Del 3 – 1910-talet

De främsta orsakerna till en stads geografiska läge torde handla om ett strategiskt val med hänsyn till handel och/eller försvar.  Många av vårt lands städer har vuxit fram ur äldre handelsplatser, en handel som ökat i betydelse genom åren. Valet av Göteborgs placering tillvaratog önskemålet om en väl skyddad hamn och möjligheterna till en befäst stadsborg. Det strategiska läget möjliggjorde också kontroll över Göta älvs mynning, vid en tid då exempelvis hav, floder och älvar var våra överlägset viktigaste transportleder. Jovisst, sjöfarten är viktigt än i våra dagar, men då var konkurrensen av andra transportmedel, häst och egna ben undantagna, nära nog obefintlig.

Göteborg byggdes alltså som en befäst stad och i äldre tider fanns flera regementen i staden. År 1801 upplöstes dock det Stedingkska regementet och kvar blev då endast Kungl. Göta Artilleriregemente. Artilleriets kaserner, som givit namn åt Kaserntorget, byggdes 1793-1798. För övrigt påminner oss även namnet Heden om militärens tidigare exercished, precis som många andra gatunamn vittnar om stadens militära historia.

Kungl. Göta Artilleriregemente kom att flytta sin verksamhet till Kviberg, där man invigde de nya kasernerna den 1 oktober 1895. De gamla kasernerna i centrala Göteborg lär ha varit i relativt dåligt skick, men kunde ändå under några år användas av småföretag och enligt uppgift även till bostäder.

Vid denna tid hade Kungl. Telegrafverket sina lokaler vid Västra Hamngatan 15. En stark expansion av telefontrafiken under inledningen av 1900-talet innebar att lokalerna nu var för små och att en utbyggnad eller flytt var önskvärd och nödvändig. Telegrafstyrelsen träffade år 1908 ett avtal med Göteborgs stad om inköp av den gamla kaserntomten på Kaserntorget. Tomten köptes för 449 000 kronor och de gamla husen revs.

Ritningar till ett nytt hus togs fram av Hans Hedlund (1855-1931) och hans son Björner Hedlund (1882-1956), medan byggnadsfirman F O Peterson & Söner utsågs till huvudentreprenör. Den 1 november 1909 lades den första grundstenen i närvaro av bland andra landshövdingen friherre Gustaf Lagerbring, generaldirektören vid Kungl. Telegrafverket Herman Rydin, telegrafdirektör Albert Alström, telefondirektör Erik Ekeberg, linjedirektör Reinhold Fredriksson samt arkitekterna Hedlund.

Det tog några år att bygga den palatsliknande fastigheten i jugendstil på Kaserntorget, men när fastigheten väl var färdigbyggd 1912 flyttade telegrafstationen in i huset och var sedan kvar i fastigheten till och med januari 1986. Själva invigningen genomfördes den 13 maj 1913.

Genom åren har flera tillbyggnader genomförts, bland annat mot Kaserntorget år 1926-1927 och i söder 1946. Fastigheten är också vackert konstnärligt utsmyckad, bland annat genom reliefplattor av skulptören Carl Eldh. Huset är byggnadsminne sedan 1 juli 1993.

En annan vacker officiell byggnad från 1913 är det tidigare polishuset på Tredje Långgatan 13. Den fastigheten ritades av arkitekt Charles Lindholm (1870-1955).

Lars O. Carlsson