Brittisk afton i Lilla London …

Publicerat den 5 september 2024

Tänk en bakgård och tillika parkeringsplats omgjord till Göteborgs svar på Covent Garden. Bjud in den lokala mingeleliten inom bygg- och samhällsbyggarvärlden och plötsligt finns alla förutsättningar för en gemytlig och trevlig kväll. Kvalitetssäkra övningen med att låta hela härligheten kryddas med god mat, lämplig dryck och ett bra sensommarväder. Föreställningen kan börja …

Det var torsdagen den 29 augusti som Byggföretagen Väst med Stellan Haraldsson och Maria Strömberg i spetsen samt Göteborgs Byggmästareförening med Jonas Steen och Gabriella Lörnbo som ceremoni­­mästare välkomnade ett drygt 40-tal gäster till ett traditionellt sommarmingel. Denna gång i old british style – dock utan umbrella och galoscher, eftersom göteborgskt överraskningsregn glädjande nog uteblev.

Bland mingelproffsen kan nämnas Byggmästareföreningens tre senaste ordföranden; Jonas Steen, Stephan Woodbridge och Sven Steen.

Välbekanta Ljungman Jansson med en välmodulerad fritös fixade utsökt fish and chips, serverat i klassiskt tidningspaket. Till detta avnjöts Rådanäs välbryggda drycker, bland annat via en tappkran – allt inmundigat under kompanjemang av trubaduren Mister C välanpassade musikrepertoar, välvalt framförd på … en utmärkt artikulerad engelska.

Brittisk anda var ett utmärkt val, inte minst med tanke på Göteborgs – Lilla Londons – alla kopplingar till Storbritannien.

På 1800-talet industrialiserades Göteborg till stor del av inflyttade britter. Under denna tid fick Göteborg smeknamnet ”Lilla London”, vilket staden kallas än idag.

Namn som Barcley, Campbell, Carnegie, Chalmers, Christie, Despard, Dickson, Erskine, Gibson, Hall, Keiller, Kennedy, Lyon, MacLean, Metcalfe, Nonnen, Robertsson, Seaton, Sinclair, Smith, Spalding, Thorburn samt Wilson är några av alla de brittiska namn som fortfarande klingar välbekant i göteborgarnas öron. Flera namn är cementerade i stadens DNA genom donationer och testamenten.

I Göteborg, ett stenkast från Byggarnas Hus, finns Sveriges äldsta herrklubb, Royal Bachelors' Club, som grundades år 1769 av britter i Göteborg. Första namn i RBC:s samlade matrikel är Thomas Erskine (1744-1828), tillika Storbritanniens förste konsul i Göteborg under åren 1775-1799.

Många olika idrotter har sina rötter från de brittiska öarna, exempelvis badminton, bordtennis, curling, fotboll, golf och tennis, som sedan likt invasiva växter och djur spridit sig till Göteborg och Sverige. Curling spelades i Göteborg 1875, Sveriges äldsta badmintonklubb, Göteborgs badmintonklubb bildades 1933. Bordtennisspel såldes hos Brobergs Cigarrhandel 1902. Lyckans Soldater spelade fotboll på Heden redan 1884, en tennistävling spelades i Särö så tidigt som 1886. Sveriges äldsta golfklubb, Göteborgs Golf Klubb, grundades 1902.

I Göteborg finns Londongatan i Bräcke på det vackra Hisingslandet, precis som flera andra gator med namn kopplade till städer med historiska sjöfartsförbindelser med Göteborg.

Makarna Tods Plats vid Magasinsgatan har fått sitt namn till minne av paret Tod som i kvarteret drev British Hotel, med start 1815. Tidigare hade George Tod drivit Engelska Värdshuset i Masthugget.

Stort tack till arrangörer, krögare, bryggare, musikant samt alla trevliga och vackra mingelvänner som förgyllde dessa sensommartimmar.

Jo, jag vet att jag inte skrivit något om dartutmaningen och det finns en klar anledning till detta – jag träffade knappt tavlan – men det var inte jag som träffade fotograf Stefan Hollertz cykeldäck.

Får jag ändå bjuda på lite dartfakta: Dart är ett precisionsspel, som spelas både på pubar och i särskilda föreningslokaler. Namnet kommer från det engelska ordet för kort pil. Till Sverige kom darten först på 1960-talet, då allt fler darttavlor började sättas upp på olika näringsställen runt om i landet.

Rätt ska också vara rätt – genomfördes en darttävling ska självfallet vinnare både namnges och hyllas. Stort grattis säger vi till Hampus Lostin, Byggbranschens utbildningscenter, som endast nyttjade 32 kast för att ta sig från 301 poäng all the way to 0.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

En dag på sjön …

En härlig kväll för överraskande möten och nya bekantskaper. En kväll som bjöd på visioner och framtidsdrömmar. En kväll som bör följas upp och som därmed eventuellt kan leda till förändring och förnyelse.

Tisdagen den 27 augusti 2024 kommer undertecknad att minnas som en kväll i sällskap med en förförisk snygging. Ett läckert praktexemplar med spännande linjer och underbara former. En skönhet som åldrats med största värdighet och ödmjuk stolthet. Hur långt skulle hon ta mig på kvällens vågade resa?

En färd där himlen förvandlades från ljus till mörker och från sol till måne. Ja, det blev kanske inte någon direkt mystik i okända vatten, efter snobbrännan la S/S Bohuslän om kursen och stävade hemåt i natten. Att tuffa runt i Göteborgs södra skärgård är som att navigera runt bland Evert Taubes, Lasse Dahlquists och andra sjömansskildrares musikskatter. Brännö, Känsö, Styrsö, Donsö, Asperö, Rivö, Köpstadsö och Vrångö låter som hemorter för riktigt salta grabbar.

Syftet med denna seglats var Göteborgs Byggmästareförenings årliga kvällsträff mellan YRGO-studenter och något äldre branschföreträdare. I år deltog ett 50-tal tillfälliga sailers, varav ungefär hälften representerade YRGO. Av totalen var cirka en fjärdedel kvinnor. Resans drygt tre timmar fylldes av fina skärgårdsintryck, välsmakande mat med tillhörande drycker samt djupgående diskussioner och erfarenhetsutbyten.

Ångbåtens personal, alla riktiga idealister och entusiaster, gjorde allt för att samtliga gäster skulle trivas och må bra, vilket också blev fallet – det syntes inga spår av sjösjuka eller studenter hängande över relingen.

