Sitter vid skrivbordet på kontoret. Utanför fönsterrutan har mörkret tagit sitt förväntade kraftfulla grepp över ljuset, dag går mot natt, men himmlavalvets starkt tindrade stjärnor skapar ändå en känsla av allsmäktighet, storhet, förhoppning och framtidstro. Inne i Byggarnas Hus är det tyst, lugnt och stilla, övriga hyresgäster har troligen åkt hem till sina familjer för inta en aktiv del i hemmets julstök.

Jag har tydligen missat pendylens familjära och markerande klockslag, samt helt glömt tid och rum. Det är helt enkelt skönt att i lugn och ro få möjlighet att summera 2022, mitt första år som vd på ärorika Göteborgs Byggmästareförening.

Plötsligt hörs en liten klinkande knackning. På fönsterbläcket sitter en liten talgoxe, en gul-grön-svart gynnare som av många kallas Gais-mes, som nu tittar på mig med vädjande ögon. Plötsligt blinkar den fina fågeln till och i det mörka högerögat lyser det till som en form av Betlehemsstjärna. Hon knackar med näbben ännu en gång och jag bestämmer mig för att försiktigt öppna fönstret och släppa in henne.

Trots att jag vet att inte fåglar kan prata säger jag:

– Hej, min lilla vän, fryser du?

– Kanske lite grann, men det är inte så farligt, säger min tillfälliga gäst, och fortsätter,

– Jag är utsänd av Julbrigaden att visa dig vägen till Den vise och givmilde, så klä på dig och följ oss. Samtidigt som fågeln säger ordet oss, så svävar ytterligare tre talgoxar in i rummet via det öppna fönstret.

Med kappa, mössa och handskar på beger vi oss ut på Ekmansgatan och mina fyra små flygkunniga vänner får mig att tänka på en klassisk formation när två rotar med Gripen bildar en grupp vid sina flyguppvisningar. Talgoxarna flyger lagom lågt och lagom fort för att jag ska kunna följa dem uppför Ekmansgatan samt utmed Bengt Lidnersgatan och Skyttegatan, och via de mörka trapporna ner till Olof Wijksgatan. De kvittrar hela tiden på Luffarvisan, välkänd för alla som kan sin Rasmus på luffen: … Man vill va fri som en fågel, fri som en fågel …

Situationen har hela tiden känts lite konstig och overklig tänker jag när jag följer de små vingbeklädda liven. Plötsligt blir jag lite mer orolig och rädd när jag förstår att jag nu, under kvällstid ska vandra in i Renströmsparken, endast i skydd av fyra normalstora talgoxar. Fåglarna leder mig till Gustav III-statyn inne i buskaget. Här kommer en tvärhand hög liten tomtegubbe med en röd lykta i ena handen och en diktafon i den andra. Hans hår och skägg är yvigt – han ser nästan ut som ett vandrade spunnet socker.

– Jag är Johannebergstomten som nu är beredd att ta emot dina önskningar, säger den lille figuren, ungefär lika stor som en chihuahua.

Jag behövde inte tveka någon längre tid när det gällde mina önskningar, utan svaret var ganska givet:
Fred på jorden samt en riktigt god jul och ett gott nytt år till Byggmästareföreningens styrelse, medlemmar och samarbetspartner. I sista stund smög jag även med en önskan om lycka för den egna familjen, det hade ju varit försmädligt att missa den chansen. Den vise och givmilde nickade och sa:

– Ok, dina önskningar finns nu noterade på band, samt lämnade över en liten lapp: Kundärende 2022: 56794.

Gabriella Lörnbo
Vd, Göteborgs Byggmästareförening

EU:s regler kring bananer och gurkor samt unionens krav på organisationers och företags hantering av personuppgifter är absolut inga enkla historier. Det handlar inte om myndigheters klåfingrighet utan är främst i syfte om att värna och skydda den enskilde individen.

Torsdagen den 15 december 2022 genomförde Göteborgs Byggmästareföreningen i samarbete med Fondia en spännande frukost i Byggarnas Hus nyrenoverade matsal – matnyttigt för såväl kropp som själ.

De två sakkunniga som svarade för informationsspridningen var Caroline Heimdahl, Senior Legal Counsel, och Erik Frid Jutblad, Senior Legal Counsel, båda på Fondia. De berättade bland annat att rätten till privatliv är grundlagsskyddad i regeringsformen och också är en mänsklig rättighet enligt både Europa- och FN-konventionen.

Syftet med GDPR är att skydda EU:s medborgares integritet och stärka enskilda personers rättigheter över hur företag, myndigheter och organisationer får samla in och använda deras personuppgifter.

Det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att man på rättslig grund ska få registrera uppgifter om en identifierad eller identifierbar fysisk person. För detta krävs
samtycke, men det kan också handla om fullgörande av avtal eller en rättslig förpliktelse samt ett berättigat intresse.

De klargjorde också vad som menas med personuppgift. Det innebär ”varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person, varvid en identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens identitet”.

Under rubriken känsliga personuppgifter räknas exempelvis ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, sexualliv eller sexuell läggning samt uppgifter om lagöverträdelser.

