I klassiska upptäcktsresandes kölvatten

Publicerat den 28 augusti 2023

Hur tänkte Christofer Columbus? Var Marco Polo någonsin orolig? Hade Vasco da Gama hemlängtan? Ja, detta var några av mina många tankar innan det var dags att kasta ankar.

Det var torsdagen den 24 augusti anno 2023 vid adertontiden som S/S Bohuslän, sjösatt vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad den 15 december 1913, lättade ankar från sin kajplats vid Stenpiren i Göteborg. Som både en händelse och en sanning låg S/S Bohuslän förtöjd i en omedelbar närhet till Delawaremonumentet av Carl Milles. Den stora ärggröna statyn minner oss om tiden då Sverige hade en svensk koloni i Nordamerika.

I slutet av november 1637 lämnade fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip hamnen i Göteborg för att den 23 mars 1638 anlända Delawareviken och sedan fortsätta uppför Delawarefloden med de medföljande svenska nybyggarna. Nya Sverige inköptes och började etableras 1638. För dessa nybyggare handlade det därefter om att insupa nya erfarenheter och kunskaper samt knyta nya kontakter och bygga nätverk.

Således delvis samma syfte som när Göteborgs Byggmästareförening med reseledaren Gabriella Lörnbo i spetsen, och under resan i färgstark sommarskrud, bjöd in föreningens medlemmar och YRGO:s studenter samt de unga kamraternas LIA-handledare till den årliga seglatsen i Göteborgs skärgård. Man önskade därmed skapa tillfälle för nätverksbyggande och kunskapsåterföring.

Det kan knappast finnas en bättre marin mötesplats för representanter från byggbranschen än BO-HUS.

En trogen medresenär från YRGO:s lärarkår på dessa årliga resor, Gunnar ”Den gamle och havet” Wengström gjorde härmed sin sista resa. Han byter nu Göta älv mot Fyrisån när han flyttar till barn och barnbarn i Uppsala. En annan av de trogna sjöbusarna Roy Hansson hade kastat kryckorna och skulle denna kväll kunna fungera som en utmärkt hopp-i-land-kalle.

Vädret var utmärkt denna regnfria augustikväll, solen reflekterade så skönt och romantiskt i fartygets trädetaljer som exempelvis långsidornas smäckra träbänkar.

När S/S Bohuslän stävar ut genom Göta älvs generösa mynning så kunde jag riktigt höra Adagio från balett Spartacus, den vackra signaturmelodin från Onedinlinjen. Med dessa toner i huvudet gick jag upp till bryggan för att se om det var kapten Baines eller kapten Haddock som hade kommandot över fartyget. Men det visade sig att det vara kapten Jerker som hade full kontroll över sjökortet och med dess hjälp tog ut kursen för resan där vi inledningsvis i själva öriket beskådade Rivö, Asperö och Köpstadsö på vår styrbords sida, och därefter följde Stora Knarrholmen och Stora Förö.

Under redan bjöds en välsmakande måltid med olika sallader, en blandning av räkor och lax i glasburk samt dumplings. Till kaffet bjöds en mjuk morotskaka med en vacker jordgubbe på toppen. En stor och uppriktig eloge till kapten Jerkers besättning i köket, serveringen, på däck och maskinrum – ingen nämnd, ingen glömd.

Knarrholmen donerades 1940 av skeppsredaren Axel Ax:son Johnson till Götaverkens arbetare. Våren 2014 köptes Knarrholmen av BRA Bygg. Under sommaren 2023 har SVT visat en serie med namnet ”Kronérs Sommargäster” som var inspelad på just nämnda ö/holme.

Medan kapten Jerker gav navigeringsorder till den lojale styrmannen berättade befälhavaren att han sett både tumlare och sälar från sin utmärkta observationsplats på bryggan. Han berättade vidare att tonfiskar siktats mer söderut i svenska vatten.

Den enda besvikelsen denna kväll var att undertecknad i sitt dagdrömmeri hade förväntat sig att S/S Bohuslän skulle få motsvarande mottagande som Tall Shipping Race och Volvo Ocean Race brukar få när de gästar Göteborg. Då möts fartygen med alla tillgängliga flytetyg i staden samt folk sittande på alla kajer och bergknallar längs inloppet.

Tack för denna fina kväll på sjön i sällskap av gamla och nya vänner samt gamla och unga kontakter.

Text och foto: Lars O. Carlsson