Kiruna flyttar sin stad, medan vi höjer våra kajer och murar

Publicerat den 26 januari 2023

Vi lever i en föränderlig värld och naturen gör sig numera påmind på ett relativt nytt och dramatiskt sätt. Förr kunde i och för sig blixten slå ner och resultera i ödesdigra bränder. Nu för tiden får vi regelbundet rapporter om städer och områden runt om i världen, inklusive Sverige, som drabbats av översvämningar. När dessa rader skrivs är översvämning en realitet i Värnamo.

Visst översvämmades Bäveån i Uddevalla då och då, vilket drabbade E6-an som på den tiden var dragen genom centrala Uddevalla och nog minns vi hur vattnet forsade in i källaren hos Räddningstjänst i Gårda. Många minns säkert även när Merkurhuset, vid Skeppsbron 5-6, fick påhälsning av Göta Älv och hur ironiskt det såg ut när Kanothusets reklamkanoter på husets fasad bara väntade på att få nyttjas.

Göteborg precis som många andra gamla städer, både nationellt och internationellt, är lokaliserade vid vatten eller vattendrag – på sin tid totalt överlägsna transportleder. Då fanns varken bil eller flyg.

Men detta med höjd vattennivå är inget som går över, så nu har Göteborg bestämt sig för att vara proaktiv och ta höjd för framtidens förväntade nivåer. Man vill helt enkelt klimatsäkra staden. En av stadens åtgärder för detta är de älvkantsskydd som uppförs vid Packhuskajen. Denna kaj behövde dessutom ett underhållsarbete eftersom den 150 år gamla kajen är sliten och har förskjutits, den var med andra ord i dåligt skick samt absolut inte anpassad för framtiden. De äldsta kanalmurarna i staden är från 1600-talet.

För att få veta mer om dessa arbeten kontaktade Göteborgs Byggmästareförening de ansvariga för arbetet och frågade om de kunde anordna ett studiebesök.

Torsdagen den 19 januari 2023 samlades ett tjog medlemmar för att inledningsvis få lyssna till projektledare Johan Blomqvist, vid Park- och naturförvaltningen, som på ett mycket trevligt sätt beskrev vad som gjorts och vad som är kvar att göra. Den första etappen som var cirka 122 meter lång direkt norr om Tullpackhuset var klar i hösten 2021och nu arbetar man med etapp 2 som löper förbi Kajskjul 8 och Maritiman. Skanska vann denna anbudstävlan som resulterade i en partneringentreprenad. Mycket i anbudet handlade om miljö och här kommer man att använda sig av grön betong – ja inte till färgen på betongen, utan miljötänket i dess innehåll, där man bytt ut cementen.

Den tredje etappen, förbi Operan, inväntar en vattendom.

För den som vill se ett slutresultat kan man rekommendera en okulär besiktning vid Stora Hamnkanalens inlopp från älven, direkt nordväst om Tullpackhuset. Där ser man hur mycket som kajen har höjts samt hur man återanvänt bland annat krönstenarna, det vill säga den yttersta toppstenen. Viktigt att behålla tillgängligheten till vattnet.

Efter Johan Blomqvist uppskattade fältpresentation var det fotvandring längs kajen till en danskbyggd skönhet, S/S Marieholm. Hon byggdes 1934 i Odense för AB Svenska Amerika Linien, men denna dag fungerade hon som en utmärkt lunchrestaurang. Dagen till ära, alltså en torsdag, serverades bland annat ärtsoppa och pannkakor. Med ny energi i kroppen intog Byggmästareföreningens vetgiriga skara en av fartygets salonger för att insupa ännu en givande presentation.

Denna gång var det Peter Terrs, verksamhetsutvecklare vid exploateringsförvaltningen. Han hade ytterligare information om kanalmursprojektet, exempelvis att det handlar om murarna ända till Gårda Dämme – totalt handlar det om 3 300 meter kanalmurar längs kajer och kanaler. I störst behov av renovering är kanalmurarna längs med Fattighusån, förbi Drottningtorget och Brunnsparken, och södra sidan av Stora Hamnkanalen.

Mycket av arbetet handlar om att ta hänsyn till framkomlighet. I spännande uppgift i dagens Göteborg som just känns som Klon-dike, ty det grävs ju överallt.

Peter Terrs redogjorde också för många av de stora projekt som förväntas eller som redan är påbörjade exempelvis Brunnsbo-Linné, Korsvägen, Haga, Centralstation, Ullevi/Gårda, Hisingsbron, Gamlestaden, Karlastaden, Backaplan, Masthuggskajen samt Skeppsbron. Det tycktes som den församlade byggeliten i rummet slickade sig runt munnen likt vargen i Rödluvan, liggande i mormors säng.

Peter Terrs presenterade vidare i korthet för de organisationsförändringar som gjorts i staden när det gäller stadsbyggnadsutveckling.

Nämnder som har upphört är; Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden, Trafiknämnden, Park- och naturnämnden samt Lokalnämnden. Och i stället har vi sedan januari 2023 fått följande nämnder; Stadsbyggnadsnämnd, Exploateringsnämnd, Stadsmiljönämnd, och Stadsfastighetsnämnd.

Förändringen utgår från ett beslut i kommunfullmäktige 26 november 2021 om att förändra Göteborgs Stads organisation inom stadsutvecklingsområdet. Med ordet stadsutveckling menar man i detta sammanhang såväl planering och genomförande som förvaltning av staden.