Det är alltid en juridisk person som är personuppgiftsansvarig och varje personuppgiftsansvarig måste lämna klar och tydlig information om hur personuppgifter behandlas, vilka rättigheter de registrerade har och hur de registrerade kan utöva sina rättigheter. När det gäller personaluppgifter är det alltid arbetsgivaren som är ansvarig.

Frågan kring om arbetsgivaren får läsa den anställdes e-post var också en punkt som behandlades. Det får endast göras om det verkligen måste göras och den anställde måste vara informerad om att arbetsgivaren kan komma att läsa inkorgen. En rekommendation är att införa tydliga rutiner för vad som gäller på företaget när det gäller e-postanvändning.

Visselblåsarfunktion

Sedan den 17 juli 2022 är det krav på visselblåsarfunktion för bolag med över 249 anställda och från och med den 23 december 2022 är det krav på visselblåsarfunktion för bolag med mellan 50 och 249 anställda.

Här är några särskilda bestämmelser om personuppgiftsbehandling i lagen kring visselblåsare:

• Personuppgifter får behandlas bara om det är ”nödvändigt”.
• Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad som behövs för att kunna fullgöra arbetsuppgifter.
• Personuppgifter som uppenbart inte är relevanta ska raderas snarast möjligt om de har samlats in av misstag.
• Personuppgifter får inte behandlas längre än två år efter det att ärendet avslutades.

Slutord

Även om inget sades om bananer under frukosten så kan vi avslöja att de graderas i olika klasser, men det lär vara en myt att EU ställer krav på att de ska vara böjda, men de klassas faktiskt ändå efter formen. Beträffande EU:s regler för gurkorna så lär dessa regler ha slopats 2008.

Om man känner sig osäker på vad som gäller kring hantering av personuppgifter så är ett tips att konsultera en kunnig konsult.

Intresset bland mötesdeltagarna var stort så Caroline och Erik fick besvara ett stort antal frågor, exempelvis om man får registrera facklig tillhörighet eller vilket fotbollslag som ens kunder håller på eller om en anställd har hund eller katt.

Lars O. Carlsson

De flesta städer med självaktning har någon form av slogan eller en devis som nyttjas i stadens propagandaarbete. En del är riktigt dåliga, andra är sämre. ”I love Hjo” är en av de bättre. Den vackra staden Helsingborg, på den skånska västkusten, och med en smittosam närhet till Danmark, närmare bestämt till Helsingör, har åtminstone sedan 1900-talets början benämnts som Sundets pärla. Det kan väl knappast sägas så mycket vackrare – Sundets pärla.

En byggaredelegation från Älvens kronjuvel, eller om man så vill ett vetgirigt gäng pärlfiskare från Göteborg, begav sig den 8-9 juni 2022 på studieresa till denna beryktade sydländska pärla och en tillfällig stadsutvecklingsutställning betitlad H22.

En del upplevelser i livet är svårsmälta medan andra händelser, exempelvis en längre resestrapats, måste få rikligt med tid att smälta in i sinnet. Det är delvis av den anledningen som det dröjt ända till nu innan studiebesöket på H22 blivit skriftligt dokumenterat. En annan anledning är att vår ordinarie reseskildrare inte var riktigt närvarande under resan.

Allt under ledning av Göteborgs Byggmästareförenings ordförande Stephan Woodbridge och dess vd Gabriella Lörnbo. Nu är tiden mogen att bjuda på en bildkavalkad med tillhörande kommentarer – håll till godo!

Prismahusets fasadbeklädnad gav göteborgarna hemlängtan till Hisingen och likheter med Radisson på Lindholmen. Det höga huset på bilden är för övrigt ett nytt hotell.

H22 hade fyra utställningsområden, varav Oceanhamnen var ett. Detta område har blivit ett populärt bostadsområde för många i åldern 67 år och äldre. Man har valt att lyssna extra mycket på denna åldersgrupp via något man kallar People’s walk, en promenadväg mellan parken Dockan och Redaregatan. Här hölls under H22 City Expo en ständig workshop där alla besökare kunde lämna in ett meddelande om jämlikhet till staden, för att sedan få det blästrat på en marksten. Stenarna ska sedan utgöra golvet till det framtida permanenta stråket som uppförs på expoområdet.

En arkitekt- och designtävling kring att bygga en jämlik stad hade utlysts av bland annat staden Helsingborg, OBOS och Lunds tekniska högskola. Tävlingen vanns av tre arkitektstuderande som kreerade en nästa tio meter hög cylinder av 4 000 returläskbackar. Måtte inte utställningen drabbas av en tromb …

På Djupet i Öresund via den marina parken, Oceanbassängen, var en lättöverskådlig och informativ separatutställning över djur- och naturlivet i Oceanhamnen. Ett smidigt sätt för besökaren att ta till sig kunskap om man helst vill undvika att dyka själv.

JM kommer att bygga bostäder på en konstgjord ö, Oceanön, vilket man marknadsförde på en skylt i hamnen.

Castellum har byggt United Spaces över hela Sverige, så även i Helsingborg, vilket invigdes just i juni 2022. Takets vyer bjöd en fantastisk utsikt.

