Betraktelse i tiden: Allt var inte bättre förr …

En årsstämma via nätet, inställda eller senarelagda arrangemang samt folk som inte tar varandra i hand – vad är det för märkliga tider vi lever i? Kanske tänker du, precis som många andra, att det säkerligen var betydligt bättre förr – men hur var det egentligen?

Just nu skriver vi 2020, ett år då covid-19 hotar bakom varje hörn och lömskt lurar mänskligheten över hela världen, precis som en tjuv om natten. Detta får en mängd konsekvenser – tänk hur vår fantastiska evenemangsstad Göteborg i år har fått ställa in och ställa om – Göteborgs Varvet, Gothia Cup, Partille Cup, Way Out West, GP-Golfen och så vidare – listan kan göras hur lång som helst på starka varumärken som nu fått ta en ofrivillig paus.

Men backa ett sekel, hur var det då? Första världskriget hade nyligen slutat, den svenska ekonomin var inte den bästa. Säkerligen har Du läst om bröduppropet 1917, då staden upplevde dramatiska kravaller. En kort tid därefter drabbades världen, inklusive Göteborg, av en influensaepidemi, den så kallade spanska sjukan.

I en kungörelse, publicerad i Göteborgs Aftonblad den 5 oktober 1918, redogör Konungens Befallningshavande i Göteborgs och Bohus län, det vill säga Landshövding Oscar von Sydow, för vad som skulle gälla.

I kungörelsen heter det bland annat att han:

”… med stöd af hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter funnit nödigt att till förhindrande af sjukdomens ytterligare spridning tills vidare till och med den 19 innevarande oktober meddela förbud att å länets landsbygd, municipalsamhällen däri inbegripna, hålla offentliga föreställningar, såsom biograf-, teater- och cirkusföreställningar, konserter, baler, lekstugor eller andra liknande tillställningar af hvad slag de vara må.

Den som bryter mot detta förbud skall vara förfallen till vite af 100 kronor.”

I kungörelsen följer sedan ett antal förhållningsregler var av några känns helt aktuella som exempelvis att inte ta bekanta i hand, eftersom handen är en viktig smittospridare, samt att hålla avstånd, även om avståndet inte preciseras i antalet meter.

”Iakttag största renlighet, tvätta flitigt händerna” är numera vedertagen, precis som att den som är sjuk ”bör omedelbart gå till sängs”.

En föreskrift som åtminstone undertecknad ännu inte hört Anders Tegnell predika är Oscar von Sydows 4:de punkt:

”Använd aldrig en annans cigarettmunstycke eller dylikt.”

Kungörelsen innehöll också information om att skolundervisning kunde ställas in under kortare eller längre tid, efter samråd mellan skolråd, kommunalnämnd och hälsovårdsnämnd.

Denna svåra pandemin sägs ha varat främst mellan mars 1918 och juni 1920. Antalet döda motsvarade cirka 3-6 procent av världens befolkning och i Sverige, som vid denna tid hade knappt 6 miljoner invånare, avled enligt den officiella statistiken 37,573 personer i spanska sjukan.

Dessa oroligheter och svårigheter drabbade alltså även Göteborg som samtidigt arbetade med planerna på att bjuda in till århundradets fest ... eller rättare sagt till en trehundraårsfest.

En stor jubileumsutställning var ett hett diskussionsämne och motståndarna till utställningen tyckte att det var ett ekonomiskt vansinne att göra en sådan investering i rådande ekonomiska tider. Det blev till slut både en fest och en utställning, om än senarelagt med två år. Så när Göteborg förhoppningsvis 2021 kan fira 400 år så blir det, hur märkligt det än låter, 98 år efter det att staden firade 300 år.

Det kan väl tilläggas att vi ännu har en del spår i staden efter 300-årsfirandet, eller vad sägs om exempelvis Liseberg, Slottsskogsvallen, Naturhistoriska museet samt Konsthallen vid Götaplatsen.

Men vad diskuterades inom Göteborgs Byggmästareförening för hundra år sedan, kanske kan styrelseprotokollen avslöja ett och annat. En sak är säker – år 1920 existerade inga digitala styrelsemöten framför datorn och det är kanske det som främst skiljer 2020 från 1920.

Innan vi kommer in på 1920, måste vi först kommentera 1919, ty nog måste vi ändå uppmärksamma att årets sista styrelsemöte hölls onsdagen den 31 december 1919.

