Betraktelse i tiden:
Chalmers bygger nytt …
Ett hundra år gammalt och därmed, av åldersskäl, något gulnat tidningsklipp resulterar i en plötsligt uppkommen nyfikenhet. Denna överraskande vetgirighet frambringar självfallet en stor vilja till efterforskning. Vår bransch kryllar ju av ingenjörer.
”Göteborgarna dominera helt tävlingen om nybyggnad åt Göteborgs tekniska högskola” var den spännande rubriken på klippet, vilket naturligtvis direkt resulterar i ett antal frågor: Vad var det för tävling? Vilka personer dolde sig bakom ordet ”Göteborgarna”?
Det var för lite drygt 100 år sedan, fredagen den 4 februari 1921, i Svenska Dagbladet, överst på sidan 3, tidningens första riktiga nyhetssida, om vi för en kort stund utelämnar ”Förlovade”, ”Vigde”, ”Födde”, ”Döde” samt ”Bolagsstämmor” och ”Konkursmål”, som läsaren möttes av bred intresseväckande överskrift. Den imponerande rubriken täckte tre hela spalter. Detta var med andra ord en stor och viktig nyhet.
Direkt under rubriken fanns en ingress, eller möjligtvis en något längre underrubrik, med följande lydelse:
”Alla tre första pristagarna från Göteborg. – Sammanlagt 17 tävlingsförslag hade inkommit. – Utställas från i dag på Konstakademin.”
För att inte hålla våra eventuella läsare allt för länge på halster kan vi avslöja att det hela handlade om att svenska arkitekter hade inbjudits till en tävling om planläggning av nybyggnader för en teknisk högskola i Göteborg.
Prisnämnden var både namnkunnig och sakkunnig, eller vad sägs om civilingenjör Sven Lübeck som ordförande, samt professorerna Bror Hugo Grauers, Erik Lallerstedt, Ivar Tengbom och förste stadsingenjör Albert Lillienberg som ledamöter? Det låter som om det vore riktigt oklokt, ja till och med dumt, att chansartat överklaga prisnämndens beslut …
Av de 17 inkomna bidragen valdes förslaget ”Origo” till förstapristagare och därmed också till en glad mottagare av 14 000 kronor. Bakom förslaget fanns arkitekterna Arvid Fuhre, Hugo Jahnke, Conny Nyquist och Karl Samuelsson.
Andra pris tilldelades förslaget ”Bland knallar”, med arkitekterna Ragnar O. Swensson och Harald Ericson som upphovsmän, vilket tilldelades 9 000 kronor. Tredje pris, om 7 000 kronor, tilldelades förslaget ”Fyrkanten”, vilket tagits fram av arkitekterna Sten Branzell och Björner Hedlund. Samtliga dessa pristagare var bosatta i Göteborg.
Prisnämnden beslutade dessutom att köpa in ytterligare några bidrag; ”Apollo”, ”2912” och ”Lykeion” för 4 000 vardera samt ”Pentathlon” för 3 000 kronor.
”Apollo” var författat av arkitekterna David Dahl, Paul Hedqvist och Joel Lundeqvist, samtliga från Stockholm. Bidragen ”2912” och ”Lykeion” var författade av arkitekterna Karl M Bengtsson och Gerdt Stendahl respektive arkitekterna Gunnar Jonsson och Evald Reinhold Håkansson, samtliga Göteborg, medan det bakom förlaget ”Pentathlon” återfanns Stockholmstrion Birger Jonsson, Björn Hedvall och Robert Hult.
I prisnämndens bedömningar fanns också nedtecknade synpunkter och kommentarer kring förslagen. Kring förstapristagaren heter det exempelvis bland annat att ”byggnadernas arkitektur äger mycket god och vårdad karaktär” samt att ”gatuförbindelserna, vilka äro lösta utan användandet av bro, äro goda”.
Beträffande tvåan kanske bidraget tappade någon poäng efter följande omdöme; ”Byggnadernas yttre arkitektur är endast skisserad och vårdslösad.”
Hur det än var med betyg, synpunkter och omdöme så kunde tävlingsbidraget efter tävlingens avgörande betraktas och granskas även av intresserade medmänniskor utanför prisnämnden.
Torsdagen den 3 februari 1921, på eftermiddagen, hälsade prisnämndens ordförande, Sven Lübeck, de särskild inbjudna till en på själva Konstakademin, i kungliga huvudstaden, ordnad utställning, med alla de tävlande bidragen.
Bland de närvarande vid invigningen märktes handelsministern Gösta Malm, statssekreterare Mortimer Munck af Rosenschöld, universitetskansler Carl Swartz, generaldirektör Möller och många andra betydelsefulla beslutsfattare och opinionsbildare.
Fredagen den 4 februari 1921 öppnades denna utställning även för den breda allmänheten, som nu hade möjlighet att beskåda all kreativitet och dåtida främsta inhemska byggnadskonst, under den efterföljande veckan – och sedan – först därefter – fick så göteborgarna möjlighet att se förslagen, utställda i Göteborg – staden där faktiskt den tekniska högskolan skulle uppföras. Tanken var att byggnadsarbetet på Gibraltarområdet skulle kunna påbörjas 1922.
Nu var det inte bara byggnaderna som diskuterades, det fanns också en oro för själva Chalmersnamnets framtida existens. Chalmersska Institutet skulle delas upp i två skolor, en lägre och en högre. Den lägre skulle ordnas till ett tekniskt gymnasium, den högre till en teknisk högskola.
Chalmersska Ingenjörsföreningen markerade med all önskvärd tydlighet att den högre skolan skulle, helt i linje med William Chalmers donationsbrev, ha ett namn kopplat till den store donatorn.
I november 1926 stod det första huset klart på Chalmers nya område vid Gibraltar. Detta var ett laboratorium för kemi samt fysik och visst bär hela området numera namnet Chalmers.
Det är i år alltså 100 år sedan den nu ovan omskrivna arkitekttävlingen avgjordes, och nog är vi alla väldigt glada i, och stolta över, Chalmers Tekniska Högskola! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!
För en eventuell kalenderbitare kan nämnas att universitetskansler Swartz under cirka ett halvår, brödupprors- och kravallåret 1917, var statsminister samt att ingenjör Lübeck några år senare först blev kommunikationsminister och något år därefter socialminister.
Som en, nära nog helt ovidkommande, kuriositet kan vi nämna att tidningen Svenska Dagbladets lösnummerpris 1921 var 20 öre, men hela 25 öre om den köptes ”å järnvägarna”.
Text: Lars O. Carlsson