Lekparken Djungelleken erbjöd upplevelser även för den yngre delen av publiken. Här erbjöds under expot ett djungeltema. Göteborgarna tog tillfället i akt att testa lekredskapen. Här fanns även rester kvar från det gamla varvet, exempelvis i form av en gammal kran och ett dockparti.

De kunskapshungrande göteborgarna räds inte den nya skruvade designade bron, Varvsbron, som besökarna kan beträda från tre olika väderstreck. Den propellerliknande gång- och cykelbron förbinder centrum och oceanhamnen. Den ritades av den engelske arkitekten Stephen James för Ramboll och började byggas i oktober 2018 och färdigställdes augusti 2021. Den 30 september invigdes bron officiellt. Bron, som väger cirka 550 ton och är cirka 220 meter lång, har två pyloner och bärs upp av spännkablar. Den är upplagd på sex stöd varav två är i hamnbassängen.

Med direkt närhet till kaj och hav byggs trevliga bostäder av hög kvalité och med spännande materialval.

Göteborgare fick även möjlighet att besöka bostäder från insidan. I det aktuella fallet är det Granitors flexibla lägenheter för att kombinera boende och representation.

Det helt nyinvigda hotellet var uppfört enligt framtidens förväntade miljötänkande och relaxavdelningen med sin utsikt över sundet var väldigt inbjudande. Den snygga badkarsbilden är hämtad från en hotellets sviter, men var lugn, alla rum erbjuder tvagningsmöjligheter.

Sammanfattning efter denna studieresa är att vi nu är många som bättre förstår uttrycket Sundets pärla.

Text: Gabriella Lörnbo och Lars O Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Detta var ett studiebesök att pränta in i dagboken. Tänk att halvvägs till himmelen ha hela den fagra skattkammarön Hisingen för sina fötter och att få uppleva det annars så imponerande Ramberget som en liten utsträckt behändig kulle i Karlatornets omedelbara närhet.

De flesta byggare har drömmar om att uppföra en egen unik skapelse till eftervärlden. Så var det exempelvis säkert när Lars Gullstedt formade infracity i Upplands-Väsby eller när Percy Nilsson satsade stort i Hyllie.

För många år sedan uttryckte Alingsåssonen Ola Serneke att ”Det är en svindlande tanke, att få bygga Nordens högsta byggnad”, en skön vision som fick spridning 2004. År 2013 utlystes en arkitekttävling, som 2014 vanns av den amerikanska arkitektbyrån Skidmore, Owings & Merrill, som bland annat har ritat några av världens högsta byggnader, till exempel John Hancock Center i Chicago 1969, Sears Tower i Chicago 1973 och Burj Khalifa i Dubai 2010.

Nu är Serneke där, hans dröm reser sig, likt Jakobs steg, meter för meter, och inte nog med detta han har samtidigt fått sin namnskylt synlig över hela Göteborg – ja, kanske ända till Alingsås.

Nu handlar det i och för sig inte bara om Karlatornet, det totala projektet omfattar så mycket mer, nämligen en helt ny stadsdel, Karlastaden, uppfört i Sveriges näst största stad, ett nyskapat område med bostäder, handel, kontor, restauranger, hotell, förskola och en spektakulär utsiktsplatå, vid våning 69. Hela härligheten är uppdelad i flera fastigheter och kvarter. En kuriositet är att flera fastigheter, kvarter 5 och kvarter 7, är imponerande höga tornfastigheter på 43 respektive 36 våningar, men de kommer naturligtvis i skuggan av Karlatornet som färdigt ska mäta 246 meter över havet.

När Byggmästareföreningen gästade tornet stod den aktuella höjdmätaren på cirka 200 meter eller våning 62 om man så vill. Sernekes personal säger Level 72. Noterbart är att det finns två våningar under mark, men för att slippa ha våningar med minustecken före siffran, har man valt att döpa plan 0 till level 10. Level 9 är således en våning under mark och level 8 är två våningar under mark. Under grundläggningsarbetet använde man sig av grävpålar och förankrade i berg.

Karlatornet är uppdelat i fyra bostadsrättsföreningar och projektet är uppdelat i totalt 35 fastigheter. I tornet finns bostadsrätter och äganderätter. I våning 70-73, Karlatornet Penthouse, finns 12 lägenheter som upplåts med äganderätt. Karlatornet Penthouse benämns i försäljningsmaterialet som att äga en villa 240 meter upp i luften. Takhöjden är extra hög och precis som i övriga Karlatornet sträcker sig alla fönster från golv till tak.

Våning 69 utgör ett så kallat observationsdäck och här kommer också erbjudas goda utsiktsmöjligheter för den som vill se Göteborg lite från ovan. På våning 69 kommer Karlatorget Skybar att finnas – här kanske Gröna hissen kommer att bli favoritdrinken (en gissning från skribenten)?

Studiebesöksdeltagarna möttes den 22 november vid Sernekes kontor på Polstjärnegatan, där vi bjöds en utförlig och generös presentation av projektet av Jörgen Österlund, projektledare för Karlatornets stomme. Han redogjorde för historien, de tekniska svårigheterna, de särskilda kraven vid gjutningsarbetet – det han inte visste om tornets armering och betong är inte värt att veta. Han berättade bland annat om hur man under gjutningen pumpar in betong i fastigheten till aktuellt våningsplan. Under arbetet är det 4 kubikmeter i pumpröret och pumpen klarar att pumpa 500 meter (det vill säga längre än sträckan in i fastigheten och upp till fastighetens topp).