Nu lite om passagerarfartyget S/S Bohuslän, som byggdes på Eriksberg och sjösattes den 15 december 1913. Författaren Martin Holmgren har skrivit en bok om alla fartyg som Eriksbergs Varv har byggt och i den skriften återger han ett intressant citat om Bohuslän, hämtat från tidskriften Ångbåten och berättat av Evald Marstedt:

För undertecknad är historien om S/S Bohusläns dop ingen nyhet. Jag har den från min farfar Johan Andersson, som var arbetsledare på detta fartygsbygge. Han stod intill tribunen vid dopet och var alltså ögonvittne till händelsen. Tyvärr har jag glömt namnet på den behjärtade man som avgjorde namnfrågan. Det är nu 40 år sedan farfar skildrade händelsen och vi skall komma ihåg, att på den tiden skulle alla fartyg, åtminstone på Eriksberg, löpa av stapeln exakt klockan tolv på middagen.

Ännu ögonblicket före tolvslaget stod diskussionen het bland de församlade om namnen Carlsten och Bohuslän och dessutom hade som kompromissförslag ytterligare två namn kommit in under debatten. När klockan i Carl Johans kyrka tvärsöver älven slog tolv var oenigheten högljudd och fullständig. Då grep en man ur rederistyrelsen resolut champagneflaskan, krossade den mot stäven och ropade: Bohuslän skall vara ditt namn!

Detta blev signalen till dem som skulle kapa låsarna – av trä på den tiden – och efter några tag med sågarna gled Bohuslän ut i älven. Detta stoppade ingalunda meningsutbytet bland de församlade, men nu var fartyget oåterkalleligen döpt och sjösatt under namnet Bohuslän.

Bohuslän gjorde sin första provtur den 5 april 1914 och levererades den 14 maj till sin ägare Marstrands Nya Ångfartygs AB (R. O. Berger), Marsrand. Hon levererades på randen till första världskriget, och sattes i trafik på traden Göteborg – Marstrand – Lysekil – Gravarne.

Några månader in i kriget låg hon tidvis still, då hennes kolkonsumtion var högre än de äldre båtarnas, och kol var en bristvara. Men hon var snart tillbaka i trafik och fortsatte plikttrogen på sin trad fram till sommaren 1953.

Stort tack till alla, sjövana respektive sjöovana, som bidrog till att denna resa blev så trivsam och givande.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Fotbolls-EM i Tyskland och sommar-LOV i Göteborg

Vi befinner oss just nu ganska exakt i halvtid. Årets första halvlek har för Göteborgs Byggmästareföreningens del varit både intensiv och omväxlande. Det är min absoluta önskan att ni alla finner nöje och värde i våra olika aktiviteter. De ska helst vara spännande, intressanta och kunskapshöjande. Är det något studiebesök eller seminarium som du saknar? Hör gärna av dig med ett tips!

Vi sitter just nu och lägger upp vår målplan för andra halvlek som börjar med en ångbåtsfärd och ett trädgårdsmingel i augusti månad. I väntan på detta kan du ladda dina batterier, umgås med nära och kära samt kanske lyssna på Sommar i P1 – under halvtidsvilan får du välja själv.

Tack för i vår, ha en skön sommar samt på återseende!

Gabriella Lörnbo
Vd, Göteborgs Byggmästareförening

En gudomlig grustagskatedral i Bråta

Onsdagen den 5 juni 2024 samlades ett tjugotal kunskapshungrade och vetgiriga personer ur Göteborgs Byggmästareförenings trogna medlemskader i Råda, närmare bestämt i det gamla grustaget.

Grustäkten i Bråta, som togs i bruk på 1960-talet, är sedan några år tillbaka ett minne blott och är numera föremål för en total makeover – där en stor grustäkt, likt den fula ankungen, påbörjat sin omdaning till ett nytt och attraktivt bostadsområde i en spännande stadsdel benämnd Wendelstrand, i omedelbar närhet till Landvettersjön i Mölnlycke.

De första tydliga tecknen på denna intressanta förändring är uppförande av landmärket Lakehouse, en spektakulär juvel i kronan. Som en typ av förryttare eller förstuga till det riktiga Lakehouse, byggdes först en form av Lilla Lakehouse, en byggnad som fungerar utmärkt som samlings- och mötesplats vid studiebesök, bygg- och planeringsmöten och liknande sammankomster. Den har redan använts relativt frekvent. Här finns bland annat en överskådlig modell över hur det är tänkt att Wendelstrand ska se ut när allt är klart. Då kommer det här att finnas cirka 1 000 bostäder, förskola, ett mobilitetshus och annan service.

Byggmaterialet är främst trä och glas. Både ”Lilla Lakehouse” och den betydligt större huvudbyggnaden är på sitt sätt en nödvändigt öppnande exploaterings- och investeringskostnad för att kunna sälja in projektet och helheten. Projektet handlar till 50 procent om hus och till 50 procent om landskap. Närmare naturen än så här går knappt att komma. Projektet har också som ambition att hålla bilar utanför själva boendemiljön.

Vid nämnda modell inleddes studiebesöket under värdskap av Johanna Söderlund, stadsutvecklingschef på Steptura samt, Christian Nygård, fastighetsutvecklare på Fastighets AB Balder. Som ciceron under själva rundvandringen i det stora nybygget, det vill säga Lakehouse, fungerade byggentreprenören Filip Stefansson, avdelningschef vid BRA Bygg, på ett utmärkt sätt. Han delade generöst med sig av fakta, materiallära, metodval och annan kuriosa.

Nyckelord för hela projektet är samarbete och partnerskap. En avgörande framgångsfaktor är det goda samarbetet med kommunen, exempelvis kommunledningen. Projektet utvecklar det mesta inom geografin, medan kommunen exempelvis ansvarar för VA.

Lakehouse är en spännande skapelse i trä, glas, stål och betong, en levande och flexibel mötesplats där olika aktörer hyr in sig under korta eller längre perioder i mötesrum eller gym – förhoppningsvis som balsam för både kropp och själ. Från entrén och uppåt i byggnaden är det svenskt trä som gäller, levererat från Moelven.

En intressant uppgift var att gran är det vanligaste träslaget i svenska byggnader, medan man använder furu i Norge. Här kommer även att finnas lokaler för kommersiell verksamhet, kontor, små butiker, restaurang och café. Restaurangen kommer säkerligen servera husets fisk, det vill säga den torskartade fisken lake.

I en programförklaring skriver initiativtagarna att Lakehouse är designat för att skapa harmoni mellan natur och kultur i Wendelstrand. Man skulle också kunna tillägga att här möts i full harmoni historia och framtid samt entreprenörskap och kreativitet.

