Modernt och klassiskt i en och samma byggnad

Vilken arkitektur väljer branschen? Vilken byggstil uppskattar göteborgarna? Hur mycket ska våra politiker styra stadsutvecklingen? 

Ja, detta var några av alla de frågor som diskuterades tisdagen den 17 januari 2023 vid det arkitektur- och stadsbyggnadsseminarium som arrangerades av Fastighetsägarna, Byggföretagen Väst samt Göteborgs Byggmästareföreningen, under rubriken ”Hur bygger vi staden som gör oss glada?”.

Kanske fick vi inget direkt recept på hur man uppför dessa glädjehus, som gör oss gladare. Detta trots att sakkunskapen i rummet var hög både bland talare och bland seminariedeltagare.

Efter att Fastighetsägarnas Christina Heikel hälsat alla välkomna både de som fick plats i Byggarnas Hus samt till dem som var närvarande via modern digital teknik.

Förste talare var Johannes Hulter, kommunalråd (S) med ansvar för stadsbyggnad i Göteborg, som redan hunnit profilera sig i en massmedial arkitekturdebatt, där en kvarlämnad fråga tycks ha varit – Är klassisk arkitektur samma sak som god arkitektur?

Kommunalrådet Hulter fick nu chans att precisera sina tankar: Attraktiv arkitektur är bra, ty den ger upplevelsen av bra stadsmiljö. Det finns undersökningar som visar att klassisk arkitektur är mer populär hos allmänheten.

Därefter bjöd Fredrik Rosenhall, från Inobi arkitekter, på en redogörelse för lokal arkitekturhistoria där man förr utgick från gatunätet, där byggarna fyllde på med hus längs gatorna. Det var många små byggmästare som endast hade att följa de gällande gestaltningsregler och våningsrestriktionerna. Husen i Vasastaden fick generöst utsmyckade fasader etcetera. När de senare byggde övre Johanneberg var det nya tider. Nu blev det i stället raka och mer likformiga fastighetslängor. I dagens samhälle handlar det mycket om rörelse i arkitekturen. Arkitektonisk samordning kräver målmedveten planering, underströk Rosenhall.

Erika Wörman, PACE arkitekter, kallade sig själv för en typ av ”Mellanrumsarkitekt” och översatte vacker arkitektur med attraktiv arkitektur. Hon menade att det gäller att skapa lagom stora stadsrum. Är de för stora så blir de oattraktiva, det är intimitet och lagom som gäller.  Små stadsrum uppfattas som mysiga – tänk exempelvis på Rom och Gamla stan i Stockholm. Erika pratade även om dofter, färger och ljud som attraktionshöjare. Hon pratade bland annat om knastrande grusgångar. Det är viktigt att komma ihåg att vi väljer våra bostäder med hjärtat!

Att utveckla ett attraktivt stadsrum är att skapa ett attraktivt besöksmål. Det är viktigt att branschens aktörer funderar på var och hur de själva vill bo.

Stadsarkitekt Björn Siesjö pratade om varför det ser ut som det gör i staden och att vi skapat trafiksäkra miljöer där vi bor. Efterkrigstidens bilar och motorvägar har skurit sönder staden. Han menade att Göteborg var en gles motorvägsstad och att stadens täthet centralt härstammade från den befästa staden med sitt raka gatunät. Han lyfte också fram vikten av de gröna stadsparkerna. Han tyckte de nya parkerna runt Kvillebäcken vid Backaplan var en bra lösning. Han visade också en bild på aktuell snackis när det gällde stadens arkitektur. Det var Brunnsparkens nya kafé som döpts till ”Rödmönja”. Den ser ut som en förstorad legobit eller en förstorad genomskärning av en taklist.

Siesjö berättade också att han önskar förändra och förtäta kring Dag Hammarskjöldsleden, för att i stället skapa en boulevard.

Patrik Höstmad (D), ledamot i exploateringsnämnden, menade att man måste nyttja den kompetens och kunskap som finns. Politikerna ska inte detaljstyra, men däremot vara beredda på att föra en bra dialog. Politikerna ska underlätta byggprocessen för byggarna – allt behöver inte ta så lång tid. Vi har hittills haft för långa planprocesser – den måste kortas. Nyckelord bör vara kvalitet, hållbarhet och långsiktighet.

Det borde vara både intressant och viktigt att regelbundet göra uppföljningar av genomförda projekt när det gäller uttalade satsningar och mål.

Anna Henriksson, vd Sverigehuset, efterfrågade långsiktighet, strategiska dokument och arkitekturpolicy. Det är viktigt att klargöra för vem vi bygger staden. Anna menade att fasaderna får för stor uppmärksamhet i debatten. Göteborgarna, de boende, är mer fokuserade på lägenheternas utformning och prestanda. På fråga vad man önskar i Hammarkullen sades att de önskade mer klassisk arkitektur och mer småskalighet.

Johannes Hulter menade att man inte kan vända på en 5-öring, så förändringen efter maktskiftet kommer inte att bli dramatisk över en dag.

Seminarieprogrammet var både attraktivt och viktigt. Detta var påtagligt eftersom antalet anmälningar högt överträffade hur många man kunde ta emot på Byggarnas Hus, men en del intresserade kunde delta via webbsändning. Något som inte diskuterades denna gång var markpriserna – men det får komma på ett framtida seminarium. Och till det tillfället bör arrangörerna se över ljudkvalitet, inte minst för att höja de digitala seminariedeltagarnas totalupplevelse.

Text: Lars O. Carlsson

Se seminariet i efterhand