Efter säkerhetsdressingen, det vill säga iklädandet av hjälm, rosa skyddsväst, skor, handskar och glasögon, var det dags att stiga in i den utanpåliggande bygghissen. En av undertecknads reskamrater i den brandgula gallerburen berättade att hon var höjdrädd och jag funderade då på om hon verkligen valt rätt studiebesök. Hissen tog oss till våning 58, där man byggt upp en särskild etablering för blåfolket för att spara tid och höja effektiviteten. Här fanns lunchrum, toaletter etcetera. På så sätt eliminerade man personaltransporter i hissarna. Ett nyckelord i hela projektet är logistik – låt oss förtydliga – logistik, logistik och logistik.

Ett annat logistikbeslut är att man har en hubb i Säve, där man omlastar och samordnar materalet till distributionsbilar som tar materialet till byggarbetsplatsen vid Lindholmen.

Ett bevis på att arbeter fortskrider med hög affektivitet är att när man gjuter i tornets topp, spikar man golvlister i tornets nedre regioner. I de lägre våningarna är det ganska stabilt, men högst upp i huset kommer det vid hård blåst svaja 40 centimeter åt varje håll.

Efter rundvandring i tornet samt besök på tornets topp var det hög tid att besöka några lägenheter längre ner i fastigheten, där Mattias Kano berättade om materialval och finesser, som exempelvis solskydd för de stora fönsterrutorna. De rymliga garderoberna mellan duschrum och sovrum gillades skarpt och det hanns också med några personliga reflektioner: Om man bor högt upp i Karlatornet står säkert en egen hiss på önskelistan till tomten. Om man tänker på de gamla Göteborgsgårdarna i äldre tider så öppnade mammorna köksfönstret och ropade: - Ola, maten är klar. Den tiden är garanterat över i och med alla dessa höga hus.

De första inflyttningarna beräknas ske i augusti 2023 och hela tornet, i full höjd, ska stå stabilt och klart under 2024.

Oavsett om man förordar höga hus eller inte så finns det en tjusning i vad byggnadskonsten kan prestera samt spänning och fascination att få möjligheten att gästa en fastighet, typ Karlatornet. Stort tack för att vi fick besöka Göteborgs nya landmärke.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Molnen skingrade sig och den stora trappan badade i solsken när vi välkomnade de första gästerna till nyinvigningen av Byggarnas Hus den 7 juni. Dagen till ära hade vi öppnat den sällan använda stora porten, som i begynnelsen var husets ursprungliga huvudentré, något vi nu vill återuppliva för husets alla kommande gäster. De som kom på invigningen fick ett litet smakprov av vad som komma skall.

Det var en blomsterparad av vackra buketter som dansade in genom porten, ackompanjerad av musik från våningen under. In kom många välkända ansikten men också en och annan ny bekantskap som passade på att beskåda den ombyggda fastigheten. Alla blev hjärtligt och varmt mottagna av representanter för Göteborgs Byggmästareförening och Byggföretagen som artigt och välkomnande stod vid dörren och tog emot.

Imponerade uttryck syntes hos alla som rörde sig i huset. Vi fick höra hur uppskattat det är att så mycket av husets hemtrevliga atmosfär tagits tillvara. Det känns som ett hus som åldrats med värdighet och som piffats upp med största respekt och omsorg, och som därmed kommer att välkomna sina gäster med vänlighet och värme en lång tid framöver.

Klockan 17 klipptes ett GBF-grönt band av Byggmästareföreningens ordförande Stephan Woodbridge och Byggföretagens ordförande Jörgen Johansson, till det storslagna ljudet av en trumpetfanfar. Nyinvigningen blev med det, officiell.

Under eftermiddagen så hade våra gäster möjlighet att äta gott av den buffén som fanns uppdukad i matsalen. Där spelade också ett gäng talangfulla ungdomar från Rytmus gymnasium i Göteborg. När dag övergått till afton kunde den kaffesugne bege sig till Salongen där två baristor serverade kaffedrinkar. Speciellt deras hot shots var riktigt heta denna kväll – det vill säga, oerhört uppskattade.

Gästerna kunde också ta ett varv runt om i huset på en tipspromenad eller en historisk vandring. Tipspromenaden bjöd på frågor om renoveringen och husets historia, och den historiska vandringen var en tillbakablick till hur huset såg ut när det 1928 var hem åt en familj på tre personer.

Tack till alla er som kom, ni fick en vanlig tisdag på kontoret att kännas som en festlig fredag.

Text: Emelie Ljungberg
Foto: Stefan Hollertz

Byggmästareföreningens väl utvecklade nätverk inom samhällsbyggarsektorn har många gånger möjliggjort tidiga och unika inblickar i vad som händer och sker i Göteborg. Så skedde även den 25 maj då vi samlades för ett studiebesök på Västlänken deletapp Centralen. På Trafikverkets projektkontor för Västlänken vid Kruthusgatan satt det ett skyddsutrustat neongult, glatt och förväntansfullt gäng.