Den stora byggnaden bjuder en spännande och intressant arkitektur, med tre nivåskikt balkar, terrasser och glasskärningar. Hela konstruktionen kräver stor precision. Arkitektbyrån Snøhetta vill i Mölnlycke läka det sår i naturen som grustaget inneburit.

Det skidbacksliknande utvändiga taket minner oss om operahuset i Oslo, ett av arkitektbyrån Snøhettas mest uppmärksammats för projekt, tillsammans med biblioteket i Alexandria och National September 11 Memorial Museum på Ground Zero i New York.

Hans kungliga höghet Kung Carl XVI Gustaf fick för några år sedan en presentation av projektet. Han reagerade över det brant lutande taket som då dessa rader skrivs mest liknar en skidbacke lämpad för puckelpist. Kungen uttalade en vilja att åka alpint på taket när huset är klart. Han fick klartecken från projektets representanter, som redan nu inhandlat lämpliga skidor. Kanske även dessa byggda av trä från Moelven.

I Stockholm återfinns Kungens kurva, medan man i Mölnlycke nu bygger Kungens backe.

Den högsta punkten i norr, där det är 18 meter till tak och där de stora glaspartierna med sina speciella tryck mellan glasen och träkonstruktionens sköna bågform, påminner på flera sätt om de stora katedralerna i Europa. Lokalens gradänger bjuder möjlighet till publika föreställningar och event.

Fastighetsbolaget Next Step Group är ett bolag som på två decennier redan hunnit etablerat sig som ett ansett stadsutvecklingsföretag, med flera högintressanta projekt i referensbanken.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Nu med indraget och rinnande vatten

Tisdagen den 23 april 2024 öppnades portarna till Kjellmansgatan 26 för Göteborgs Byggmästareförenings vetgiriga (läs nyfikna) medlemmar.

Kjellmansgatan, vid Stigberget, fick sitt gatunamn redan 1879 till minne av coopverdiekaptenen J J Kjällman (död 1857), kallad Vattenkällman. Enligt en annan uppgift skulle gatan dessutom vara uppkallad efter skeppsredaren C L Kjällman, som ägde ett av de mera betydande husen vid gatan.

Göteborgsskildraren C. R. A. Fredberg skriver i sitt välkända verk ”Det gamla Göteborg” från 1919-1923 bland annat följande:

Kjellmansgatan fick sitt namn i den tiden, då det var vanligt att döpa de små gatorna i förstäderna efter någon pamp, som bodde vid vederbörande gata eller gränd. Gatan uppkallades efter kapten J. Kjällman och skepparen C. L. Kjällman vilken ägde ett av de mera betydande husen vid Kjällmansgatan.

Den siste Kjällman verkade i senare delen av 1800-talet – i en tid då Majorna ingen vattenledning hade och därför, när brunnarna i hagarne sinade ut, vore hänvisade till två allmänna källhus: den vid Bläsliden och den vid Klippan. För företagsamt folk lönade det sig på den tiden att köra vatten i tunnor och sälja det kannvis till hushållen. Och likaså att föra det i s k vattenbåtar till skeppen, som lågo förankrade på strömmen.

Jag har hört uppgivas att ifrågavarande Kjällman tjänte sig en förmögenhet på dylika vattentransporter, för vilka han övergav långfärderna på haven. Därför kallades han i dagligt tal för ”Vatten-Kjällman”…

I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 13 maj 1876, alltså några år innan gatan officiellt fick sitt namn hittar vi en annons om rum att hyra på en gata med det aktuella namnet:

Nu genast finnes att hyra ett möblerat rum, med egen ingång och utsigt åt gatan, för en eller tvenne hyggliga ungkarlar. Adress huset n:r 150 vid Kjellmansgatan i Majornas 3:dje rote, der madam Malmström efterfrågas.

Nu, cirka 150 år senare, är det åter aktuellt med bostadsaffärer på Kjellmansgatan och denna gång är det Sverigehuset som utvecklat det uppmärksammade projektet Stigbergshyllan, bland annat med hjälp av ABAKO Arkitektkontor.

Processen startade egentligen redan 2008 på Henriksberg – alltså på samma plats som där Fritiof Nilsson Piraten skrev romanen Bombi Bitt och jag, och i dag, 2024, handlar det om 187 unika bostäder – bostadsrätter fördelade på tre hus och två separata bostadsrättsföreningar.

Sverigehusets vd Anna Henriksson, med god support av Hanna Hall och Kajsa Gustafson, bjöd Byggmästareföreningens medlemmar på en spännande guidning som likt en snitslad motionsslinga innehöll hissnande höjdvariationer i form av lägenhetsvisningar på flera olika våningar, höjdpartier med fantastiska utsikter, inte minst mot det fagra Hisingen och det moderniserade Järntorget.

På översta våningen fanns ett gemensamt vardagsrum med bekväma soffor och fullvärdigt kök. Utanför vardagsrummet fanns en balkong med en utsiktsplats, lämpligt nog utrustad med en kikare för den som vill känna på att vara privatspanare för en liten stund. Här fanns också möjligheter att nyttja husets spa-anläggning med bastu och bubbelpool på balkongen i söderläge – utmärkt för den som vill solbada i en något annorlunda miljö. Spa-anläggningen är endast till för dem som hyr övernattningslägenheten och inte för alla hyresgäster i vardagen, så som balkongen i norrläget.

De minsta lägenheterna är 34 kvadratmeter och den största är 144 kvadratmeter. Den sistnämnda är en fyra som kan förändras till en sexa. Fyran har för övrigt fyra balkonger, en med härlig utsikt och en med goda solningsmöjligheter.

Det finns fyra olika grundstandarder när det gäller material, till exempel kakel på väggar och heltäckningsmattor i sovrum. Beträffande förvaringsutrymme är en hel del lägenhetsförråd smart placerade i suterrängytor.

Projektet Stigbergshyllan har rönt kännedom långt utanför Masthugget och Göteborgs gränser. Projektet var exempelvis nominerat som Årets Bostadsprojekt vid den årliga galan Guldhemmet.

För den som är lite mer tekniskt intresserad kan nämnas att det handlar om helprefab och att fasadmaterial utgörs av Petersens Tegl, en dansk kvalitetstegel med anor från 1791.

Man har också arbetat med detaljer – både invändigt och utvändigt, exempelvis där bågar återkommer som ett grafiskt mönster. Man har arbetat noggrant med en bra lösning när det gäller belysningen, inte minst när det gäller gårdsbelysningen samt en listigt infälld belysning i trappräcket.