Trots ymnigt snöväder och kyla på kinderna var det riktigt nöjda medlemmar som tackade för sig och åter igen fotvandrade i väg längs kajen, denna gång kanske med större vördnad och respekt.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Modernt och klassiskt i en och samma byggnad

Vilken arkitektur väljer branschen? Vilken byggstil uppskattar göteborgarna? Hur mycket ska våra politiker styra stadsutvecklingen? 

Ja, detta var några av alla de frågor som diskuterades tisdagen den 17 januari 2023 vid det arkitektur- och stadsbyggnadsseminarium som arrangerades av Fastighetsägarna, Byggföretagen Väst samt Göteborgs Byggmästareföreningen, under rubriken ”Hur bygger vi staden som gör oss glada?”.

Ett nybyggt hus i gammal klassisk stil vid Ekmansgatan 5 med TB-gruppen som fastighetsägare och byggherre. Foto: Patrik-Gunnar Helin.

Kanske fick vi inget direkt recept på hur man uppför dessa glädjehus, som gör oss gladare. Detta trots att sakkunskapen i rummet var hög både bland talare och bland seminariedeltagare.

Efter att Fastighetsägarnas Christina Heikel hälsat alla välkomna både de som fick plats i Byggarnas Hus samt till dem som var närvarande via modern digital teknik.

Förste talare var Johannes Hulter, kommunalråd (S) med ansvar för stadsbyggnad i Göteborg, som redan hunnit profilera sig i en massmedial arkitekturdebatt, där en kvarlämnad fråga tycks ha varit – Är klassisk arkitektur samma sak som god arkitektur?

Kommunalrådet Hulter fick nu chans att precisera sina tankar: Attraktiv arkitektur är bra, ty den ger upplevelsen av bra stadsmiljö. Det finns undersökningar som visar att klassisk arkitektur är mer populär hos allmänheten.

Därefter bjöd Fredrik Rosenhall, från Inobi arkitekter, på en redogörelse för lokal arkitekturhistoria där man förr utgick från gatunätet, där byggarna fyllde på med hus längs gatorna. Det var många små byggmästare som endast hade att följa de gällande gestaltningsregler och våningsrestriktionerna. Husen i Vasastaden fick generöst utsmyckade fasader etcetera. När de senare byggde övre Johanneberg var det nya tider. Nu blev det i stället raka och mer likformiga fastighetslängor. I dagens samhälle handlar det mycket om rörelse i arkitekturen. Arkitektonisk samordning kräver målmedveten planering, underströk Rosenhall.

Erika Wörman, PACE arkitekter, kallade sig själv för en typ av ”Mellanrumsarkitekt” och översatte vacker arkitektur med attraktiv arkitektur. Hon menade att det gäller att skapa lagom stora stadsrum. Är de för stora så blir de oattraktiva, det är intimitet och lagom som gäller.  Små stadsrum uppfattas som mysiga – tänk exempelvis på Rom och Gamla stan i Stockholm. Erika pratade även om dofter, färger och ljud som attraktionshöjare. Hon pratade bland annat om knastrande grusgångar. Det är viktigt att komma ihåg att vi väljer våra bostäder med hjärtat!

Att utveckla ett attraktivt stadsrum är att skapa ett attraktivt besöksmål. Det är viktigt att branschens aktörer funderar på var och hur de själva vill bo.

Samtal med Patrik Höstmad, Johannes Hulter och Christina Heikel. Foto: Julia Broman.

Stadsarkitekt Björn Siesjö pratade om varför det ser ut som det gör i staden och att vi skapat trafiksäkra miljöer där vi bor. Efterkrigstidens bilar och motorvägar har skurit sönder staden. Han menade att Göteborg var en gles motorvägsstad och att stadens täthet centralt härstammade från den befästa staden med sitt raka gatunät. Han lyfte också fram vikten av de gröna stadsparkerna. Han tyckte de nya parkerna runt Kvillebäcken vid Backaplan var en bra lösning. Han visade också en bild på aktuell snackis när det gällde stadens arkitektur. Det var Brunnsparkens nya kafé som döpts till ”Rödmönja”. Den ser ut som en förstorad legobit eller en förstorad genomskärning av en taklist.

Siesjö berättade också att han önskar förändra och förtäta kring Dag Hammarskjöldsleden, för att i stället skapa en boulevard.

Patrik Höstmad (D), ledamot i exploateringsnämnden, menade att man måste nyttja den kompetens och kunskap som finns. Politikerna ska inte detaljstyra, men däremot vara beredda på att föra en bra dialog. Politikerna ska underlätta byggprocessen för byggarna – allt behöver inte ta så lång tid. Vi har hittills haft för långa planprocesser – den måste kortas. Nyckelord bör vara kvalitet, hållbarhet och långsiktighet.

Det borde vara både intressant och viktigt att regelbundet göra uppföljningar av genomförda projekt när det gäller uttalade satsningar och mål.

Anna Henriksson, vd Sverigehuset, efterfrågade långsiktighet, strategiska dokument och arkitekturpolicy. Det är viktigt att klargöra för vem vi bygger staden. Anna menade att fasaderna får för stor uppmärksamhet i debatten. Göteborgarna, de boende, är mer fokuserade på lägenheternas utformning och prestanda. På fråga vad man önskar i Hammarkullen sades att de önskade mer klassisk arkitektur och mer småskalighet.

Johannes Hulter menade att man inte kan vända på en 5-öring, så förändringen efter maktskiftet kommer inte att bli dramatisk över en dag.

