man kan, utan att avslöja allt för mycket, med fog säga att det har hänt en hel del beträffande möbler, ljus och arbetsmiljö sedan undertecknad iordningställde sin skrivarlya.

PS: Stort grattis till A Working Lab som trots sin ungdom redan erhållit utmärkelser, exempelvis ”Framtidens fastighet” vid Fastighetsmässan 2019.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Vi närmar oss med stormsteg ett nytt decennium och vi vet väldigt lite om detta 2020-tal. Visst vet vi att Borås och Göteborg firar 400 år 2021 och kanske har vi ringat in ytterligare några mer personliga bemärkelsedagar inom familj och släkt – men det mesta är trots allt ännu helt oskrivna blad.

Vid denna typ av decennieskiften är det inte ovanligt med en och annan nostalgisk återblick. För hundra år sedan var skiftet mellan 1910-tal och 1920-talet ett markant steg – från krig och bröduppror till ett decennium av ekonomisk och kulturell dynamik. Men vad kommer att hända efter den 1 januari 2020?

En hel del media och andra olyckskorpar vill gärna lyfta fram att konjunkturen är på nedgång, men både Sveriges Byggindustriers marknadsprognos och Business Region Göteborgs konjunkturrapport visar att Göteborg fortfarande står starkt när det gäller byggande.

Oron för vår gemensamma natur och miljö är dock betydligt mer befogad. Många, hittills mest unga personer, är genuint bekymrade och rädda för klimatförändringarna. De kräver att kraftfulla åtgärder görs omedelbart! Vi som är föräldrar och/eller far- och morföräldrar funderar på hur det ska gå för våra småttingar och kommande släkten, hur kommer de att leva sina liv?

Jag väljer att trots allt vara optimistisk och positiv samt tro på tekniska framsteg och innovationer. I Sverige i allmänhet och i Göteborgsområdet i synnerhet sker mycket spännande forskning och det finns en förtrolig närhet mellan akademi och näringsliv som starkt förenklar och stödjer kommersialisering av innovationer och uppfinningar.

Inom vår sektor pratas det nu om cirkulär ekonomi och att en byggnad redan i planeringsskedet ska ha en plan för återbruk av material. Varför har vi inte tänk på detta sätt redan tidigare? En del av problemet har kanske varit att varje byggprojekt tidigare endast fokuserat på projektresultatet, i ekonomi och kvalitet, men det är först nu som de flesta förstått att hållbart ansvarstagande också kan leda till ekonomiskt lönsamt. En ny tid kräver alltså nya sätt att mäta tillväxt och lönsamhet!

Trots allt är det skönt att vi inte kan se in i framtiden. Att oroa sig för saker som inte har hänt är inte produktivt. Däremot att lösa problem och att anpassa sig till nya förutsättningar är ett adelsmärke för dem som arbetar med byggprojekt.

Då återstår det väl endast att tacka er alla för ett väldigt intressant och spännande 2019, ja för hela 2010-talet, samt önska er …

God Jul och Gott Nytt År!

Christina Lööf