Detaljer är väldigt avgörande och valet av höjd, form och färg var extra viktigt med tanke på projektets läge och eventuella påverkan för den som, från norr, önskar betrakta Masthuggskyrkan och områdets siluett. En finess är mönsterbandet på fasaden.

Andra detaljer är entréboxar, namnskyltarna utanför lägenheterna samt anslagstavlorna vid entréerna.

Stigbergshyllan är ett spännande projekt, byggt i klassisk göteborgsmiljö och uppenbarligen populärt bland bostadssökande – ty det är redan sålt till 91,5 procent.

En viktig faktor i jämförelsen mellan husen i våra dagar och på Kjällmans tid är att det numera är självklart att varje lägenhet har flera vattenkranar med rinnande vatten.

Text: Lars O. Carlsson
Bild: Stefan Hollertz

Dåtid, nutid och framtid …

Onsdagen den 17 april 2024 blev en stor och minnesvärd afton i Göteborgs Byggmästareförenings historia. Med enorm förväntan och tindrande ögon samlades de hugade i Byggarnas Hus vid Ekmansgatan 1 till en afton i form av ett samkväm strukturerat likt ett kinderägg för vuxna byggare. Det vill säga tre överraskningar i ett – ett historiskt årsmöte, en högintressant stipendieutdelning samt en toppgastronomisk middag.

Stämningsfull årsstämma

När väl alla näsor var pudrade och sittplatserna i utbildningslokalen var intagna så tog ordförande Stephan Woodbridge till orda och hälsade samtliga välkomna samt redogjorde för aftonens såväl genomtänkta program som enkla ordningsregler. Efter detta var det dags för upprop och av svaren att döma skulle en ganska bra byggarkör kunna skapas, ty här hördes både tenorer, sopraner, byggarbasar samt allt annat.

Alla traditionella och obligatoriska formalia flöt på precis som beräknat, exempelvis beslöts att ordförande Stephan Woodbridge och sekreterare Gabriella Lörnbo skulle förbli sittande under hela årsstämman samt att Marcus Hagberg och Roy Hansson skulle fungera som justeringspersoner om och när en sådan assistans kunde tänkas bli aktuell.

Efter att vd Gabriella Lörnbo redogjort för styrelsens årsredovisning, inklusive ekonomisk tillväxt, fullt uthyrd fastighet samt ett stort antal unika medlemsaktiviteter så fanns det knappast ett torrt öga i församling.

Den som inte fullt känner till GBF:s mål och syfte skulle kunna tro att organisationen mest ägnade sig åt bank- och finansverksamhet. Underhållet på fastigheten, med dess 82 fönster och 7 dörrar, tillgänglighetsanpassningen med rampen vid vardagsentrén samt trädgårdsskötsel var andra intressanta punkter.

Aktiekommittén och Stipendiekommittén är ovärderliga stöttepelare i verksamheten. Ovärderliga var kanske fel ordval – värderliga kanske hade varit bättre. Den ena kommittén skapar värden, medan den andra fördelar värden.

Beträffande hjälpkassan så hade styrelsen under det gångna året betalat ut 20 000 kronor, fördelat på fyra sökande. GBF har också ekonomiskt stöttat en hel del aktiviteter riktade mot studenter och utbildning.

Favorit i repris, revisor Bengt Kroon läste upp valda delar ur revisorernas berättelse rekommenderade årsstämman att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen, vilket stämman också gjorde. Självfallet skönt för alla inblandade parter.

Därefter var det dags för alla personval, vilket i år bjöd på lite extra spännande och historiska vingslag. Då Stephan Woodbridge skulle lämna ordförandeskapet, efter åtta framgångsrika år som ordförande, valde valberedningen, med dess ordförande, Mats Johansson, i spetsen att lyfta fram styrelsens vice ordförande, Jonas Steen, och föreslå honom som föreningens nya ordförande.

Detta var inte på något sätt ett överraskande val. Frågan var inte om Jonas Steen någon gång skulle föreslås som ordförande – frågan var när han skulle nomineras. Jonas Steen, vd för F O Peterson går i sina fäders spår – dessa föregångare, storebror Sven, pappa Jan, farfar Sven, farfars broder Rudolf samt farfars far Frans Oscar Peterson har alla haft samma förtroendeuppdrag – tillsammans har de totalt 81 års ordförandeskap inom GBF – hittills.

Till ny vice ordförande för GBF valdes Peter Boström, vd för Källfelt Byggnads AB, som tidigare varit ledamot i styrelsen. Till ny ledamot valdes Marcus Håkansson, som tidigare varit suppleant. Till ny suppleant valdes Petter Larsson. Fler förändringar än så blev det inte i styrelsen och föreningens andra organ. Alla val, såväl omval som nyval, genomfördes helt odramatiskt.

Om styrelse, valberedning och revisionsgruppen till stora delar förblev oförändrad, så gäller samma sak med medlemsavgiften.

Precis innan mötet skulle avslutas, under punkten övriga frågor, begärde Sven Steen och Bertil Nilsson ordet, för att var och en för sig, uttrycka sin stora uppskattning för det arbete som styrelsen utfört under 2023 på ett utmärkt sätt.

Därefter begärde Jonas Steen ordet för att avtacka Stephan Woodbridge med blommor och blader, present samt uppskattande ord. Eftersom Stephan skulle ha kvar sin roll i valberedning så kommer han även framgent ha koll på styrelsen och verksamheten.

I sitt tacktal önskade Stephan lyfta fram fyra starka minnen från sina år som ordförande:

  1. Rekryteringen av duktiga verkställande direktörer, Christina Lööf och därefter Gabriella Lörnbo.
  2. 125-årsfirandet med bland annat en festlig middag och en trevlig liten bok.
  3. Upprustningen av Byggarnas Hus – egentligen finansierat av Aktiekommittén.
  4. Stipendieutdelningarna.

Efter dessa starka mötesinslag var det hög tid för lite andrum, ett svalkande glas bubbel samt lite mingel och möjlighet att kommentera allt det man just hört och upplevt.

Stipendiet Byggmästaren

Efter den återhämtning som minglet bjudit var det dags för en av aftonens höjdpunkter – byggaryran och stipendieregnet. Göteborgs Byggmästareförening avsätter årligen 100 000 kronor till stipendiet Byggmästaren i avsikt att befrämja byggmästeriyrket. Stipendium kan sökas av studenter som valt att utföra examensarbete eller motsvarande prestation inom ämnesområdet byggmästeri.