Seminarieprogrammet var både attraktivt och viktigt. Detta var påtagligt eftersom antalet anmälningar högt överträffade hur många man kunde ta emot på Byggarnas Hus, men en del intresserade kunde delta via webbsändning. Något som inte diskuterades denna gång var markpriserna – men det får komma på ett framtida seminarium. Och till det tillfället bör arrangörerna se över ljudkvalitet, inte minst för att höja de digitala seminariedeltagarnas totalupplevelse.

Text: Lars O. Carlsson

Se seminariet i efterhand

 

Den vise och givmilde har noterat

Sitter vid skrivbordet på kontoret. Utanför fönsterrutan har mörkret tagit sitt förväntade kraftfulla grepp över ljuset, dag går mot natt, men himmlavalvets starkt tindrade stjärnor skapar ändå en känsla av allsmäktighet, storhet, förhoppning och framtidstro. Inne i Byggarnas Hus är det tyst, lugnt och stilla, övriga hyresgäster har troligen åkt hem till sina familjer för inta en aktiv del i hemmets julstök.

Jag har tydligen missat pendylens familjära och markerande klockslag, samt helt glömt tid och rum. Det är helt enkelt skönt att i lugn och ro få möjlighet att summera 2022, mitt första år som vd på ärorika Göteborgs Byggmästareförening.

Plötsligt hörs en liten klinkande knackning. På fönsterbläcket sitter en liten talgoxe, en gul-grön-svart gynnare som av många kallas Gais-mes, som nu tittar på mig med vädjande ögon. Plötsligt blinkar den fina fågeln till och i det mörka högerögat lyser det till som en form av Betlehemsstjärna. Hon knackar med näbben ännu en gång och jag bestämmer mig för att försiktigt öppna fönstret och släppa in henne.

Trots att jag vet att inte fåglar kan prata säger jag:

– Hej, min lilla vän, fryser du?

– Kanske lite grann, men det är inte så farligt, säger min tillfälliga gäst, och fortsätter,

– Jag är utsänd av Julbrigaden att visa dig vägen till Den vise och givmilde, så klä på dig och följ oss. Samtidigt som fågeln säger ordet oss, så svävar ytterligare tre talgoxar in i rummet via det öppna fönstret.

Med kappa, mössa och handskar på beger vi oss ut på Ekmansgatan och mina fyra små flygkunniga vänner får mig att tänka på en klassisk formation när två rotar med Gripen bildar en grupp vid sina flyguppvisningar. Talgoxarna flyger lagom lågt och lagom fort för att jag ska kunna följa dem uppför Ekmansgatan samt utmed Bengt Lidnersgatan och Skyttegatan, och via de mörka trapporna ner till Olof Wijksgatan. De kvittrar hela tiden på Luffarvisan, välkänd för alla som kan sin Rasmus på luffen: … Man vill va fri som en fågel, fri som en fågel …

Situationen har hela tiden känts lite konstig och overklig tänker jag när jag följer de små vingbeklädda liven. Plötsligt blir jag lite mer orolig och rädd när jag förstår att jag nu, under kvällstid ska vandra in i Renströmsparken, endast i skydd av fyra normalstora talgoxar. Fåglarna leder mig till Gustav III-statyn inne i buskaget. Här kommer en tvärhand hög liten tomtegubbe med en röd lykta i ena handen och en diktafon i den andra. Hans hår och skägg är yvigt – han ser nästan ut som ett vandrade spunnet socker.

– Jag är Johannebergstomten som nu är beredd att ta emot dina önskningar, säger den lille figuren, ungefär lika stor som en chihuahua.

Jag behövde inte tveka någon längre tid när det gällde mina önskningar, utan svaret var ganska givet:
Fred på jorden samt en riktigt god jul och ett gott nytt år till Byggmästareföreningens styrelse, medlemmar och samarbetspartner. I sista stund smög jag även med en önskan om lycka för den egna familjen, det hade ju varit försmädligt att missa den chansen. Den vise och givmilde nickade och sa:

– Ok, dina önskningar finns nu noterade på band, samt lämnade över en liten lapp: Kundärende 2022: 56794.

Gabriella Lörnbo
Vd, Göteborgs Byggmästareförening

Precis så komplicerat som befarat ...

EU:s regler kring bananer och gurkor samt unionens krav på organisationers och företags hantering av personuppgifter är absolut inga enkla historier. Det handlar inte om myndigheters klåfingrighet utan är främst i syfte om att värna och skydda den enskilde individen.

Torsdagen den 15 december 2022 genomförde Göteborgs Byggmästareföreningen i samarbete med Fondia en spännande frukost i Byggarnas Hus nyrenoverade matsal – matnyttigt för såväl kropp som själ.

De två sakkunniga som svarade för informationsspridningen var Caroline Heimdahl, Senior Legal Counsel, och Erik Frid Jutblad, Senior Legal Counsel, båda på Fondia. De berättade bland annat att rätten till privatliv är grundlagsskyddad i regeringsformen och också är en mänsklig rättighet enligt både Europa- och FN-konventionen.

Syftet med GDPR är att skydda EU:s medborgares integritet och stärka enskilda personers rättigheter över hur företag, myndigheter och organisationer får samla in och använda deras personuppgifter.

Det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att man på rättslig grund ska få registrera uppgifter om en identifierad eller identifierbar fysisk person. För detta krävs
samtycke, men det kan också handla om fullgörande av avtal eller en rättslig förpliktelse samt ett berättigat intresse.

De klargjorde också vad som menas med personuppgift. Det innebär ”varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person, varvid en identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens identitet”.