Besöket var uppdelat i två sektioner, först fick vi en presentation om projektets start, uppbyggnad och framtid av besöksansvariga Agneta Eklund och projekteringsledaren Sven Lindahl. Efter det fick vi bege oss ut i leran tillsammans med Tobias Petersson som är byggledare på Trafikverket för deletapp Centralen, som byggs av entreprenören NCC.

När Västlänken är klar så kommer resan från Centralen till Korsvägen, via Haga, att ta 12 minuter. Tillräckligt snabbt för att med en gång vända bistra miner som dagens köer kan ha etsat fast. Rälsen är totalt 8 kilometer där 6,6 kilometer är tunnel, 4 kilometer tunnel som byggs genom berg och 2,6 kilometer tunnel byggs av betong i den kända Göteborgsleran. Västlänken ingår i det Västsvenska paketet, som till största delen finansieras av statens bidrag och av trängselskatten.

Göteborgs Centralstation är en viktig knutpunkt som inte har kapacitet som räcker till för en utbyggnad av järnvägsnätet, vilket är anledningen till Västlänkens födelse. Vår central idag är en säckstation, en station där tågen som kommer in måste backa för att komma ut igen, något som Västlänkens genomgående linje kommer att komplettera. Fjärrtåg kommer fortsatt att trafikera den nuvarande säckstationen, men region- och lokaltåg kommer att trafikera Västlänken med sina tre nya stationer.

Diskussioner kring att tågsystemet och tillgängligheten i Göteborg måste förbättras har varit på tal under en lång tid, och det var i slutet av 80-talet som idén om en tågtunnel under staden föddes. Jag har alltid hört att en tunnel skulle vara omöjlig att bygga i Göteborg, eftersom staden vilar på lera. Men till alla problem finns självklart lösningar. De delar av tunneln som är byggda i lera, flyter, och blir med trycket från ovan reglerade hela tiden så att de inte flyter för högt eller sjunker för lågt. Det är ungefär samma teknik som används i Nordstan, även den är en flytande installation. Men där används pumpar för att reglera rörelserna.

Dagens värdar från Trafikverket beskrev projektets gång och nämnde de intressanta arkeologiska fynd som gjorts vid Kvarnberget. Där hittades det båtar, som såg näst intill sjödugliga ut, i kvarlämningarna av en gammal lastkaj. Vi kunde såklart inte undgå att prata om Kronotopia, den internationella tävlingen som Statens konstråd skapade för att utse vilka som skulle få bidra till den konstnärliga gestaltningen av de olika entréerna och stationerna. Vissa bidrag har, som ni kanske märkt, blivit mer omnämnda än andra, men visionsbilderna med de vinnande bidragen visar oss en vacker bild av framtidens Göteborg.

Det var sedan dags för oss att, likt Tummelisa hos mullvaden, ledas ner under jord. Centralens tunneldjup är 12 meter, vilket kan verka grunt jämfört med tunneln som slingrar sig under Haga på 32 meters djup. Men när vi vindlade oss ner för trappan, och skämtade om behovet av hissar, så kändes det helt plötsligt inte så grunt längre.

Väl nere stod vi inför en imponerande 50 meter bred tunnel. För att åstadkomma den här enorma håligheten berättar Tobias att de använt sig av en teknik där man grävt schakt i form av en trappa, för att smidigt forsla bort fyllnadsmaterial och samtidigt kunna arbeta säkert. Innan de börjar gräva schakten byggs slitsmurar, en typ av betongmur som använder marken den ska stötta som form medan den gjuts. Allteftersom man gräver schaktet, och slitsmurarna blottas, placerar man ”stöttor” från ena slitsmuren till den andra, för att stötta och mäta kraften i marken. Ni kanske har sett de orange-gula rören som går tvärs över marken där de gräver på Centralen? Det är vad de gör, de håller den ena sidan ifrån den andra.

Som ni förstår så har det under projektets gång gått åt en hel del betong. Vi fick höra att det under en av dagarna kom 400 lastbilar med betong som togs emot och hanterades, det motsvarar ungefär en lastbil var tredje minut. En imponerande insats av alla inblandade.

Efter en eftermiddag full med intressant information och syner utöver det vanliga, var det dags för oss att bege oss ovan jord. Vi blev återigen medvetna om det enorma djup tunneln befinner sig på, men blev också varse om hur snabbt vi tagit oss från kontoret på Kruthusgatan till andra sidan stationen. Vägen tillbaka verkade ta dubbelt så lång tid som promenaden nere i tunneln. Redan innan räls och tåg är på plats så verkar det som om Västlänken är den smidigaste vägen genom Göteborg.

Med det vill vi sända ett varmt tack till Trafikverket och Västlänken som tog emot oss, och vi hoppas få besöka er snart igen.

Text: Emelie Ljungberg
Foto: Stefan Hollertz

I anslutning till föreningsstämma den 17 april presenterade årets mottagare av Stipendiet Byggmästaren samt Yrkesstipendiet. Välkommen att bekanta dig med ett gäng glada vinnare.

Vi börjar med Stipendiet Byggmästaren ...

