Nu med indraget och rinnande vatten

Tisdagen den 23 april 2024 öppnades portarna till Kjellmansgatan 26 för Göteborgs Byggmästareförenings vetgiriga (läs nyfikna) medlemmar.

Kjellmansgatan, vid Stigberget, fick sitt gatunamn redan 1879 till minne av coopverdiekaptenen J J Kjällman (död 1857), kallad Vattenkällman. Enligt en annan uppgift skulle gatan dessutom vara uppkallad efter skeppsredaren C L Kjällman, som ägde ett av de mera betydande husen vid gatan.

Göteborgsskildraren C. R. A. Fredberg skriver i sitt välkända verk ”Det gamla Göteborg” från 1919-1923 bland annat följande:

Kjellmansgatan fick sitt namn i den tiden, då det var vanligt att döpa de små gatorna i förstäderna efter någon pamp, som bodde vid vederbörande gata eller gränd. Gatan uppkallades efter kapten J. Kjällman och skepparen C. L. Kjällman vilken ägde ett av de mera betydande husen vid Kjällmansgatan.

Den siste Kjällman verkade i senare delen av 1800-talet – i en tid då Majorna ingen vattenledning hade och därför, när brunnarna i hagarne sinade ut, vore hänvisade till två allmänna källhus: den vid Bläsliden och den vid Klippan. För företagsamt folk lönade det sig på den tiden att köra vatten i tunnor och sälja det kannvis till hushållen. Och likaså att föra det i s k vattenbåtar till skeppen, som lågo förankrade på strömmen.

Jag har hört uppgivas att ifrågavarande Kjällman tjänte sig en förmögenhet på dylika vattentransporter, för vilka han övergav långfärderna på haven. Därför kallades han i dagligt tal för ”Vatten-Kjällman”…

I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 13 maj 1876, alltså några år innan gatan officiellt fick sitt namn hittar vi en annons om rum att hyra på en gata med det aktuella namnet:

Nu genast finnes att hyra ett möblerat rum, med egen ingång och utsigt åt gatan, för en eller tvenne hyggliga ungkarlar. Adress huset n:r 150 vid Kjellmansgatan i Majornas 3:dje rote, der madam Malmström efterfrågas.

Nu, cirka 150 år senare, är det åter aktuellt med bostadsaffärer på Kjellmansgatan och denna gång är det Sverigehuset som utvecklat det uppmärksammade projektet Stigbergshyllan, bland annat med hjälp av ABAKO Arkitektkontor.

Processen startade egentligen redan 2008 på Henriksberg – alltså på samma plats som där Fritiof Nilsson Piraten skrev romanen Bombi Bitt och jag, och i dag, 2024, handlar det om 187 unika bostäder – bostadsrätter fördelade på tre hus och två separata bostadsrättsföreningar.

Sverigehusets vd Anna Henriksson, med god support av Hanna Hall och Kajsa Gustafson, bjöd Byggmästareföreningens medlemmar på en spännande guidning som likt en snitslad motionsslinga innehöll hissnande höjdvariationer i form av lägenhetsvisningar på flera olika våningar, höjdpartier med fantastiska utsikter, inte minst mot det fagra Hisingen och det moderniserade Järntorget.

På översta våningen fanns ett gemensamt vardagsrum med bekväma soffor och fullvärdigt kök. Utanför vardagsrummet fanns en balkong med en utsiktsplats, lämpligt nog utrustad med en kikare för den som vill känna på att vara privatspanare för en liten stund. Här fanns också möjligheter att nyttja husets spa-anläggning med bastu och bubbelpool på balkongen i söderläge – utmärkt för den som vill solbada i en något annorlunda miljö. Spa-anläggningen är endast till för dem som hyr övernattningslägenheten och inte för alla hyresgäster i vardagen, så som balkongen i norrläget.

De minsta lägenheterna är 34 kvadratmeter och den största är 144 kvadratmeter. Den sistnämnda är en fyra som kan förändras till en sexa. Fyran har för övrigt fyra balkonger, en med härlig utsikt och en med goda solningsmöjligheter.

Det finns fyra olika grundstandarder när det gäller material, till exempel kakel på väggar och heltäckningsmattor i sovrum. Beträffande förvaringsutrymme är en hel del lägenhetsförråd smart placerade i suterrängytor.

Projektet Stigbergshyllan har rönt kännedom långt utanför Masthugget och Göteborgs gränser. Projektet var exempelvis nominerat som Årets Bostadsprojekt vid den årliga galan Guldhemmet.

För den som är lite mer tekniskt intresserad kan nämnas att det handlar om helprefab och att fasadmaterial utgörs av Petersens Tegl, en dansk kvalitetstegel med anor från 1791.

Man har också arbetat med detaljer – både invändigt och utvändigt, exempelvis där bågar återkommer som ett grafiskt mönster. Man har arbetat noggrant med en bra lösning när det gäller belysningen, inte minst när det gäller gårdsbelysningen samt en listigt infälld belysning i trappräcket.

Detaljer är väldigt avgörande och valet av höjd, form och färg var extra viktigt med tanke på projektets läge och eventuella påverkan för den som, från norr, önskar betrakta Masthuggskyrkan och områdets siluett. En finess är mönsterbandet på fasaden.

Andra detaljer är entréboxar, namnskyltarna utanför lägenheterna samt anslagstavlorna vid entréerna.

Stigbergshyllan är ett spännande projekt, byggt i klassisk göteborgsmiljö och uppenbarligen populärt bland bostadssökande – ty det är redan sålt till 91,5 procent.

En viktig faktor i jämförelsen mellan husen i våra dagar och på Kjällmans tid är att det numera är självklart att varje lägenhet har flera vattenkranar med rinnande vatten.

Text: Lars O. Carlsson
Bild: Stefan Hollertz