Under rubriken känsliga personuppgifter räknas exempelvis ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, sexualliv eller sexuell läggning samt uppgifter om lagöverträdelser.

Det är alltid en juridisk person som är personuppgiftsansvarig och varje personuppgiftsansvarig måste lämna klar och tydlig information om hur personuppgifter behandlas, vilka rättigheter de registrerade har och hur de registrerade kan utöva sina rättigheter. När det gäller personaluppgifter är det alltid arbetsgivaren som är ansvarig.

Frågan kring om arbetsgivaren får läsa den anställdes e-post var också en punkt som behandlades. Det får endast göras om det verkligen måste göras och den anställde måste vara informerad om att arbetsgivaren kan komma att läsa inkorgen. En rekommendation är att införa tydliga rutiner för vad som gäller på företaget när det gäller e-postanvändning.

Visselblåsarfunktion

Sedan den 17 juli 2022 är det krav på visselblåsarfunktion för bolag med över 249 anställda och från och med den 23 december 2022 är det krav på visselblåsarfunktion för bolag med mellan 50 och 249 anställda.

Här är några särskilda bestämmelser om personuppgiftsbehandling i lagen kring visselblåsare:

  • Personuppgifter får behandlas bara om det är ”nödvändigt”.
  • Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad som behövs för att kunna fullgöra arbetsuppgifter.
  • Personuppgifter som uppenbart inte är relevanta ska raderas snarast möjligt om de har samlats in av misstag.
  • Personuppgifter får inte behandlas längre än två år efter det att ärendet avslutades.

Slutord

Även om inget sades om bananer under frukosten så kan vi avslöja att de graderas i olika klasser, men det lär vara en myt att EU ställer krav på att de ska vara böjda, men de klassas faktiskt ändå efter formen. Beträffande EU:s regler för gurkorna så lär dessa regler ha slopats 2008.

Om man känner sig osäker på vad som gäller kring hantering av personuppgifter så är ett tips att konsultera en kunnig konsult.

Intresset bland mötesdeltagarna var stort så Caroline och Erik fick besvara ett stort antal frågor, exempelvis om man får registrera facklig tillhörighet eller vilket fotbollslag som ens kunder håller på eller om en anställd har hund eller katt.

Lars O. Carlsson

Sällskapsresan Expedition H22

De flesta städer med självaktning har någon form av slogan eller en devis som nyttjas i stadens propagandaarbete. En del är riktigt dåliga, andra är sämre. ”I love Hjo” är en av de bättre. Den vackra staden Helsingborg, på den skånska västkusten, och med en smittosam närhet till Danmark, närmare bestämt till Helsingör, har åtminstone sedan 1900-talets början benämnts som Sundets pärla. Det kan väl knappast sägas så mycket vackrare – Sundets pärla.

En byggaredelegation från Älvens kronjuvel, eller om man så vill ett vetgirigt gäng pärlfiskare från Göteborg, begav sig den 8-9 juni 2022 på studieresa till denna beryktade sydländska pärla och en tillfällig stadsutvecklingsutställning betitlad H22.

En del upplevelser i livet är svårsmälta medan andra händelser, exempelvis en längre resestrapats, måste få rikligt med tid att smälta in i sinnet. Det är delvis av den anledningen som det dröjt ända till nu innan studiebesöket på H22 blivit skriftligt dokumenterat. En annan anledning är att vår ordinarie reseskildrare inte var riktigt närvarande under resan.

Allt under ledning av Göteborgs Byggmästareförenings ordförande Stephan Woodbridge och dess vd Gabriella Lörnbo. Nu är tiden mogen att bjuda på en bildkavalkad med tillhörande kommentarer – håll till godo!

Prismahusets fasadbeklädnad gav göteborgarna hemlängtan till Hisingen och likheter med Radisson på Lindholmen. Det höga huset på bilden är för övrigt ett nytt hotell.

H22 hade fyra utställningsområden, varav Oceanhamnen var ett. Detta område har blivit ett populärt bostadsområde för många i åldern 67 år och äldre. Man har valt att lyssna extra mycket på denna åldersgrupp via något man kallar People’s walk, en promenadväg mellan parken Dockan och Redaregatan. Här hölls under H22 City Expo en ständig workshop där alla besökare kunde lämna in ett meddelande om jämlikhet till staden, för att sedan få det blästrat på en marksten. Stenarna ska sedan utgöra golvet till det framtida permanenta stråket som uppförs på expoområdet.

En arkitekt- och designtävling kring att bygga en jämlik stad hade utlysts av bland annat staden Helsingborg, OBOS och Lunds tekniska högskola. Tävlingen vanns av tre arkitektstuderande som kreerade en nästa tio meter hög cylinder av 4 000 returläskbackar. Måtte inte utställningen drabbas av en tromb …

På Djupet i Öresund via den marina parken, Oceanbassängen, var en lättöverskådlig och informativ separatutställning över djur- och naturlivet i Oceanhamnen. Ett smidigt sätt för besökaren att ta till sig kunskap om man helst vill undvika att dyka själv.

JM kommer att bygga bostäder på en konstgjord ö, Oceanön, vilket man marknadsförde på en skylt i hamnen.

Castellum har byggt United Spaces över hela Sverige, så även i Helsingborg, vilket invigdes just i juni 2022. Takets vyer bjöd en fantastisk utsikt.

Lekparken Djungelleken erbjöd upplevelser även för den yngre delen av publiken. Här erbjöds under expot ett djungeltema. Göteborgarna tog tillfället i akt att testa lekredskapen. Här fanns även rester kvar från det gamla varvet, exempelvis i form av en gammal kran och ett dockparti.

