Med kulturen i centrum …

Med VD Christina Lööf i täten, ordförande Stephan Woodbridge i bussen och övrigt resesällskap i stor förväntan, reste vi i samlad trupp, via hällristningarnas mecka och forna vikingaland, till oljans rike.

Här kunde vi snabbt konstatera att kulturens beskyddare funnit sin själsfrände hos de budgetansvariga i den kungliga huvudstaden – oavsett om de representerat stat eller kommun – ty här investeras just nu åtskilliga miljarder på pampiga och spektakulära kulturtempel.

Det var torsdagen den 24 oktober 2019 som en samling förväntansfulla kvinnor och män samlats utanför Göteborgs Byggmästareförenings grindar för att äntra bussen och påbörja sin färd till grannlandet i nordväst. Då busschauffören Urban, enligt reglementet, skulle inta en halvtimmesvila passade de resande på att intaga ett stycke rundstycke samt uppiggande kaffe. Väl åter i bussen och då hjulen börjat rulla i en behaglig fart överraskades deltagarna med ett specialkomponerat OsloKryss eller quiz, som moderna och resvana människor numera kallar den traditionella frågesporten.

Det handlade om 13 frågor med koppling främst kring Oslo och Göteborg, exempelvis kring norskt måleri, författarskap och byggande. Kunskapsnivån i bussen var extremt god, vilket bådade gott inför kommande möten med Oslos urbefolkning.

Väl i Oslo var det dags för ännu mera mat, denna gång i form av härliga smörbröd på Engebret Café med anor sedan 1857, caféet alltså, inte smörbrödet. Det var självfallet ingen slump att Christina Lööf valt just denna restaurang, nej tvärt om. Här har kulturpersonligheter som exempelvis Ibsen, Grieg, Björnson, Hamsun, Undset – men också Edvard Munch – både ätit och druckit. Munchs favoriträtt hos Engebret var stekt småtorsk med remouladsås och grönsaker. Bland hans mer frekventa matsällskap kan nämnas en annan välkänd norsk konstnär, nämligen Christian Krogh (1852-1925).

Denna lunch gav oss självfallet extra bra näring och inspiration för eftermiddagens studiebesök – en visit på bygget av det nya Munchmuseet.

Munchmuseet

Edvard Munch (1863-1944) räknas som Norges främste konstnär, med ett produktivt skapande som verkligen imponerar och berör. I hans testamente återfanns en riktigt stor gåva till Oslo kommun, omfattande bland annat 1 100 målningar, 15 500 grafiska blad, 4 700 teckningar samt ett antal skulpturer. Denna samling har därefter utökats ytterligare.

År 1963, i samband med hundraårsjubileet av konstnärens födelse, invigdes ett museum i Oslo. År 1994, i samband med femtioårsminnet av Munchs död, genomfördes en om- och tillbyggnad. Snart är dock detta Munchmuseum blott ett före detta Munchmuseum, ty just nu färdigställs, bredvid Operahuset vid Björvika i centrala Oslo, ett nytt, stort och imponerande museibygge som, enligt talespersoner, ska stå klart i december 2019. Dock återstår en del att göra, men de har ju två månader på sig.

Därefter ska en hel del göras innan en invigning kan genomföras, gissningsvis sommaren 2020. Byggnaden, exempelvis dess klimat- och säkerhetsanläggningar, ska testas och intrimmas, och inte minst ska all konst flyttas från det gamla till det nya museet. Ett mindre känt faktum är att museet även äger tre andra konstsamlingar, vilka tillsammans med Munchsamlingen ger en unik insikt i nästan ett sekel av norsk konsthistoria.

Det nya Munchmuseet är en imponerande byggnad, döpt till Lambda, med en särpräglad profil och väldigt stora krav på klimat- och säkerhetsarbetet. Oslo Kommun är byggherre och arkitekt är spanska Madridbaserade Estudio Herreros. Byggnaden består av ett torn på 13 våningar och publika lokaler i basen som kallas Podium. Vi promenerade konditionskrävande tolv trappor upp och kunde därmed se ner på operan, dock inte på dess verksamhet.

Operahuset i Oslo

Parallellt med att en grupp besökte det nya Munchmuseet passade en annan grupp från Göteborgs Byggmästareförening på att få en guidad rundtur på det imponerande operahuset i Oslo, en byggnad omfattande 38 500 kvadratmeter, fördelade på 1 100 rum. Arkitekterna bakom skapelsen är det norska arkitektkontoret Snöhetta som vann en arkitekttävling år 2000 och som hade fått sitt internationella genombrott redan 1989 då de vann en arkitekttävling om biblioteket i Alexandria i Egypten.