Det var i och för sig bara ordförande Oswald G Westerberg (1868-1934), vice ordförande Sven Steen (1877-1952), ledamoten Alex Törnblom (1877-1958) samt, vid protokollen, ombudsmannen Gustaf Robert Bertilsson (1888-1968) som var närvarande vid mötet – men vi må hoppas att det träffades över en bit mat på någon av stadens trevligare krogar – ty det var ju ändå årets sista dag och tillika nyårsafton.

Föredragslistan var av det mest blygsamma slag – endast en enda paragraf, det fanns med andra ord inte ens plats för övriga frågor. Det enda som behandlades på mötet var två medlemsansökningar som styrelsen tillstyrkte och som nu skulle skickas vidare till distriktsstyrelsen. Vem vet, blir det allt för stor ström med medlemsansökningar kanske dagens styrelse kommer att utlösa ett extra styrelsemöte.

Vid 1920 års första allmänna sammanträde, den 31 januari, var det nästan tjugo medlemmar som hade hörsammat inbjudan. Förutom information om situationen i Stockholm och den maktkamp som pågått och pågick i byggbranschen beslöt mötet också att utse en kommitté bestående av Leander Johansson (1860-1940), som också var sammankallande, Ivar Burman (1877-1955) samt August Frändberg (1887-1928) att, tillsammans med ombudsmannen, uppgöra förslag till ackordspriser å bland annat schaktning, pålning, sprängning, grundläggning och taktegelläggning. Se där, oro i förhandlingarna i Stockholm 1920 och år 2020 diskuteras tidpunkter för byggbranschens avtalslängd – det tycks alltid finnas något att förhandla om.

Årets andra allmänna sammanträde, som avhölls den 18 mars 1920, innehöll även traditionella stämmofrågor som styrelsens förvaltningsberättelse samt revisorernas granskning av nämnda dokument, men också val av nya ledamöter och suppleanter till styrelsen. Så här hundra år senare kan vi konstatera att ett av dessa val blev en av föreningens många milstolpar ty nu gjorde ingenjören G. Albert Gustafsson (1891-1981) entré som ledamot i styrelsen. Han skulle bli kvar i styrelsen till 1959, varav såsom vice ordförande 1921-1947 och ordförande 1948-1959.

När väl valen var avklarade redogjorde Sven Steen för avtalsförhandlingarna som pågått i Stockholm under perioden 8-13 mars 1920. Det redogjordes också för en skrivelse från Göteborgs Byggnadsverkmästareförening, daterad 9 februari, där verkmästarna bland annat anhöll om arbetsgivarnas stöd och medverkan i strävandet att få fullt effektiv arbetstid på arbetsplatserna. Mötet uttalade sin fulla förståelse för skrivelsen och gav ombudsmannen i uppdrag att via ett informationsbrev till GBF:s medlemmar lyfta frågans vikt och betydelse.

Den 31 mars var det dags för ett nytt styrelsemöte, i den lilla kretsen, och det tycks vara ett förhållandevis kort möte – ty det fanns bara en fråga – byggmästaren Emanuel Erikssons(1880-1947) medlemsansökan. Jo, han var välkommen som medlem. Ja, han valdes till och med in i styrelsen, men det skedde först 1931 och det skall vi inte behandla här och nu.

Den 1 april 1920 genomfördes ännu ett allmänt sammanträde, men man kan ju fråga sig hur trovärdigt ett protokoll är från just ett sådant datum. I vilket fall som helst var det många punkter som diskuterades, exempelvis från förbundsmötet i Stockholm den 19 mars och beslutet om vidtagande av lockoutåtgärder.

Lockoutinformation skapade en mängd frågor. Skulle bilchaufförer och körkarlar undantas från lockouten eller kunde de anses som byggnadsarbetare. Hur var det med arbetsledare som deltog i arbetet och fick timavlöning – benämnd ”förman” – samt arbetsledare som inte deltog i arbetet och som fick veckolön – benämnd ”verkmästare”?

En kommitté tillsattes att tillsammans med ombudsmannen följa och övervaka konfliktens gång i Göteborgs stad. Till dessa extra vaksamma ögon valdes Ernst M. Friman, August Frändberg, G. Albert Gustafsson, Erik Lundin samt Per Nilsson.

Ja, det räckte ju med att läsa GBFs protokoll från januari-april 1920 för att konstatera att det nog inte var så mycket bättre förr, men är kanske heller inte så mycket bättre nu. Den enda skillnaden tycks vara dagens digitalisering som möjliggjort att GBF den 16 april genomförde en historisk föreningsstämma via nätet samt att du, käre läsare, har kunnat läsa dessa rader på GBF:s hemsida.

Text: Lars O. Carlsson