De kunskapshungrande göteborgarna räds inte den nya skruvade designade bron, Varvsbron, som besökarna kan beträda från tre olika väderstreck. Den propellerliknande gång- och cykelbron förbinder centrum och oceanhamnen. Den ritades av den engelske arkitekten Stephen James för Ramboll och började byggas i oktober 2018 och färdigställdes augusti 2021. Den 30 september invigdes bron officiellt. Bron, som väger cirka 550 ton och är cirka 220 meter lång, har två pyloner och bärs upp av spännkablar. Den är upplagd på sex stöd varav två är i hamnbassängen.

Med direkt närhet till kaj och hav byggs trevliga bostäder av hög kvalité och med spännande materialval.

Göteborgare fick även möjlighet att besöka bostäder från insidan. I det aktuella fallet är det Granitors flexibla lägenheter för att kombinera boende och representation.

Det helt nyinvigda hotellet var uppfört enligt framtidens förväntade miljötänkande och relaxavdelningen med sin utsikt över sundet var väldigt inbjudande. Den snygga badkarsbilden är hämtad från en hotellets sviter, men var lugn, alla rum erbjuder tvagningsmöjligheter.

Sammanfattning efter denna studieresa är att vi nu är många som bättre förstår uttrycket Sundets pärla.

Text: Gabriella Lörnbo och Lars O Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

När jänkarna skjuter upp Artemis bestiger Byggmästarna Karlatornet

Detta var ett studiebesök att pränta in i dagboken. Tänk att halvvägs till himmelen ha hela den fagra skattkammarön Hisingen för sina fötter och att få uppleva det annars så imponerande Ramberget som en liten utsträckt behändig kulle i Karlatornets omedelbara närhet.

De flesta byggare har drömmar om att uppföra en egen unik skapelse till eftervärlden. Så var det exempelvis säkert när Lars Gullstedt formade infracity i Upplands-Väsby eller när Percy Nilsson satsade stort i Hyllie.

För många år sedan uttryckte Alingsåssonen Ola Serneke att ”Det är en svindlande tanke, att få bygga Nordens högsta byggnad”, en skön vision som fick spridning 2004. År 2013 utlystes en arkitekttävling, som 2014 vanns av den amerikanska arkitektbyrån Skidmore, Owings & Merrill, som bland annat har ritat några av världens högsta byggnader, till exempel John Hancock Center i Chicago 1969, Sears Tower i Chicago 1973 och Burj Khalifa i Dubai 2010.

Nu är Serneke där, hans dröm reser sig, likt Jakobs steg, meter för meter, och inte nog med detta han har samtidigt fått sin namnskylt synlig över hela Göteborg – ja, kanske ända till Alingsås.

Nu handlar det i och för sig inte bara om Karlatornet, det totala projektet omfattar så mycket mer, nämligen en helt ny stadsdel, Karlastaden, uppfört i Sveriges näst största stad, ett nyskapat område med bostäder, handel, kontor, restauranger, hotell, förskola och en spektakulär utsiktsplatå, vid våning 69. Hela härligheten är uppdelad i flera fastigheter och kvarter. En kuriositet är att flera fastigheter, kvarter 5 och kvarter 7, är imponerande höga tornfastigheter på 43 respektive 36 våningar, men de kommer naturligtvis i skuggan av Karlatornet som färdigt ska mäta 246 meter över havet.

När Byggmästareföreningen gästade tornet stod den aktuella höjdmätaren på cirka 200 meter eller våning 62 om man så vill. Sernekes personal säger Level 72. Noterbart är att det finns två våningar under mark, men för att slippa ha våningar med minustecken före siffran, har man valt att döpa plan 0 till level 10. Level 9 är således en våning under mark och level 8 är två våningar under mark. Under grundläggningsarbetet använde man sig av grävpålar och förankrade i berg.

Karlatornet är uppdelat i fyra bostadsrättsföreningar och projektet är uppdelat i totalt 35 fastigheter. I tornet finns bostadsrätter och äganderätter. I våning 70-73, Karlatornet Penthouse, finns 12 lägenheter som upplåts med äganderätt. Karlatornet Penthouse benämns i försäljningsmaterialet som att äga en villa 240 meter upp i luften. Takhöjden är extra hög och precis som i övriga Karlatornet sträcker sig alla fönster från golv till tak.

Våning 69 utgör ett så kallat observationsdäck och här kommer också erbjudas goda utsiktsmöjligheter för den som vill se Göteborg lite från ovan. På våning 69 kommer Karlatorget Skybar att finnas – här kanske Gröna hissen kommer att bli favoritdrinken (en gissning från skribenten)?

Studiebesöksdeltagarna möttes den 22 november vid Sernekes kontor på Polstjärnegatan, där vi bjöds en utförlig och generös presentation av projektet av Jörgen Österlund, projektledare för Karlatornets stomme. Han redogjorde för historien, de tekniska svårigheterna, de särskilda kraven vid gjutningsarbetet – det han inte visste om tornets armering och betong är inte värt att veta. Han berättade bland annat om hur man under gjutningen pumpar in betong i fastigheten till aktuellt våningsplan. Under arbetet är det 4 kubikmeter i pumpröret och pumpen klarar att pumpa 500 meter (det vill säga längre än sträckan in i fastigheten och upp till fastighetens topp).