Operahuset i Oslo var en investering på 3,9 miljarder norska kronor och byggnadsmaterialet är spännande och vackert.

Operahuset invigdes den 12 april 2008, vilket också var utslagsfrågan vid OsloKrysset på bussresan till Norge.

Oslos nya huvudbibliotek

Som granne till Operahuset, norr om denna byggnad, byggs ännu en kulturfastighet, nämligen ett nytt huvudbibliotek och även detta en flermiljardsinvestering. Vi gjorde endast en utvändig besiktning under vår promenad mellan Operahuset och hotellet.

National Museum

På kvällen då vi skulle besöka Lofoten Fiskerestaurang, vid Aker Brygge, promenerade vi förbi ännu ett stort gigantiskt kulturbygge, nämligen uppförandet av det nya Nationalmuseet i Oslo. Denna spektakulära byggnad uppförs direkt bakom Nobels Fredscenter och kommer att bli Nordens största konstmuseum. Även detta museum öppnar någon gång kring sommaren 2020.

Efter alla dessa kulturella intryck samt en del skaldjur var det skönt att komma i säng och därefter invänta fredagens överraskningar och möjligheter.

Skimuseet på Holmenkollen

Fredagen den 25 oktober, efter frukosten, åkte vi buss upp till Holmenkollen och besökte dess högt belägna museum. Skimuseet är som ett stort kinderägg för snöentusiaster – det vill säga tre överraskningar i ett och samma paket – ett polarmuseum, ett skidmuseum samt en riktigt hög och till synes farlig hoppbacke.

Holmenkollen omges av natur och när man nyttjar dess olika utsiktsplatser och kan studera Oslos omnejd förstår man norrmännens och norrkvinnornas stora kärlek till natur och friluftsliv. Endast en tredjedel av kommunen Oslos yta får bebyggas, de två andra tredjedelarna ska bevaras som natur. Djurlivet i kommunen är också rikt, det får exempelvis skjutas 200-250 älgar per år, bara inom Oslos gränser. Oslo måste vara en dröm för en sann jägare.

Runt om i det vidsträckta naturlandskapet vid Holmenkollen finns ofattbara 2 600 kilometer skidspår, så nog har norrmännen möjlighet att träna, vilket också givit ett gott resultat.

En del av museet berättar också om skidhistorien, både när det gäller utrustning som skidor, bindningar, stavar och vallor, men också det överflöd av medaljer som gör denna befolkningsmässigt lilla nation, Norge, till en gigant inom skidsporten.

I den del av museet som berättade om polarforskarnas historia var det extra spännande att ta del av berättelser om såväl Roald Amundsen (1872-1928) som Fridtjof Nansen (1861-1930). Den sistnämnde har faktiskt lånat ut sitt namn till en gata på den sköna ön Hisingen. Men så var han också gäst hos redaktör S A Hedlund (1821-1900) på Bjurslätts Gård.

I en monter fanns bland annat en uppstoppad hund, med namnet Obersten, som färdats med Amundsen. Av expeditionens drygt 90 hundar var det bara några få som kom hem till Norge, och när Obersten väl kom hem, ja då blev han senare alltså uppstoppad. Hundarna fungerade för övrigt både som släddragare och reservproviant, i just nämnd ordning …

Den tredje delen av kinderäggsmuseet var den stora hoppbacken. Totalt finns det sex olika backar, men den största var verkligen imponerande. Den har en höjd av 65 meter över marken och 425 över havsytan. Rekordet i denna backe har norrmannen Robert Johansson, alltså backhopparen med den vackra mustaschen, som i mars 2019 hoppade hela 144 meter. Ovanför själva ansatsen, där hopparna påbörjar sin färd ner mot uthoppet, finns en öppen platå med 360 graders utsikt. Det behöver knappast påpekas att utsikten var mäktig och helt unik.

Till sist

På väg hem var det många som uttryckte sitt stora tack till Christina Lööf, men även till Stephan Woodbridge, för det fina och intressant program som GBF kunnat erbjuda sina medlemmar.

Christina fick också mycket beröm för hennes förmåga att planera resan i minsta detalj så att inget går galet och att alla blir nöjda – bra jobbat!

Lars O. Carlsson