Anton Avest och Emma Wahlfridsson

Using a sustainable business model for implementing a PED concept in terms of balancing excess heat on a district level

Anton och Emma har beskrivit Positiv Energy District (PED) utifrån möjligheten att tolka och implementera modellen på stadsutvecklingsprojektet Lilla Bommen. PED bygger på att skapa ett system, en micro-grid, i ett närområde med energibalans mellan flera intressenter.

Slutsatsen är att området fortfarande är i omvandling och att regelverket ännu inte är fullt ut anpassat för PED i dagsläget. Arbetet håller en hög nivå och bygger på litteraturstudier, intervjuer och workshops med olika intressenter.

Arbetet visar på en kommande affärsmodell som kan bli embryot till morgondagens företag som bygger hållbara stadsdelar i vårt samhälle.

Läs arbetet här →

Fredrik Bergfeldt och Frida Fischer

Clashing institutional logics and its consequences for communication

Fredrik och Frida har studerat samverkan mellan en svensk uppdragsgivare och utländska entreprenörer i ett stort infrastrukturprojekt. I den pågående globaliseringen och med allt större projekt blir en tydlig och fungerande kommunikation allt viktigare.

Fredrik och Frida har intervjuat flera representanter för såväl uppdragsgivare, som entreprenörer, och kopplat resultaten till aktuell teori. De har identifierat flera skillnader i såväl språk, som kultur, som ger kommunikationsproblem. Arbetet är mycket väl genomfört och mynnar ut i en samling rekommendationer, som kan underlätta för båda parter i många framtida projekt.

Läs arbetet här →

Maja Sjöstedt och Rebecka Strutz

Förbättra processen i att ställa miljökrav i stadsutvecklingsprojekt

Maja och Rebecka har analyserat styrkor och svagheter med processen att ställa miljökrav på Älvstranden Utvecklingsprojekt. Arbetet är aktuellt och mynnar ut i fyra kategorier av åtgärder för att förbättra processen att ställa miljökrav för framtida stadsutvecklingsprojekt

Läs arbetet här →

Sofie Hammer och Joline Kraemer

Developer Driven Detailed Development Plans

Sofie och Joline har med detta examensarbete kartlagt och försökt skapa en förståelse för hur olika kommuner arbetar med att involvera exploatören i detaljplaneprocessen samt hur implementeringen och vidareutvecklingen av exploatörsdrivna detaljplaneprocesser (EDP) kan underlättas då dagens detaljplaneprocess ibland upplevs ineffektiv.

Författarna har dragit slutsatser och identifierat sex organisatoriskt relaterade aspekter och tre framgångsfaktorer som bör beaktas för vidareutveckling och framtida implementering av EDP. De tre framgångsfaktorerna inkluderar riktlinjer, utvärderingar och urval av pilotprojekt

Läs arbetet här →

Ali Reza Heravi och Antin Trogen

Materialspill i byggproduktion

Ali och Antin har förtjänstfullt tacklat en i branschen ständigt återkommande fråga, nämligen hur man kommer till rätta med spill.

De har i sitt arbete satt fingret på ett flertal viktiga parametrar som bör uppmärksammas av industrien och dessutom implementeras.

Läs arbetet här →

... och här kommer vinnarna av Yrkesstipendiet.

Melker Samuelsson

Under sin studietid på Bräckegymnasiet har Melker Samuelsson visat att han är en riktig lagspelare som med sitt engagemang och driv lyfter hela sin arbetsgrupp. Han visar gott kamratskap genom att alltid hjälpa sina klasskamrater och dela med sig av sina idéer och sina kunskaper.

Personliga egenskaper som beskriver Melker är ord som händig, driven och framåt. Melker har ”blicken” som man brukar säga om talangfulla yrkesarbetare och med sina fina förmågor kommer han bidra stort till byggbranschen. Detta gör Melker till en värdig kandidat till Göteborgs Byggmästareförenings stipendium.

Matias Persson

Matias Persson har under studietiden på Bräckegymnasiet uppmärksammats för ett mycket gediget genomfört arbete både praktiskt och teoretiskt.
Matias har målmedvetet tagit sig an varje arbetsuppgift och utfört uppgiften med mycket hög kvalitet.

Det som kännetecknar Matias är flit, noggrannhet och händighet. Med dessa fina egenskaper ser vi att Matias kommer att bidra stort till den bransch han kommer arbeta inom efter sina vidare studier och det gör honom till en självklar kandidat till Göteborgs Byggmästareförenings stipendium.

Linnéa Claesson Fransson

Linnéa Claesson Franssons kunskapsutveckling i muraryrket har varit enastående tack vare ett hårt och seriöst arbete under hela utbildningstiden. Samma inställning har också präglat Linnéas studier i de teoretiska ämnena.

För att beskriva Linnéa som person kan inga andra ord än kamratlighet och hjälpsamhet användas. Yrkeskunnandet och personligheten har gjort lärlingsanställningen klar långt innan examen.

Som representant för kvinnor i branschen har Linnéa gjort ett utomordentligt arbete vilket lett till att APL-företaget specifikt uttryckt önskemål om fler tjejer från skolan i framtiden. Linnéas engagemang och kunnande gör henne till en mycket god ambassadör för Bräckegymnasiet och väl värd ett stipendium från Göteborgs Byggmästareförening.