Efter säkerhetsdressingen, det vill säga iklädandet av hjälm, rosa skyddsväst, skor, handskar och glasögon, var det dags att stiga in i den utanpåliggande bygghissen. En av undertecknads reskamrater i den brandgula gallerburen berättade att hon var höjdrädd och jag funderade då på om hon verkligen valt rätt studiebesök. Hissen tog oss till våning 58, där man byggt upp en särskild etablering för blåfolket för att spara tid och höja effektiviteten. Här fanns lunchrum, toaletter etcetera. På så sätt eliminerade man personaltransporter i hissarna. Ett nyckelord i hela projektet är logistik – låt oss förtydliga – logistik, logistik och logistik.

Ett annat logistikbeslut är att man har en hubb i Säve, där man omlastar och samordnar materalet till distributionsbilar som tar materialet till byggarbetsplatsen vid Lindholmen.

Ett bevis på att arbeter fortskrider med hög affektivitet är att när man gjuter i tornets topp, spikar man golvlister i tornets nedre regioner. I de lägre våningarna är det ganska stabilt, men högst upp i huset kommer det vid hård blåst svaja 40 centimeter åt varje håll.

Efter rundvandring i tornet samt besök på tornets topp var det hög tid att besöka några lägenheter längre ner i fastigheten, där Mattias Kano berättade om materialval och finesser, som exempelvis solskydd för de stora fönsterrutorna. De rymliga garderoberna mellan duschrum och sovrum gillades skarpt och det hanns också med några personliga reflektioner: Om man bor högt upp i Karlatornet står säkert en egen hiss på önskelistan till tomten. Om man tänker på de gamla Göteborgsgårdarna i äldre tider så öppnade mammorna köksfönstret och ropade: - Ola, maten är klar. Den tiden är garanterat över i och med alla dessa höga hus.

De första inflyttningarna beräknas ske i augusti 2023 och hela tornet, i full höjd, ska stå stabilt och klart under 2024.

Oavsett om man förordar höga hus eller inte så finns det en tjusning i vad byggnadskonsten kan prestera samt spänning och fascination att få möjligheten att gästa en fastighet, typ Karlatornet. Stort tack för att vi fick besöka Göteborgs nya landmärke.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Betraktelse i tiden om kafferast

Nyinvigning av Byggarnas Hus

Molnen skingrade sig och den stora trappan badade i solsken när vi välkomnade de första gästerna till nyinvigningen av Byggarnas Hus den 7 juni. Dagen till ära hade vi öppnat den sällan använda stora porten, som i begynnelsen var husets ursprungliga huvudentré, något vi nu vill återuppliva för husets alla kommande gäster. De som kom på invigningen fick ett litet smakprov av vad som komma skall.

Det var en blomsterparad av vackra buketter som dansade in genom porten, ackompanjerad av musik från våningen under. In kom många välkända ansikten men också en och annan ny bekantskap som passade på att beskåda den ombyggda fastigheten. Alla blev hjärtligt och varmt mottagna av representanter för Göteborgs Byggmästareförening och Byggföretagen som artigt och välkomnande stod vid dörren och tog emot.

Imponerade uttryck syntes hos alla som rörde sig i huset. Vi fick höra hur uppskattat det är att så mycket av husets hemtrevliga atmosfär tagits tillvara. Det känns som ett hus som åldrats med värdighet och som piffats upp med största respekt och omsorg, och som därmed kommer att välkomna sina gäster med vänlighet och värme en lång tid framöver.

Klockan 17 klipptes ett GBF-grönt band av Byggmästareföreningens ordförande Stephan Woodbridge och Byggföretagens ordförande Jörgen Johansson, till det storslagna ljudet av en trumpetfanfar. Nyinvigningen blev med det, officiell.

Under eftermiddagen så hade våra gäster möjlighet att äta gott av den buffén som fanns uppdukad i matsalen. Där spelade också ett gäng talangfulla ungdomar från Rytmus gymnasium i Göteborg. När dag övergått till afton kunde den kaffesugne bege sig till Salongen där två baristor serverade kaffedrinkar. Speciellt deras hot shots var riktigt heta denna kväll – det vill säga, oerhört uppskattade.

Gästerna kunde också ta ett varv runt om i huset på en tipspromenad eller en historisk vandring. Tipspromenaden bjöd på frågor om renoveringen och husets historia, och den historiska vandringen var en tillbakablick till hur huset såg ut när det 1928 var hem åt en familj på tre personer.

Tack till alla er som kom, ni fick en vanlig tisdag på kontoret att kännas som en festlig fredag.

Text: Emelie Ljungberg
Foto: Stefan Hollertz

Studiebesök på Västlänken Centralen

Byggmästareföreningens väl utvecklade nätverk inom samhällsbyggarsektorn har många gånger möjliggjort tidiga och unika inblickar i vad som händer och sker i Göteborg. Så skedde även den 25 maj då vi samlades för ett studiebesök på Västlänken deletapp Centralen. På Trafikverkets projektkontor för Västlänken vid Kruthusgatan satt det ett skyddsutrustat neongult, glatt och förväntansfullt gäng.

Besöket var uppdelat i två sektioner, först fick vi en presentation om projektets start, uppbyggnad och framtid av besöksansvariga Agneta Eklund och projekteringsledaren Sven Lindahl. Efter det fick vi bege oss ut i leran tillsammans med Tobias Petersson som är byggledare på Trafikverket för deletapp Centralen, som byggs av entreprenören NCC.