En särskild stipendiekommitté granskar alla inkomna examensarbeten och dokument. Den aktuella kommittén består av Gabriella Lörnbo (GBF), Helena Tellberg (GBF), Hamid Movaffaghi (Högskolan i Borås), Joosef Leppänen (Chalmers) samt Mattias Klintbäck (GBF).

Samtliga av årets stipendiater, flankerade av Gabriella Lörnbo och Stephan Woodbridge.

Stipendiekommittén har gjort ett fantastiskt arbete för att kunna välja ut årets stipendiater bland de 17 arbeten som kandiderade. Det är många romantiska skogspromenader och mysiga hemmakvällar framför hemmabioanläggningen som nu fått stå tillbaka till förmån långa timmar under läslampan för att ta sig igenom dessa högkvalificerade och ofta tekniska, men också väldigt intressanta, dokumentationer. De lyckliga stipendiemottagarna var följande (var av de två förstnämnda presenterades under mötet med var sitt föredrag i ord och bild):

Anton Persson och Jacob Tauson – Managerial guidelines for microgrids in an urban context,demonstration at Karlastaden

Anton och Jacob har skrivit om hur man skulle kunna ta fram den bästa microgridlösningen utifrån design och lönsamhet genom att optimera produktion men också lagringskapacitet i ett microgrid. De har tittat på Karlastaden som projekt för att hitta lösningar för fastighetsägare och exploatörer.

Författarna har gjort ett gediget bakgrundsarbete och i sin slutsats visar de på konkreta förslag till lösningar och utvecklingsområden.

Kenny Johansson och William Pelttari – Cirkulär masshantering, en fallstudie över hur masshantering organiseras i Kungsbacka kommun

Kenny och William har undersökt möjligheter för Kungsbacka kommun att ställa om till en cirkulär masshantering för att minska behovet av nya naturresurser och därmed minska miljöpåverkan.

Författarna har identifierat de största hindren för ökad cirkulär masshantering som 1) avsaknaden av samordning och planering mellan olika projekt 2) låg tillgång till bra överskottsmaterial i kommunen och 3) svåra regelverk och begrepp.

Naturen och dess resurser behöver förvaltas långsiktigt och hållbart.

Alicia Halling och Frida Johansson – The Power of Procurement – How Requirements of Reuse can Accelerate Circular Construction in Sweden

Alicia och Frida har undersökt hur krav på återbruk i upphandlingen kan främja användningen av återbrukade material och produkter samt identifierat hinder och drivkrafter för tillämpningen av krav på återbruk.

Författarna har identifierat de största hindren för implementering av återbruk som 1) garantifrågor 2) lagar och regler 3) osäker återbruksmarknad.

Upphandlingen kan användas som ett verktyg för att öka användningen av återbruk.

Ella Blomquist, Robin Fox, Anja Gustavsson, Hugo Malmqvist, Johanna Nyvall och Ha Vu – World's Best Campus When It Rains – A development proposition of a part of the Chalmers area

Man har med detta examensarbete valt att undersöka och försöka ge ett konceptförslag på hur Chalmers ska bli världens bästa campus när det regnar. Genom litteraturstudier, intervjuer, simuleringar av översvämningar med mera skapades en lista med krav och önskemål (LoRR).

Utifrån denna har man sedan tagit fram två designförslag för en befintlig markyta på campus belägen nära A-dammen. Författarna har kommit fram till en slutgiltig utformning med funktionella och trevliga sociala ytor med möjligheten att reducera skyfallsvolymerna med upp till 70 procent.

Rasmus Lundin och Victor Nordin – Användning av klimatförbättrad betong i förspända balkar – Analys av härdningstid, hållfasthets­utveckling och tidpunkt för avspänning

Rasmus och Victor har med detta examensarbete kartlagt genom litteraturstudier, beräkningar och provningar hur klimatförbättrad betong kan användas i prefabricerade förspända betongbalkar.

Författarna har dragit slutsatsen att med klimatförbättrad betong och med dagens teknik blir härdningstiden för långsam med de slaggprodukter som används för att ersätta cement och därmed förlängs produktionscykeln för prefabricerade element.

En intressant fortsatt studie är att nyttja en accelerator i betongreceptet för att reducera härdningstiden som skulle kunna möjliggöra en kortare och ekonomiskt hållbar produktionscykel för prefabricerade förspända betongbalkar.

Middagen var fina fisken

Därefter var det äntligen dags att få lite mat i magen – ja i ärlighetens namn var det inte direkt några vanliga kulinariska upplevelser för en kylig onsdagskväll i april. Nej det var ett trolleri a la Jungman Jansson i form av bland annat vit sparris med tillbehör samt halstrad torskrygg & Co.

Minns ni inledningen med kinderägget? Treenigheten var påtaglig även under middagen. Här fanns de unga stipendiemottagarna – branschens framtid, här syntes nutidens byggare samt självfallet även föreningens personliga medlemmar – de årsrika – dåtidens byggare. Det är härligt och spännande med dessa årliga möten över generationer – nätverk och erfarenhetsutbyte.

Föreningens nyvalde ordförande, Jonas Steen, dagen till ära iklädd en elegant och väl matchande fluga höll ett uppskattat litet tal samt utbringade en skål. Han sa bland annat att han kommit till ett dukat bord, vilket var väldigt passande vid detta middagstal, men i ordförandens fall främst motiverat att det var en väl fungerande förening han nu tagit över. Han gjorde en kort personlig beskrivning av sin bakgrund – kanske främst riktad som aptitretare mot de unga middagsgästerna, men vi gör en kort sammanfattning …

Jonas Steen, 61,5 år, studerade vid Chalmers där han träffade en flicka vid namn Cecilia, numera hans hustru samt mor till deras tre gemensamma barn. Han tog examen 1991, varefter han började i familjeföretaget F O Peterson som kalkylator. Den 1 april 2010 efterträdda han sin bror som vd för företaget. Detta var dock inget aprilskämt. Han kunde notera att staden och stadens hus förändrats mycket under hans år i branschen. Han minns Avenyns små trädgårdar framför husen och kunde konstatera att byggbranschen har stor del i stadens utveckling och avslutade sin betraktelse med att välkomna de unga till branschen. De unga – allas vår framtid.

Kanske trodde Jonas Steen att han skulle få sista ordet för kvällen, men stipendiaten Ella Blomquist ville annat. Hon tog nämligen uppoffrande och väluppfostrat ansvaret för att någon tackade för maten. En måltid, ja en hel afton, som verkligen var väl värd att tacka för.