Cornelia Andersson

Cornelia är en lärare som har ett stort inflytande på Bräckegymnasiets elever. Hon är tydlig i sin undervisning både med syftet med lektionerna och hur betygskriterierna ser ut. Hon vill alltid det bästa för alla elever och stöttar och vägleder dem i sin kunskapsutveckling.

Cornelias undervisning är varierande och har intressanta och roliga uppgifter för eleverna. Hon hjälper sina elever att hitta lugnet och dämpar deras oro för att inte lyckas. Hon är glad och lyser upp skoldagarna oavsett egna bekymmer. Cornelia har alltid ett leende på läpparna och hennes omtänksamma personlighet visar hur mycket hon bryr sig om sina elever. Detta gör Cornelia till årets bästa lärare och är en värdig mottagare av Göteborgs Byggmästares stipendium.

Drömmen vi hade förra året om att få välkomna föreningens medlemmar fysiskt, blev onsdagen den 27 april verklig. Det var inte bara monumentärt för att vi alla igen fick ses på riktigt igen, utan också för att Byggarnas Hus klätt om helt i ny skrud efter årets förädling.

Efter två med digitala stämmor inleddes eftermiddagen självklart med kramar, glada återseenden och hjärtliga skratt. Alla begav sig sedan in till den nyligen omgjorda kurslokalen för att inleda kvällens föreningsstämma. Det var med ett brett leende som ordförande Stephan Woodbridge tog ton för stämmans öppnande. I samband med öppnandet presenterade han sig själv och Göteborgs Byggmästareförenings nya VD sen snart ett år tillbaka, Gabriella Lörnbo, vars stämmodebut det här var.

De började med att presentera kvällens agenda som löd enligt följande; föreningsstämman, följt av mingel i salongerna, för att sedan komma tillbaka ner för utdelningen av stipendiet Byggmästaren, kvällens höjdpunkt, för att till sist avnjuta en trerätters middag signerad Jungman Jansson.

Stämmans andra punkt, val av ordförande och sekreterare, blev utan invändningar Stephan respektive Gabriella. Sekreterare Gabriella fortsatte sedan enligt sed med uppropet av de medlemmar som anmält sig och som medverkade på plats. Det var en mycket exalterad skara, som många gånger inte iddes vänta på hela sina namn att bli uppropade, innan de svarade att de var på plats.

Gällande frågan om vilka som skulle utses till justeringsmän, tillika rösträknare, så valdes Christina Lööf och Ralf Hansson enligt Gabriellas nominering. Den följdes av frågan om inbjudans utskick hade skett i behörig ordning enligt stadgarna, och svaret var att det hade den, både digitalt, men även per post.

Vidare berättade Gabriella om de aktiviteter som pågått under verksamhetsåret. Hon pratade om sitt tillträde den 16 augusti, i samband med tidigare VD Christina Lööfs avtackning, och hur skönt det var att vara tillbaka i huset efter ett uppehåll. Tidigare satt hon på vinden för hyresgästen BUC. Hon mindes att hon vid den tidpunkten nämnt vilket spännande arbete Christina har och att hon drömde om att ha det för egen del. Tänk vad man kan åstadkomma med lite manifestation. Självklart nämndes förädlingen som pågått under året och aktiekommitténs arbete. Det räknades upp att vi haft ett fantastiskt aktieår med fin utveckling. Vidare nämndes det att husets alla hyresgäster, med undantag från Maskinentreprenörerna som ska flytta vidare till nybyggda Platinan nere vid Lilla Bommen inom kort, är kvar i Byggarnas Hus. Medlemsaktiviteterna har under året såklart påverkats av Covid som så mycket annat, men vi har lyckats med bland annat ett mycket intressant studiebesök till City Gate som skrivits om på hemsidan. Ett besök som verkligen satte intentionen att årets framtida besök ska nå nya höga höjder.

När det kom till resultat och balansräkningen för föreningen är det intressant att nämna att hjälpkassan kunnat bidra med en utdelning på 20 000 kronor till 4 sökande, och Sven Steens understödsfond delat ut 499 880 kronor till olika sökande. Resultatet från revisorerna lästes upp av Bengt Kron, som redovisat i 10 års tid, med slutsatserna att allt skett enligt lag, rätt och riktigt. Och med det fastställdes resultatet och balansräkningen.

Gällande nästa punkt, frågan om ansvarsfrihet för vår styrelse, blev det ett rungande ja från alla närvarande. Ett blygsamt roat tack kom från vår ordförande som snabbt lotsade oss vidare till nästa punkt på agendan.

Det var sedan dags för val av styrelseledamöter och suppleanter i styrelsen. Det blev omval av Glen Svensson och nyval av Ingela Björndahl, Lotta Cvach och Peter Boström som ordinarie ledamöter på två år, ihop med Paula Wirdheim som valdes förra året. För suppleanter blev det omval av Sharoz Sahaba och nyval av Ann Svensson, Marcus Håkansson och Patrik Törnqvist på två år. Som ordförande omvaldes Stephan Woodbridge, och som vice ordförande Jonas Steen, med förnyat förtroende.