När Västlänken är klar så kommer resan från Centralen till Korsvägen, via Haga, att ta 12 minuter. Tillräckligt snabbt för att med en gång vända bistra miner som dagens köer kan ha etsat fast. Rälsen är totalt 8 kilometer där 6,6 kilometer är tunnel, 4 kilometer tunnel som byggs genom berg och 2,6 kilometer tunnel byggs av betong i den kända Göteborgsleran. Västlänken ingår i det Västsvenska paketet, som till största delen finansieras av statens bidrag och av trängselskatten.

Tobias Petersson, byggledare för deletapp Centralen på Trafikverket, guidade.

Göteborgs Centralstation är en viktig knutpunkt som inte har kapacitet som räcker till för en utbyggnad av järnvägsnätet, vilket är anledningen till Västlänkens födelse. Vår central idag är en säckstation, en station där tågen som kommer in måste backa för att komma ut igen, något som Västlänkens genomgående linje kommer att komplettera. Fjärrtåg kommer fortsatt att trafikera den nuvarande säckstationen, men region- och lokaltåg kommer att trafikera Västlänken med sina tre nya stationer.

Diskussioner kring att tågsystemet och tillgängligheten i Göteborg måste förbättras har varit på tal under en lång tid, och det var i slutet av 80-talet som idén om en tågtunnel under staden föddes. Jag har alltid hört att en tunnel skulle vara omöjlig att bygga i Göteborg, eftersom staden vilar på lera. Men till alla problem finns självklart lösningar. De delar av tunneln som är byggda i lera, flyter, och blir med trycket från ovan reglerade hela tiden så att de inte flyter för högt eller sjunker för lågt. Det är ungefär samma teknik som används i Nordstan, även den är en flytande installation. Men där används pumpar för att reglera rörelserna.

Dagens värdar från Trafikverket beskrev projektets gång och nämnde de intressanta arkeologiska fynd som gjorts vid Kvarnberget. Där hittades det båtar, som såg näst intill sjödugliga ut, i kvarlämningarna av en gammal lastkaj. Vi kunde såklart inte undgå att prata om Kronotopia, den internationella tävlingen som Statens konstråd skapade för att utse vilka som skulle få bidra till den konstnärliga gestaltningen av de olika entréerna och stationerna. Vissa bidrag har, som ni kanske märkt, blivit mer omnämnda än andra, men visionsbilderna med de vinnande bidragen visar oss en vacker bild av framtidens Göteborg.

Det var sedan dags för oss att, likt Tummelisa hos mullvaden, ledas ner under jord. Centralens tunneldjup är 12 meter, vilket kan verka grunt jämfört med tunneln som slingrar sig under Haga på 32 meters djup. Men när vi vindlade oss ner för trappan, och skämtade om behovet av hissar, så kändes det helt plötsligt inte så grunt längre.

Väl nere stod vi inför en imponerande 50 meter bred tunnel. För att åstadkomma den här enorma håligheten berättar Tobias att de använt sig av en teknik där man grävt schakt i form av en trappa, för att smidigt forsla bort fyllnadsmaterial och samtidigt kunna arbeta säkert. Innan de börjar gräva schakten byggs slitsmurar, en typ av betongmur som använder marken den ska stötta som form medan den gjuts. Allteftersom man gräver schaktet, och slitsmurarna blottas, placerar man ”stöttor” från ena slitsmuren till den andra, för att stötta och mäta kraften i marken. Ni kanske har sett de orange-gula rören som går tvärs över marken där de gräver på Centralen? Det är vad de gör, de håller den ena sidan ifrån den andra.

Som ni förstår så har det under projektets gång gått åt en hel del betong. Vi fick höra att det under en av dagarna kom 400 lastbilar med betong som togs emot och hanterades, det motsvarar ungefär en lastbil var tredje minut. En imponerande insats av alla inblandade.

Efter en eftermiddag full med intressant information och syner utöver det vanliga, var det dags för oss att bege oss ovan jord. Vi blev återigen medvetna om det enorma djup tunneln befinner sig på, men blev också varse om hur snabbt vi tagit oss från kontoret på Kruthusgatan till andra sidan stationen. Vägen tillbaka verkade ta dubbelt så lång tid som promenaden nere i tunneln. Redan innan räls och tåg är på plats så verkar det som om Västlänken är den smidigaste vägen genom Göteborg.

Med det vill vi sända ett varmt tack till Trafikverket och Västlänken som tog emot oss, och vi hoppas få besöka er snart igen.

Text: Emelie Ljungberg
Foto: Stefan Hollertz

Presentation av årets stipendiater

I anslutning till föreningsstämma den 17 april presenterade årets mottagare av Stipendiet Byggmästaren samt Yrkesstipendiet. Välkommen att bekanta dig med ett gäng glada vinnare.

Vi börjar med Stipendiet Byggmästaren ...

Anton Avest och Emma Wahlfridsson

Using a sustainable business model for implementing a PED concept in terms of balancing excess heat on a district level

Emma Walfridsson kunde tyvärr inte delta vid utdelningen.

Anton och Emma har beskrivit Positiv Energy District (PED) utifrån möjligheten att tolka och implementera modellen på stadsutvecklingsprojektet Lilla Bommen. PED bygger på att skapa ett system, en micro-grid, i ett närområde med energibalans mellan flera intressenter.

Slutsatsen är att området fortfarande är i omvandling och att regelverket ännu inte är fullt ut anpassat för PED i dagsläget. Arbetet håller en hög nivå och bygger på litteraturstudier, intervjuer och workshops med olika intressenter.

Arbetet visar på en kommande affärsmodell som kan bli embryot till morgondagens företag som bygger hållbara stadsdelar i vårt samhälle.