Dessa årsstämmor med sina trestegsraketer är energigivande tillställningar som ger hopp och energi inför framtiden.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

PS: Examensarbetena kommer senare att läggas upp på Göteborgs Byggmästareförenings hemsida.

Skogsdrottningen

Torsdagen den 21 mars 2024 steg delar av Göteborgs Byggmästareförenings tappra medlemskår in i ett nybyggt trähus på Hisingen. Kanske en något moderniserad variant av Lindholmens alla landshövdingehus – fast nu med tre till fem våningar i trä.

Här, i omedelbar närhet till Selma Lagerlöfs Torg och det nya Parkstråket, övertog Hökerum Bygg i början av 2021 en markanvisning från Kewey.

Hela området kring Litteraturgatan, Selma Lagerlöfs torg och Backadalen genomgår just nu en spännande och intressant omdaning med blandad arkitektur, nya kvarter, små intima språng och mysiga mötesplatser – ett mycket intressant stadsutvecklingsprojekt som är väl värt ett besök.

De flesta gator i närområdet har hämtat sina namn från gestalter ur Selma Lagerlöfs samlade verk, exempelvis är Hökerums bygge benämnt Skogsdrottningen. Fantasins skogsdrottning finner vi i Selma Lagerlöfs bok Drottningar från Kungahälla, medan verklighetens skogsdrottning torde vara den enastående svenska orienteringsstjärnan Tove Alexandersson, men det är inte hon som åsyftas. Det är den litterära gestalten som lånat ut sitt namn till projektet.

Väl vid Backadalen 13 steg vi in i fastigheten och mottogs av projektutvecklare och affärsområdeschef Carl Gabrielsson, platschefen Pontus Nordlund samt praktikanten Edvin Ståhl, som annars studerar på Chalmers.

Trion tog emot med fika i de gemensamhetslokaler som vetter åt gatan. Här är det tänkt att de boende ska kunna umgås, spela biljard, spela kort, ta en fika och lära känna varandra. Det är dock bråttom att bli bekanta ty omsättningen i boendet är relativt hög, cirka 10 procent per månad. Av husets cirka 300 lägenheter, byter cirka 30 lägenheter hyresgäster varje månad.

Totalt var det tänkt 311 rum, varav 7-8 lägenheter i ett BMSS-boende, bostäder med särskild service, men här finns fortfarande en del bygglov att vänta in. Det har för övrigt varit mycket av den varan under bygget – många bygglovsansökningar och mycket väntan på myndighetsbeslut.

Skogsdrottningen är främst ett ungdomsboende och kan bland annat ses som ett slussboende (genomgångslägenhet), en feederhamn, i väntan på nästa boende. Detta kan vara utmärkt för utsocknes som fått ett nytt arbete i Göteborg, exempelvis på Volvo, studerande som ska läsa på någon av Göteborgs högskolor. Eller för den delen för väg- och anläggningsbyggare, vår tids rallare, som är på något infrastrukturprojekt inom Göteborgsregionen.

Huvuddelen av lägenheterna omfattar ett rum med kök, totalt 23 kvadratmeter, men det finns också tvårumslägenheter samt bostäder med särskild service. Rummen är små och hyran är satt till cirka 6 500 kronor.

Det finns ytterligare gemensamma ytor, bland annat en stor terrass på taket med en asfalterad löpslinga (180 meter) och en sprintsträcka (50 meter) som för övrigt bjuder en sedumprakt. I huset finns även en Nordic Wellnes-anläggning.

När byggare får chansen att stilla sin nyfikenhet så blir det naturligtvis en hel del frågor kring byggteknik och utmaningar. Vi fick då bland annat veta att materiallogistiken klarades genom att nyttja den utanförliggande trottoaren. För att höja effektiviteten inhandlades badrumsmoduler från Kalix som lyftes på plats med hjälp av dubbla kranar – inte billigt, men effektivt.

Under bygget uppstod också en del problem med materialbrist eller som platschefen sa – det kunde dröja fem-sex veckor att få hem en lådfront.

Projektet omfattar flera hållbarhetslösningar, exempelvis solceller. Gott om p-platser är det ont om, men det finns stora cykelställ för cirka 500 cyklar. Det är också nära till kollektivtrafiken.

Projektet är certifierat med BREEAM (ett frivilligt miljöcertifieringssystem), på nivå ”excellent” (den näst högsta nivån i systemets betygsskala). Detta är de första bostäderna i Sverige som har erhållit den klassificeringen. Det har också arbetats en hel del för att hålla nere driftskostnaderna. I december 2023 var byggnaden klar för inflyttning.

När väl alla frågor var besvarade och studiebesöket var slut, var det flera av Byggmästareföreningens medlemmar som passade på att flanera runt kring Selma Lagerlöfs Torg för att bekanta sig med det nya Göteborg.

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

En nybyggd borg med klassiska former

Måndagen den 5 februari 2024 samlades ett tjugotal byggentusiaster från Göteborgs Byggmästareförening, med en stor förväntan och en genuin vetgirighet inför besöket i nybygget på Ekmansgatan 5.

Det hela inleddes i Byggarnas Hus med en grundlig presentation av projektet, från idé till överlämnat bygge. Projektets byggherre TB-Gruppen har sina anor i Tommy Byggare, som grundades 1970 i Herrljunga av Tommy Svantesson. Tommy Byggare var, ursäkta uttrycket, i grunden byggare. Numera har TB-Gruppen sitt huvudkontor i Alingsås.

TB-Gruppens vd, Marcus Lerander, bjöd på en intressant genomgång med start i bolagets historia till kommande och framtida projekt. I dag är TB-Gruppen en privatägd fastighetskoncern som utvecklar, förädlar och bygger kommersiella fastigheter och bostäder i Göteborgsregionen, i Stockholm samt i Uppsala. Dels för försäljning, dels för långsiktigt ägande med egen förvaltning.

Därefter var det arkitekten Fredrik Rosenhall från Arkitektbyrån Inobi Arkitekter samt projektutvecklaren Jonathan Wallin vid TB-gruppen som mer i detalj beskrev processen kring dagens huvudattraktion, Ekmansgatan 5. Inobi Arkitekter hade under projektet även ett nära samarbete med arkitekt Albert Svensson.

Det hela började med en markanvisning för den aktuella tomten som till största delen utgjordes av en sluttande gräsyta med ett antal uppvuxna träd samt en del berg i dagen. Kring markanvisningen efterfrågades ett koncept som mötte näringslivets behov av små lägenheter kombinerade med kontorsplatser för upplåtelse med korttidskontrakt och snabb inflyttning.