Till revisor valdes Bengt Kron att fortsätta sitt fantastiska arbete med sin personliga suppleant Åsa Örnfelt. Till interna revisorer valdes Carina Edblad och Dag Bergäng och som intern revisorssuppleant omvaldes Martin Ekström. Samtliga val gjordes i enlighet med valberedningens förslag.

Till valnämnden valdes återigen Mats Johansson som sammankallande, ihop med Anders Larsson och Kjell Fröjdendahl. Suppleanter blev Tommy Ivarsson, Stefan Lindvert och Stephan Woodbridge.

Sedan kom punkten med tid för övriga frågor och yttranden, där den personliga medlemmen Christer Wannheden passionerat uttryckte att det var mer än väl tid för Byggarnas Hus att få sin egen namnskylt uppsatt på muren. Stephan tackade för förslaget och informerade om att det här är något som ligger med i vår framtidsplanering för husets förädling, och om man får uttrycka det så kraftigt, i planeringen för husets självförverkligande. I samband med det påminde Gabriella om att nu när huset är mer användarvänligt, så tar vi mer än gärna emot konferens- och mötesbokningar från medlemmar som vill tillbringa en dag eller två i huset med sitt arbete eller sina kollegor.

Stämman avslutades med en avtackning för Bertil Nilsson som avgående i valnämnden och de avgående styrelseledamöterna Anders Berne, Jonas Öberg och Thomas Gustafsson som uppnått 6 år i styrelsen vilket är den maximala perioden. Förutom med en blomma så tackades de av med en present i form av en tavla skapad för Göteborgs 400 års jubileum, en passande present då Göteborg fyllde 400 år samma år som de avgick. De önskade styrelsen all lycka framöver och hade inte själva haft något emot om stadgarna ändrades så att de hade kunnat vara med ett litet tag till.

Det var en glad skara som vid stämmans avslut begav sig upp till salongerna på lite mingel i väntan på stipendieutdelningen. Renovering, ommålning och ommöblering blev lovordad av alla som satte sin fot i lokalerna. Ett tacksamhetens ord skänkes här till alla underbara byggare av Byggarnas Hus. Efter lite bubbel och lite babbel begav vi oss sedan ner igen, det var dags för stipendieutdelning och middag.

Text: Emelie Ljungberg
Foto: Anders Nicander

Änglarna tycktes ha arbetat för högtryck, eller kanske snarare i ett lågtryck, hela helgen och arbetsfördelningen var tydlig. Halva styrkan tömde himlens alla tillgängliga snömagasin, medan den andra halvan febrilt viftade med sina vingar så att snöflingorna, elegant, värdigt och nästan lite sensuellt, virvlade omkring i rymden, likt nära nog viktlös bomull, och sakta sökte sig ner mot marken, för att därefter, som ett stort mjukt, men något fuktigt, täcke, färga hela staden vit. Över hela denna härlighet vilade vårt oändliga samt sammetsblåa himlavalv med sina många magisk tindrade stjärnor.

Efter denna märkliga, märkvärdiga och mäktiga upplevelse var så äntligen måndagen här. Jag riktigt längtade till mitt arbete för att vid min skrivpulpet få möjlighet att skriva en julhälsning till Byggmästareföreningens alla vänner. Jag lånade bondens släde och spände för hans häst – ty det var ju den enda möjligheten att ta sig till Ekmansgatan en sådan annorlunda och övernaturlig dag.

Hästen, släden och undertecknad tog ett extravarv, med en riktig bredsladd, runt Poseidon samt band därefter fast Brunte vid Viktor Rydbergsmonumentet utanför Landsarkivet och hängde den obligatoriska havresäcken runt den starke nordsvenskens hals.

Jag pölsade in i Byggarnas Hus efter att först daskat av snön från mössan samt sparkat stövlarna snärtigt i dörrposten så att slask och flis föll ner på dörrmattan.

Så nu är jag på plats framför dataskärmen. Tanken är att jag nu ska önska alla en riktigt härlig och underbar helg, uppmana alla att ladda sina, under året urladdade, batterier, tänka på sina medmänniskor, i när och fjärran, samt självfallet det numera obligatoriska … tvätta händerna och håll avstånd!

Men först vill jag ändå tacka alla i huset, alla medlemmar samt andra samarbetspartners för det vänliga mottagandet jag känt sedan jag fick förtroende och förmånen att efterträda Christina Lööf i augusti månad. Självfallet vill jag rikta ett extra stort tack till just henne för allt stöd och all support, men också till styrelsen för dess förståelse och tålamod.

Efter en lång period utan studiebesök, seminarier och spännande resor har vi glädjande nog kommit igång så smått under hösten – ja, vi genomförde ju en riktig höjdare i slutet av november – ett studiebesök på Citygate i Gårda. Självfallet hoppas vi på betydligt fler spännande aktiviteter under 2022.

Så var det detta med önskelistor. Alla föräldrar önskar snälla barn, medan alla barn önskar snälla föräldrar. Dock tror jag att ganska många, både barn och föräldrar, i år önskar att Covid-19 flyger och far – och aldrig kommer tillbaka.

Vid sidan om antipandemiförhoppningen önskar jag också dig samt dina nära och kära …

God jul och gott nytt år!

Gabriella Lörnbo
Vd, Göteborgs Byggmästareförening