Läs arbetet här →

Fredrik Bergfeldt och Frida Fischer

Clashing institutional logics and its consequences for communication

Fredrik och Frida har studerat samverkan mellan en svensk uppdragsgivare och utländska entreprenörer i ett stort infrastrukturprojekt. I den pågående globaliseringen och med allt större projekt blir en tydlig och fungerande kommunikation allt viktigare.

Fredrik och Frida har intervjuat flera representanter för såväl uppdragsgivare, som entreprenörer, och kopplat resultaten till aktuell teori. De har identifierat flera skillnader i såväl språk, som kultur, som ger kommunikationsproblem. Arbetet är mycket väl genomfört och mynnar ut i en samling rekommendationer, som kan underlätta för båda parter i många framtida projekt.

Läs arbetet här →

Maja Sjöstedt och Rebecka Strutz

Förbättra processen i att ställa miljökrav i stadsutvecklingsprojekt

Maja och Rebecka har analyserat styrkor och svagheter med processen att ställa miljökrav på Älvstranden Utvecklingsprojekt. Arbetet är aktuellt och mynnar ut i fyra kategorier av åtgärder för att förbättra processen att ställa miljökrav för framtida stadsutvecklingsprojekt

Läs arbetet här →

Sofie Hammer och Joline Kraemer

Developer Driven Detailed Development Plans

Sofie Hammer kunde tyvärr inte delta vid utdelningen.

Sofie och Joline har med detta examensarbete kartlagt och försökt skapa en förståelse för hur olika kommuner arbetar med att involvera exploatören i detaljplaneprocessen samt hur implementeringen och vidareutvecklingen av exploatörsdrivna detaljplaneprocesser (EDP) kan underlättas då dagens detaljplaneprocess ibland upplevs ineffektiv.

Författarna har dragit slutsatser och identifierat sex organisatoriskt relaterade aspekter och tre framgångsfaktorer som bör beaktas för vidareutveckling och framtida implementering av EDP. De tre framgångsfaktorerna inkluderar riktlinjer, utvärderingar och urval av pilotprojekt

Läs arbetet här →

Ali Reza Heravi och Antin Trogen

Materialspill i byggproduktion

Ali och Antin har förtjänstfullt tacklat en i branschen ständigt återkommande fråga, nämligen hur man kommer till rätta med spill.

De har i sitt arbete satt fingret på ett flertal viktiga parametrar som bör uppmärksammas av industrien och dessutom implementeras.

Läs arbetet här →

... och här kommer vinnarna av Yrkesstipendiet.

Stipendieutdelning på Bräckegymnasiet. På fotot Melker Samuelsson, Matias Persson, Linnéa Claesson Fransson, Cornelia Andersson och Gabriella Lörnbo.

Melker Samuelsson

Under sin studietid på Bräckegymnasiet har Melker Samuelsson visat att han är en riktig lagspelare som med sitt engagemang och driv lyfter hela sin arbetsgrupp. Han visar gott kamratskap genom att alltid hjälpa sina klasskamrater och dela med sig av sina idéer och sina kunskaper.

Personliga egenskaper som beskriver Melker är ord som händig, driven och framåt. Melker har ”blicken” som man brukar säga om talangfulla yrkesarbetare och med sina fina förmågor kommer han bidra stort till byggbranschen. Detta gör Melker till en värdig kandidat till Göteborgs Byggmästareförenings stipendium.

Matias Persson

Matias Persson har under studietiden på Bräckegymnasiet uppmärksammats för ett mycket gediget genomfört arbete både praktiskt och teoretiskt.
Matias har målmedvetet tagit sig an varje arbetsuppgift och utfört uppgiften med mycket hög kvalitet.

Det som kännetecknar Matias är flit, noggrannhet och händighet. Med dessa fina egenskaper ser vi att Matias kommer att bidra stort till den bransch han kommer arbeta inom efter sina vidare studier och det gör honom till en självklar kandidat till Göteborgs Byggmästareförenings stipendium.

Linnéa Claesson Fransson

Linnéa Claesson Franssons kunskapsutveckling i muraryrket har varit enastående tack vare ett hårt och seriöst arbete under hela utbildningstiden. Samma inställning har också präglat Linnéas studier i de teoretiska ämnena.

För att beskriva Linnéa som person kan inga andra ord än kamratlighet och hjälpsamhet användas. Yrkeskunnandet och personligheten har gjort lärlingsanställningen klar långt innan examen.

Som representant för kvinnor i branschen har Linnéa gjort ett utomordentligt arbete vilket lett till att APL-företaget specifikt uttryckt önskemål om fler tjejer från skolan i framtiden. Linnéas engagemang och kunnande gör henne till en mycket god ambassadör för Bräckegymnasiet och väl värd ett stipendium från Göteborgs Byggmästareförening.

Cornelia Andersson

Cornelia är en lärare som har ett stort inflytande på Bräckegymnasiets elever. Hon är tydlig i sin undervisning både med syftet med lektionerna och hur betygskriterierna ser ut. Hon vill alltid det bästa för alla elever och stöttar och vägleder dem i sin kunskapsutveckling.

Cornelias undervisning är varierande och har intressanta och roliga uppgifter för eleverna. Hon hjälper sina elever att hitta lugnet och dämpar deras oro för att inte lyckas. Hon är glad och lyser upp skoldagarna oavsett egna bekymmer. Cornelia har alltid ett leende på läpparna och hennes omtänksamma personlighet visar hur mycket hon bryr sig om sina elever. Detta gör Cornelia till årets bästa lärare och är en värdig mottagare av Göteborgs Byggmästares stipendium.