Del 6 – 1940-talet

Fysisk aktivitet är viktigt, precis som att dricka och äta hälsosamt. Men hur mycket vi än tränar samt äter grönsaker kan vi ändå drabbas av sjukdomar och då behöver vi hjälp. Äldre tiders kloka gummor och gubbar som botade sjukdomar i det gamla bondesamhället gjorde säkerligen stor nytta, men några föll offer för 1600-talets häxprocesser …

År 1621 grundades Göteborg och holländare satte prägel på staden och delvis även på dess sjukvård. Den förste stadsläkare lär ha varit Pieter van Naeldewijk, en medicus från Holland, som finns upptagen på stadens avlöningsstat för år 1625.

Självfallet har det genom åren funnits olika lösningar på sjukhus och sjuksängar, detta var nödvändigt, inte minst med tanke på att Göteborg var en garnisonsstad.

Niklas Sahlgren (1701-1776), direktör vid Ostindiska Companiet, skrev den 8 december 1772 i sitt testamente att han bland annat skänkte åtskilliga av sina halländska strögods, till gagn för någon nyttig inrättning i Göteborg, exempelvis ett änkehus, ett arbetshus eller ett sjukhus.

Det var Sahlgrens båda mågar, August och Clas Alströmer, som fick uppdraget att besluta om hur gåvan bäst skulle användas. August avled kort tid därefter och ersattes av Martin Holterman. En förslagstävling utannonserades med prispengar i potten. Politiborgmästaren Daniel Pettersson föreslog att ett lasarett skull uppföras och för detta tilldelades han första pris, 1.000 daler silvermynt.

Skriftställare P A Granberg (1770-1841) skriver år 1814 följande:

”Sjelfva huset uppfördes vid masthamnen och Sillegatan; det var färdigt till sjukas emottagande i Mars månad 1782, och hade i början 10 fri-sängar, hvaraf två voro för barna-föderskor; 14 sängar skulle dessutom stå tillreds för dem som vårdades för betalning, och dessa erlade för skötsel, medikamenter och föda endast 4 sk. om dagen.”

Snart var sjukhuset för litet och då var det ju bra att grosshandlaren Aron Oterdahl testamenterade sin fastighet i hörnet Spannmålsgatan och Östra Hamngatan till Sahlgrenska. Efter en ombyggnation, 1818-1823, kunde man ta emot den första patienten. Här huserade Sahlgrenska till och med 1855 och i våra dagar har stadens medicinhistoriska museum sina lokaler i fastigheten.

Snart var även detta sjukhus för litet och nästa anhalt blev ett nybyggt halvcirkelformat sjukhus mellan Fisketorget och Grönsakstorget. De första sjukhussalarna togs i bruk i februari 1854. Numera utgör denna byggnad en del av Pedagogen.

Det fjärde Sahlgrenska sjukhuset byggdes på Änggården och hit flyttades patienterna med start 1 maj 1900. Sedan dess har det allt som oftast byggts nytt, byggts till och byggts om på det stora sjukhusområdet, som för övrigt också har expanderat.

Ett exempel är Konung Gustav V:s Jubileumsklinik, vars medel insamlades till kungens 70-årsdag 1928. Kliniken, som hans majestät invigde den 3 juli 1943, var då ett ultramodernt specialsjukhus för patienter med tumörsjukdomar. Arkitekten Ragnar Ossian Swensson (1882-1959) hade svarat för ritningarna, men byggnaden har genomgått en del ombyggnationer sedan dess.

Lars O. Carlsson