Många av husen i området; Lorensbergs Villastad, har starka influenser från nationalromantiken respektive klassicismen. Det fanns ett önskemål om att spegla karaktären från de omgivande husen.

Fredrik menade att när det handlade om att anpassa till ett klassiskt formspråk var det viktigt att våga gå hela vägen ut och inte bara att flörta med det klassiska. De valde exempelvis relativt tidigt att standardisera fönstermåtten och inte rita in allt för stora variationer.

Det var spännande att få ta del av hur projektets skisser och ritningar förändrades med tiden – de provade sig fram, exempelvis när det gällde antal och storlekar på lägenheter och inte minst när det gällde taket.

Några ritningar som kanske var extra intressanta att granska var de som var avsedda för tegelfasaderna, där de nära nog ritat in varje enskild tegelsten, särskilt för valven kring fönsterpartierna. Där var killiknande stenar inritade som avgörande fulländade ett skönt harmoniskt mönster.

Huvudfasaden är mäktig och till detta bidrar inte bara murningen med teglet från Randers, valven och de vackra fönsterpartierna med sina träinslag, utan självfallet även de klassiska pilastrarna med joniska kapitäler. Pilastrarna är stora och mäktiga, tillverkade i fiberbetong, och porten är en välbalanserad och välkomnande skapelse i ek.

Inte utan en viss stolthet berättade Marcus och Fredrik att projektet både erhållit International Property Awards 2022-2023 samt Per och Almas Olssons fonds pris för årets bästa byggnad 2023 med bland annat följande motivering:

Nybyggnation som genom gestaltningen elegant anpassar sig till omgivande sekelskiftesbyggnader. Arkitekturen utmärker sig genom noggranna materialval och detaljer där interiör och exteriör bildar en harmonisk helhet. Byggprocessen har präglats av höga miljömål och omsorg om platsens läge. Resultatet är en gedigen och ståtlig byggnad med förankring i historien, samtidigt som den tar sikte på framtiden.

Efter dessa presentationer var det dags att lämna Ekmansgatan 1 för att fotvandra till Ekmansgatan 5 och nu få se byggnaden även i praktiken och inte minst invändigt.

Men innan gästerna klev in genom den vackra porten så kunde de betrakta det fina markarbetet, planteringarna samt den smakfulla och skickliga dockningen mellan berget och teglet.

Innanför den stora träporten finns en central entré och ett spännande trapphus med en välbalanserad och välkomnande belysning. Här på entréplan finns en stor konferenslokal, en lounge, relaxrum, pentry, toaletter och smakfullt platsbyggda förråd i några väggar. Det fanns även ett telefonrum, som också eventuellt skulle kunna fungera som ett smygrökarrum eller till och med ett spännande biktrum.

I källaren fanns också diverse inbjudande konferensrum. Ett exempel på det genomtänkta och genomgående formspråket är det svarta metalltrappräckets välbalanserade ovaler med elementskyddets målade likartade ovaler i metall – dock i något mindre skala.

Entréplan och källarplan utgör själva konferenslokaliteterna, medan de övre planen rymmer företagsbostäder för uthyrning under kortare perioder.

Studiebesöket innefattande inte de övre planen där det finns 17 yteffektiva mindre lägenheter. Enligt Inobi Arkitekter är lägenheternas planlösningar noggrant studerade i relation till byggnadens fasader.

Företaget Visentus svarar för uthyrningsverksamheten av konferenslokalerna, och företaget Live and Stay för bostäderna.

I ärlighetens namn kändes det väldigt trevligt och VIP-igt att ha fått möjlighet att gästa detta fina nytillskott i denna stolta villastad.

Tack och lycka till!

Text: Lars O. Carlsson
Foto: Stefan Hollertz

Favorit i repris, fast nu med fokus på AI och bygg

I december 2023 arrangerade Göteborgs Byggmästareförening i samarbete med Fastighetsägarna ett framtidsseminarium med fokus på ämnet ”Hållbarhet för fastighet och drift genom AI”. Onsdagen den 24 januari 2024 var det dags för en favorit i repris, men denna gång med fokus på AI:s möjligheter och förtjänster för byggbranschen.

Liam Håkansson från AFRY, resultatet av sammanslagningen mellan klassiska ÅF och Pöyry, redogjorde för begreppet AI:s historia – från 1960-talets databaser till dagens digitalisering och visualisering.

Det är många nya begrepp och uttryck som florerar bland de redan AI-frälsta som exempelvis PropTech, en förkortning för Property Technology eller Microsoft copilot, en chatbot/textrobot utvecklad av Microsoft. Baserat på en stor språkmodell.

AI ger också stora möjligheter när det gäller logistik, vilket ofta är en stor utmaning inom byggandet, och här finns ofta en potential till förbättring. Ett annat, ofta helt avgörande, område inom byggbranschen är planering, och här kommer AI väl till pass.

Andra tydliga områden är exempelvis övervakning som kan förbättra säkerheten samt mätning och statistik som kan öka förståelsen. AI tycks vara vår tids tulipanaros.

I våra tider när hållbarhet är ett nyckelord i varje årsredovisning är förbättrad energistyrning ett önskemål hos de flesta bygg- och fastighetsentreprenörer – och även kan AI vara till stor hjälp.

För den som ska ta steget in i denna förtrollande värld hade Liam ett välmenande tips: börja smått och hitta rätt ambition. Senare kan man skala upp. Det är viktigt att förankra arbetet hos användarna samt att samla in och agera på feedback.

Liam redogjorde också för ett skarpt projekt där AFRY har hjälpt bostadsbolaget Tornet vid ett nytt område i Varberg och där AFRY skapat en digital tvilling. Här har man exempelvis kunnat simulera energiflödena.

Många i lokalen hade redan erfarenhet från arbete med AI och för dem som saknade denna merit, var seminariet en intresseväckande ögonöppnare. Till sin hjälp hade Liam Håkansson med sig kollegan Ulrika Stålhammar.

En något annorlunda reflektion från dagens seminarium var att det var få femtiotalister respektive sextiotalister bland deltagarna.

Text: Lars O. Carlsson
Bild: Stefan Hollertz

Katten också …

Inför jul- och nyårshelgerna brukar jag delge mina vänner och bekanta lite reflektioner från min vardag och året som gått – i stort och smått.

