Del 1 – 1890-talet
Året 1893 var kallt på många sätt. I januari månad var det i Göteborg endast 25 murare som hade arbete och arbetslösheten bland byggnadsarbetare var väldigt stor. I februari kunde murarfacket redovisa att de hade 335 arbetslösa medlemmar, vilket motsvarar cirka 89 procent av medlemsantalet. Vintern var ovanligt hård och isen låg kvar långt fram på våren. Det snöade till och med i maj månad.
Under våren tycktes det dock börja ljusna. Flera stora byggprojekt var under planering, exempelvis Kvibergs kaserner, Oscar Fredriks kyrka samt bostadshus på Hedås, Kungsportsavenyen, Vasagatan och Viktoriagatan.
Murarfacket hade redan i oktober månad 1891 begärt betydande löneförhöjningar samt tio timmars arbetsdag, men då fått till svar att dessa lönekrav på grund av de dåliga tiderna inte kunde infrias. Nu förnyade murarfacket sina krav och man önskade också förorda lön per timma istället för dagslön. Även denna gång motsatte sig byggmästarna murarfackets framställan och till följd av oenigheten ansågs en konflikt mellan byggmästarna och murarna som oundviklig. Murarna ville dock invänta sommaren som de ansåg "vara lämplig för strejk."
I juni månad, efter en riktad begäran om löneförhöjning, strejkade murarearbetare på utvalda byggen hos byggmästaren Janne Johansson och byggmästaren Nathan Persson. Byggmästarnas moteld var ett hot om allmän lockout som skulle pågå tills strejken upphört. Fackföreningen gav dock inte vika och båda parter mobiliserade för full strid. Den 18 augusti 1893, efter mer än tio veckors konflikt, hävdes formellt lockouten, men strejken fortsatte mer eller mindre effektivt fram till den 21 september. Då började byggsäsongen lida mot sitt slut, en period som till stora delar blev spolierad på grund av den göteborgska byggindustrins första storstrid. Det går nog inte att utropa någon av parterna som segrare, den enda seger var att konflikten upphörde - samt - att denna konflikt tvingade byggmästarna att organisera sig även formellt och inte bara via enskilda sammankomster.
Den 10 oktober 1893 sammanträde 21 byggmästare i Frimurarelogens restaurang för att bland annat avgöra om en fast förening skulle bildas. Efter en omröstning, som slutade 20-1, beslutades att en sådan förening skulle bildas och att en vald kommitté skulle presentera stadgar vid föreningens första sammanträde, vilket hölls redan den 1 november 1893 och den 7 november valdes Göteborgs Byggmästareförenings första styrelse.
Som byggnadsverk väljer vi ett årsbarn till GBF, nämligen Oscar Fredriks kyrka, ett bygge som innehöll en stor mängd murningsarbete. Den började i och för sig uppföras redan 1889, med invigdes på påskdagen den 2 april 1893 av biskop Rodhe, biträdd av tolv präster. Kyrkan byggdes i nygotisk stil av byggmästaren F O Peterson (1845-1913) efter ritningar av överintendenten och arkitekten Helgo Zettervall (1831-1907).
Kyrkan har fått sitt namn efter kung Oscar II och hans fullständiga namn, Oscar Fredrik. Kungen missade invigningen, men gästade kyrkan år 1898.
Lars O. Carlsson