Jag är numera med katt

Den lilla kattungen var helt oemotståndlig och min kattallergi var plötsligt helt bortglömd, men jag upptäckte den ganska snart igen efter att affären var avslutad och vi kom hem med katten. Den lille sötnosen är av rasen brittisk korthår, en kattras som har ett lugnt och jämt temperament och som passar utmärkt som innekatt – allt enligt säkra källor, det vill säga kattuppfödaren. Den yviga pälsen och de stora ögonen som brittiskt korthår har, även kallad british shorthair, kan nästan ingen kattälskare tacka nej till. Dessutom är deras sätt verkligen älskvärt!

Men som sagt, ganska snart efter att katten hade installerat sig i vårt hem började också min kattallergi installera sig – nu var det för sent att tänka efter. Då fick jag något som jag först uppfattade som en snilleblixt. Jag skulle kanske kunna utveckla kattrasen till en förädlad variant, typ Brittisk snagg.

Jag skulle helt enkelt kunna låna min sambos skäggtrimmer och snagga katten, faktiskt ganska rejält. Detta skulle självfallet ta hårt på kattens hårbeklädnad, men kanske även på kattens psyke och välbefinnande. Kanske skulle han då känna sig förlägen och inte trivas lika bra som nakenkatt. Jag såg framför mig hur han blygt skulle stryka sig längst väggarna och försöka gömma sig bakom hyllor, möbler och gardiner. Han skulle säkert krypa under våra sängar och han skulle eventuellt till och med känna sig tvingad att hala sig fram under våra mattor. Som sagt man måste tänka efter före, och det gjorde jag denna gång – Brittisk snagg är fortfarande en outforskad ras.

Katterna på Lorensberg

Det finns mycket att berätta om kattligan på Lorensberg. Liga kan tyckas vara ett väl drastiskt val av namn på denna speciella grupp av släkten Felis. Det finns några centrala gestalter inom denna grupp. Det var bland annat Trikå Hertz. Smeknamnet Trikå hade han fått efter sin rastillhörighet – han var nämligen en Kinesisk KampKatt.

Andra profiler i gruppen var Calle Carlander, en intelligent misse av rasen Russian blue med silkesmjuk päls med silvrig lyster, hemmahörande på Lyckans Väg, samt Malcom Metcalfe vid Skyttegatan, en muskulös gynnare av rasen American curl. Det låter faktiskt rasmässigt som att alla dessa jamare utgjorde delar av en församling katter från förenta nationerna.

Många är de händelser och strapatser som dessa tre musketörer tillsammans har upplevt med alla sina vänner i Lorensbergs kvarter och höjder. Ibland var det drabbningar med Exotickatterna från Landala eller Gibraltar som exempelvis när de räddade den lilla söta och storögda kyrkkattan från Johannebergskyrkan som Gibraltargänget hade kidnappat och låst in i Landala kapell.

Eller när de gladde alla kvarterets kattungar och gav dem en riktigt vit jul. De ”lånade” och transporterade flera liter god och nyttig grädde från Hvitfeltdska gymnasiets matsal till det lilla buskaget vid Konstmuseet och Hasselbladstiftelsen vid Ekmansgatan. Den gången låg alla kattungar på rygg under det stora trädet och kippade efter andan. De hade nästan förätit sig på den goda och fluffiga vispgrädden.

På senare tider har drabbningar främst handlat om konflikter med råttor och jättemöss. Nu handlar det inte om några små söta skogsmöss, nej detta är bastanta gnagare som väckts till liv som ett resultat av alla utgrävningar vid Korsvägen och Olof Wijksgatan. Detta är inte direkt några vetenskapliga arkeologiska utgrävningar med fynd från vikingatid. Detta är kommunikationsmässiga hål och gropar med spårbygge för framtiden.

Bland katterna i Lorensberg talas det fortfarande om kattligans alla strapatser, exempelvis när man i Lorensberg hösten 2023 jagades av en brokig samling råttor från planteringen vid muren väster om Riksarkivet, via Ekmansgatan, och upp för trapporna mot Högåsplatsen.

Den listige Malcom Metcalfe valde att svänga vänster precis före trapporna för att i stället springa in vid The Royal Bachelors Clubs garage och de trappor som leder upp till fastighetens trädgård – på så vis räddade han bokstavligen sitt skinn. Kalle Carlander fick två elaka råttbett, ett i svansen som numera är något kortare och kluven likt lejonsvansen på Göteborgs vapen, och ett bett i höger öra, som fortfarande är lite stukat och hänger som ett skrynkligt löv på en hängbjörk.

Första advent 2023 var råttorna åter på plats för att djävlas, men katterna lyckades från Bachelors höga mur vid Skyttegatan hälla varm tjära och iskallt vatten över de objudna gästerna. Katterna sköt sedan ärtor med skarpladdade ärtrör mot råttorna som tog till flykten och sprang längs Dicksongatan. I hörnet Dicksongatan och Lyckans Väg svängde hela skaran stridande däggdjurssoldater av mot trapporna som leder ner mot Olof Wijksgatan och Näckrosgatan.

Detta var i samband med dagarna då det hade snöat och då det var hala trappor. Ett stort antal råttor halkade i trapporna och det snurrade runt och studsade ner mot byggarbetsplatserna. De fiffiga katterna valde i stället att glida på magen uppe på den stora muren som inhägnar trappan. När hastigheten blev för hög så körde de helt enkelt ner klorna i den kalla snön. Råttorna försvann in vid den begränsade växligheten som finns kvar vid Fågelsången och bergsskrevorna mitt över Artisten.

Katterna avslutade sin magglidning på muren med en tjusig och backhoppsliknande luftfärd mot humanistiska bibliotekets stora gräsmatta. Här hade Derome byggt upp en stor etablering som i betraktarens ögon liknade en gammal riddarborg, med sin nederdel i grått och övre del i grönt. Katterna hittade en ingång i den gråa plasten och av någon helt oförklarlig anledning fanns här ett stort utrymme, fyllt med bästa tänkbara kattfoder – en något tidig julklapp till våra kära vänner, katterna. Därmed var katternas jul räddad.

Uppsummering

Det finns många att tänka på inför jul- och nyårshelgerna, många fler än några inne- och utekatter. I fjolårets julhälsning önskade jag, på förekommen anledning i en orolig värld, fred på jorden. I år är orosmolnen i världen nästan ännu värre än i fjol så önskan om fred på jorden kvarstår precis som att jag vill tacka Byggmästareföreningens styrelse, medlemmar och partner för ett gott samarbete under det år som nu närmar sig sitt slut. Jag vill också önska denna samling individer …

… en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Gabriella Lörnbo
Vd, Göteborgs Byggmästareförening